Pollen, ett gissel för allergiker och bilbyggare


Att pollen är ett gissel för pollenallergiker är känt, men för bilbyggare?
Jo faktiskt…
Pollen.jpg

Onsdagar under den varma årstiden, nåja, den ljusa årstiden är nog en mer korrekt beskrivning, träffas ett antal medlemmar i MC Veteranerna Kungsbacka utanför MC Donalds vid Onsalamotet i Kungsbacka. Det är dags för en utfärd till ett intressant mål. Dagens mål är inte hos MC Donalds utan till något intressant ställe som är okänt för de flesta deltagarna.

Målet är inte det viktigaste, det viktigaste är att både lätt- och tungviktiga fordon och gubbar får vädra sina fordon. Jag har ofta frågat mig, är MC Veteranerna en klubb för ägare av veteranfordon eller är det medlemmarna som är veteranerna? Svaret på den frågan är JA!
Medlemmarna är allt från 15-åringar till 80+. Fordonen är allt från 1920-talet till 2000-talet.


Samling-2.JPG

En medlem kom till träffen på en väldigt ny BMW på 1100 kubik, vikt drygt 280 kilo. När knutten tagit av sig hjälmen såg jag att han inte var någon tonåring. Under pratstunden framgick det att han var 84 år och ofta åkte på långresor med sin MC.

När klubben arrangerar Onsalaloppet, som är ett lopp för otrimmade mopeder där mopederna skall vara minst 30 år, då är deltagarna i en ålder av minst 15 år, ingen övre gräns. Otrimmat, jaha! Min Puch MS50 från 1958 är rätt pigg men jag blir omkörd av ett antal ännu piggare otrimmade mopeder och då kan man undra hur dessa kunde vara så extra pigga?

Nu var det samling för färd mot ett för de flesta ett okänt mål. Lite regn i luften och 8 gr varmt, inte de mest optimala förhållanden men det gäller att klä sig rätt. 8 grader i luften och 70km/tim och mer, då blir det kallt.
Under MC-kostymen, som har inbyggda stötskydd, är vadderad, är regntålig och rätt så tät för vinddrag gäller det att ha lager på lager för att hålla värmen.
Om du behöver göra några kroppsrörelser t.ex. gå en längre stäcka så är det lätt att bli överhettad och med full fart på hojen så är det svårt att hålla värmen.

Ett helt underställ med långkalsonger, vindkalsonger, undertröja, mellantröja och en tunn fleecejacka som ett försök att hålla värmen.
Eftersom jag har erfarenhet av militärtjänst som MC-ordonnans med vinterkörning i -20 grader och i 120km/tim. på E4:an norr om Uppsala, då vet jag vikten av att palta på sig ordentligt.

Påklädningen kompletteras med ett exemplar av tidningen Metro innanför MC-kostymens dragkedja i jackan, en effektiv vindstoppare med bra isoleringsförmåga
Påklädningen toppas med en backlava dvs. en rånarluva, och en helintegrerad hjälm. Nu ser man ut som en astronaut och går även som en sådan. Gå inte för långt för då omvandlas kostymen till en enmansbastu.

Austronaut-3.JPG

Kolonnledaren som kör en Honda Goldwing, en välutrustad ”bil” på två hjul, drar igång och efter följer 20-talet MC-åkare. Alla har klubbens gula reflexväst på sig utom jag som har en orange-röd reflexväst och åker sist i kolonnen. Det är meningen att kolonnledare vid tillfälliga stopp/pauser skall se att alla är med genom att sista-gubben har annan färg på reflexvästen.

Att köra i kolonn är något speciellt. Kolonnen börjar med 70km/tim. och lagom avstånd mellan fordonen. Sedan blir det som ett resårband som töjs ut mer och mer för att sedan helt plötsligt dras samman igen. Kolonnledaren håller fortfarande 70km/tim. men i slutet av kolonnen åker man något fortare. Någon har berättat för mig att det går i en hastighet av 3-siffrigt + moms men det är bara vad dom berättat om.

Vägen går genom norra Halland på smala och lite kurviga vägar. Perfekt för MC-åkning i lagom tempo. Det är dock inte helt riskfritt. I lumpen fick man lära sig att rullgrus, träbroar och skuggsidan av en bergvägg eller stora stenar vintertid, små och stora djur, skall man se upp för. Utöka detta med medtrafikanter som inte ”ser” oss trots tänd belysning och reflexvästar.

Vi stannar vid en byggnad som ser ut att vara ett garage i kombination med förråd. Där inne finns det prylar och då menar jag prylar. Vi lotsas genom verkstadsdelen förbi en svarv som såg ut som den som man använde i skolans metallslöjd, pelarborrmaskin, bläster, hydraulisk press, och en hel del annat användbart. En våning upp finns ett inrett rum och utanför det ett kallförråd.

Där är det fullt av grejer. Två gamla BSA, fint renoverade står där bland allt annat. Hur i Hälsingland har man fått upp dessa på vinden? Vi med astronautkostym och MC-stövlar har jobbigt med att gå uppför den branta trappan.

