California
HBK Medlem
Sv: Kom och gör inbrott
Suck.
Med risk för att trampa på ömma tår må jag ändå uttrycka min åsikt:
Hur fanken vågar ni som driver tesen om internetspanande inbrottstjuvar, över huvud taget vakna till en ny dag? Livet är fullspäckat av risker. I trafiken, inte minst. Törs ni köra med era bilar eller står dom långtidsparkerade på inhägnat, med elstängsel förstås, larmat och kameraövervakat område 365 dagar/år?
Att ge sig ut på vägarna hör till det mest riskfyllda man kan företa sig.
Och ni som lever med misstankar om att olyckan i form av tjuvar lurar runt varje hörn borde kanske överväga att bygga någon form av bunker med pansarskydd, larm, övervakningskameror och självklart, en flock blodtörstiga vakthundar som grädde på moset?
Sälj den gamla hederliga (?) husbilen, sök upp ett f d militärfordon med all tänkbar skyddsutrustning och bygg om inkråmet till husbil och ladda med mat för några månader. Men gå framför allt inte ut ur bilen, stanna där ni är och håll vakt minst 24 timmar/dygnet. Den som inte har vakttjänst och tjuvspaning kan lugnt njuta av tillvaron, den fria, i bilen.
Vad jag vill ha sagt är förstås: vill man stressa upp sig över risker och faror i livet finns det obegränsade infallsvinklar på ämnet. Man tar alltid risker med allt man gör eller inte gör, det går aldrig att skydda sig mot allt. Och är man nu så nedrans byxis för att någon ska luska fram var man bor och vad man gör att man inte törs lämna ut sin adress på HBK:s hemsida, är det bara att gå ur klubben.
Bums.
Om man nu tror att det är lösningen på rädd-för-alltsyndromet.
Lev gôtt och ta vara på dagarna, och se till att det som går att ersätta är försäkrat. Så mycket mer kan man inte göra. Risken finns ju alltid att något sker som man inte råder över.
Men att stressa upp sig över möjliga faror i vardagen förmörkar ju bara den tid som vi har kvar, den tid som vi väl alla vill fylla med trevligheter som resor och annat.
Tack för ordet.
Suck.
Med risk för att trampa på ömma tår må jag ändå uttrycka min åsikt:
Hur fanken vågar ni som driver tesen om internetspanande inbrottstjuvar, över huvud taget vakna till en ny dag? Livet är fullspäckat av risker. I trafiken, inte minst. Törs ni köra med era bilar eller står dom långtidsparkerade på inhägnat, med elstängsel förstås, larmat och kameraövervakat område 365 dagar/år?
Att ge sig ut på vägarna hör till det mest riskfyllda man kan företa sig.
Och ni som lever med misstankar om att olyckan i form av tjuvar lurar runt varje hörn borde kanske överväga att bygga någon form av bunker med pansarskydd, larm, övervakningskameror och självklart, en flock blodtörstiga vakthundar som grädde på moset?
Sälj den gamla hederliga (?) husbilen, sök upp ett f d militärfordon med all tänkbar skyddsutrustning och bygg om inkråmet till husbil och ladda med mat för några månader. Men gå framför allt inte ut ur bilen, stanna där ni är och håll vakt minst 24 timmar/dygnet. Den som inte har vakttjänst och tjuvspaning kan lugnt njuta av tillvaron, den fria, i bilen.
Vad jag vill ha sagt är förstås: vill man stressa upp sig över risker och faror i livet finns det obegränsade infallsvinklar på ämnet. Man tar alltid risker med allt man gör eller inte gör, det går aldrig att skydda sig mot allt. Och är man nu så nedrans byxis för att någon ska luska fram var man bor och vad man gör att man inte törs lämna ut sin adress på HBK:s hemsida, är det bara att gå ur klubben.
Bums.
Om man nu tror att det är lösningen på rädd-för-alltsyndromet.
Lev gôtt och ta vara på dagarna, och se till att det som går att ersätta är försäkrat. Så mycket mer kan man inte göra. Risken finns ju alltid att något sker som man inte råder över.
Men att stressa upp sig över möjliga faror i vardagen förmörkar ju bara den tid som vi har kvar, den tid som vi väl alla vill fylla med trevligheter som resor och annat.
Tack för ordet.
fast där är nog frivilligt att skriva in tror jag.
