Någon nämnde större hjul.
Det är knappast så att större hjul ger bättre fjädring, mindre gungning eller nån annan fördel på köregenskaperna.
Huvudprincipen är förhållandet mellan fjädrad och ofjädrad vikt.
Där ofjädrad vikt är hjulen axlarna dämpare etc, de saker som följer vägbanan, eller förhoppningsvis skall följa vägbanan och inte hoppa i luften vid gupp.
Fjädrad vikt är det vi åker i bilens chassi och kaross.
Med ett stort sådant förhållande går bilen mjukt och hjulen följer vägbanans gupp gropar och potthål.
Vi kan se exempel på bilar med väldigt små hjul, dvs lätt ofjädrad vikt, på flyttbilar ,dvs stora lastbilr för flyttgods, som har små hjul.
Avsikten är att skona flyttgodset.
Aluminiumfälgar bidar till mindre ofjädrad vikt, dvs bilen blir bättre.
Dagens mode med större hjul ser visst häftigt ut, däcken kanske håller längre, och den tar sig fram i terräng, kanske tar sig lös på leriga gräsmattor..
De stora hjulen kompensera till tor del av lättare al-fälgar då.
Det är således svårare att få en bra fjädring med stora hjul.
Vi kan se på rallybularna som har sin geometri till fullo optimerad för att hålla sig på vägen.
Aldrig stora hjul.
Lång fjädringsgång, inställbara dämpare för aktuellt underlig och fart.
Krängningshämmare ja kanske inte, i många fall.
Luftfjädring nej.
Långa fjädrar, dyra ,och sällan i privatbilar.
Caster, den hjulvinkel som kan jämföras med cykelns framgaffel.
Dvs hjulet rulla mot vägen en bit bakom styrspindels förlämgning. resultatet är att bilen styr sig själv till rakt fram.
Rallybilar kan ha negativ caster till och med.
Caster kan liknas vid casterhjulen på en kundvagn.
Numera kan man inte justera caster på våra bilar.
Ser vi på formel 1 bilar så har de separata hjulupphängningar av lättaste slag på alla fyra hjul.
Ingen krängningshämmare, rätt stort fjädringsintervall, däck som inte guppar.
Våra bilar och husbilar blir en kompormiss som är halvdåliig på både dåliga och fina vägar, och grusvägar.
Man får nog tänka sig att om man skall ändra något, tänka på vilken väg mn vill ha bäst egenskaper på.
Sidvind, ja en helt annan vetenskap som delvis följer ovanstående.
Roysan