Gubbarna slår sig ner och tar fram medhaft kaffe och någonting till vilket varierar från Mums-Mums till hembakat.
En av gubbarna ställer den högst opassande frågan, ”fungerar dom där BSA-motorcyklarna”. Det är ju en högst provocerande fråga som ställs till en som renoverar fordon. Ägaren känner att hans heder ifrågasatts och beslutar sig för att kicka igång en av dom. Det bekanta ljudet av en BSA-motor hörs men ljudnivån är så hög att man inte längre hör vad man tänker. Ägaren skriker för att överrösta motorljudet, ”den går även rent på höga varv” och drar på fullgas.

Förutom den hälsovådliga ljudnivån så börjar blå dimmor att skölja in över gubbarna i fikarummet. Fikat återupptas när ägaren äntligen fått stopp på BSA:n men av någon konstig anledning har fikabrödet fått en krydda av oförbrända kolväten och sikten har försämrats i fikarummet. Vi överlevde dock och tog oss en våning ner för att titta på samlingen.

Förutom flera BSA-motorcyklar finns en T-Ford hotrod och en SAAB93 Cab. Men det som drar blickarna och intresset till sig är ett bygge som pågår i en avskärmad del av verkstaden. Tydligt avskärmad för att inte sprida damm i övriga utrymmen. Du som spacklat och slipat hemma vet att man sedan hittar slipdamm överallt.

Bil-4.JPG

Men vad är det för en bil, är det en bil som renoveras?

Vad är det för bil du renoverar? ”Det är ingen renovering, jag bygger en Jaguar”. Har du fått tag på ram och andra delar från en Jaguar? ”Nej” svarar han med ett brett leende, ”det är delar från diverse fordon som jag har hittat”.

Men framaxel, ram, bakaxel och motor, de sitter väl på en ram?
Nej, det är lösa delar som är provisoriskt uppsatta och fixerade. På dem bygger jag karossen. När jag är klar med karossen så lyfter jag av alltihopa och fixar ramen”.

Men hur lyckas du med att forma kaross med skärmar och dörrar?
Titta på den skärmen, den har en profil i längdled och en helt annan på bredden.

Bil-5.JPG

”Inga problem, jag använder ett engelskt hjul och justerar trycket på hjulet och drar den fram och tillbaka, fram och tillbaka”.

EngelsktHjul-6.JPG

Men du har tillverkat en högerskärm och så tillverkar du en spegelvänd som sitter till vänster, hur sjutton får du till det med samma mått och profiler i längdled och på bredden?

Inga problem, jag använder ett engelskt hjul och justerar trycket på hjulet och drar den fram och tillbaka, fram och tillbaka”.

Men det är ju stora detaljer med olika profiler i längdled och på bredden.
Inga problem, jag använder ett engelskt hjul och justerar trycket på hjulet och drar den fram och tillbaka, fram och tillbaka”.

Bil-7.JPG

Men det kräver ju passform och bockningar med krympning och sträckning.
Inga problem, jag använder ett engelskt hjul och justerar trycket på hjulet och drar den fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Sen byter jag rullarna till ett krympningsverktyg eller ett sträckningsverktyg och fixar till profilerna och inpassningen. För att bocka kanterna använder jag detta hemmagjorda verktyg”.
Han visar upp ett verktyg som ser ut som en jättestor gaffel med två spröt. ”Så sätter jag den på kanten och böjer neråt och sedan försiktigt uppåt. Det är lätt att fixa rätt kantning”.


Bil-8.JPG

Bil-9.JPG

Hur länge har du hållit på med detta bygge? ”I fyra år”. När tror du att du blir klar, är det ytterligare 4 år? ”Nej, nej, den skall vara klar i höst, ja i alla fall i år”.
Medan jag fotograferar skapelsen hör jag en annan besökare som ställer samma fråga. ”Den blir i alla fall klar inom två år” blir svaret.

Har du stött på några svårlösta problem under byggnationen? ”Ja, jag kan inte lackera detaljerna här inne, det är för dammigt. Jag köpte ett partytält som jag satte upp utanför garaget – verkstaden. För att slippa insekter i lacken köpte jag till insektsnät så det blev luftigt men fritt från insekter.

Problemet är bara att pollen inte hindras av insektsnät. När jag grundmålat högerskärmen så var den bemängd med pollen. Det var bara att slipa bort och sedan får jag fundera på var jag kan slippa damm, insekter och pollen”.

Att kalla bilbyggaren för nörd känns förnedrande, entusiast uti fingerspetsarna är mer rätt benämning på denna skickliga hantverkare. Kanske hans Jaguar inte skall bli helt färdig, det kommer alltid något att fixa till.

För denna bilbyggare, för medlemmar i MC Veteranerna och i Husbilsklubben.se är det än en gång besannat:
Det är inte målet som är det viktiga, det är resan dit.
Om författaren
Robert-110
Robert Hagerborg, Projektledare i Husbilsklubben.se
Jobbar med utvecklingen av vårt Forum.

Kommentarer

Artikel information

Författare
Robert-110
Visningar
1.047
Kommentarer
3
Senast uppdaterad
Betyg
5,00 stjärnor 4 betyg

Flera i Övrigt

Flera från Robert-110

Dela denna artikel

Toppen