F
F.d. 59043
Guest
Kan du förklara vilken skillnad det innebär?
-
Erbjudande på Husbilsklubben.se
Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller nu även för kalenderåret 2026.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
OBS! På förekommen anledning: Om du inte loggat in och är HBK-Medlem och inte betalt årsavgiften så kan dina rabatter och förlängd reseförsäkring upphöra att gälla.
Varning för torrbollar
- Startad av Leffe Eng
- Startdatum
F
F.d. 58637
Guest
Märkligt att detta skal komma upp varje höst. Jag har haft fem båtar och två husbilar men aldrig vidtagit några åtgärder för att hindra den naturliga fuktighet som finns omkring att komma in. Det enda som har hänt är att någon lucka kärvar, men det löser sig när våren kommer.
Varför bränna en massa el på detta när vi skall spara på el och annat som påverkar klimatet.
Hur skulle det se ut om alla försäljare av husvagnar, husbilar, båtar som står i lager utomhus skulle värma upp dom eller försöka tejpa igen dom och använda torrbollar.
Varm luft håller mer fuktighet än kall. Avbryts uppvärmningen avsätts den på alla ytor och kan bidra till rost och andra otrevligheter. Att använda avfuktningsaggregat gör ingen skillnad. Lycka till med igentejpningen
Varför bränna en massa el på detta när vi skall spara på el och annat som påverkar klimatet.
Hur skulle det se ut om alla försäljare av husvagnar, husbilar, båtar som står i lager utomhus skulle värma upp dom eller försöka tejpa igen dom och använda torrbollar.
Varm luft håller mer fuktighet än kall. Avbryts uppvärmningen avsätts den på alla ytor och kan bidra till rost och andra otrevligheter. Att använda avfuktningsaggregat gör ingen skillnad. Lycka till med igentejpningen
viggoboy
FD HBK Medlem
Torrbollar lämpar sig enligt reklam bra för små oventilerade utrymmen som bilar, husvagnar, båtar etc. Det man bör veta är att det fuktabsorberande kalciumkloridsaltet i detta fall endast drar åt sig fukt överstigande 75% RF. Därför lämpar sig denna typ av avfuktare inte som bäst där man under längre perioder förvarar mjukare mer fuktkänsligt material som kläder, böcker, kartonger m.m. Det finns andra typer av salt som har högre fuktabsorberande egenskaper om man vill uppnå bättre avfuktningskapacitet.
Denna lösning för avfuktning ser vi som högst tillfällig där man kanske inte på annat sätt direkt kan avfukta och mest gångbar under senare delen av hösten då tillfälliga fukttoppar kan ses. Jämfört med andra eldrivna aggregat omskrivna här sker avfuktningen med torrboll tidsmässigt ganska trögt eftersom det inte finns något som aktivt "forcerar" bort fukten och ventilerar runt luften. Därmed faller bollen även bort som lämpligt alternativ i lite större rumsvolym likt i källare, krypgrund eller vind.
Kondensavfuktare även kallad kylavfuktare och luftavfuktare
Kondensavfuktare som också kallas kylavfuktare alternativt luftavfuktare, fungerar så att fuktig luft forceras igenom en kylslinga med hjälp av fläktverkan. Fukten i luften som benämns processluft kondenserar på kylslingan och droppar ner i uppsamlingskärlet eller en ränna till vars utlopp en dräneringsslang kan kopplas. Kompressorn ser till att kylslingan hela tiden hålls kall genom att komprimera och pumpa runt ett s.k. köldmedium. Därav kallas aggregaten ibland kylavfuktare.
För att kondensavfuktaren ska fungera som bäst krävs det att utrymmet den ställs i håller temperatur om minst 15 grader. Under 15 grader tappar kondensavfuktaren succesivt i prestanda och klarar ofta inte av att avfukta tillräckligt mycket. Vid lägre temperaturer finns risk för påfrysning av kylslingan och det är inte säkert att isen sedan kan avfrostas då denna typ av avfuktare kräver ett varmare utrymme för att kunna fungera optimalt. I värsta fall leder påfrysningen till följdskador, antingen på avfuktaren eller genom att mögel etc. kan bildas i det icke avfuktade rummet, samt att ispåväxten då den tinar kan ge vattenskada om det rinner utanför uppsamlingskärlet. Som bäst gör sig kondensavfuktaren i rumstempererade fuktiga utrymmen som tvättstuga och poolrum etc.
Denna typ av avfuktare kan vara ganska bullrig då både fläkten och kompressorn alstrar ljud. Det finns idag lite dyrare alternativ som är förhållandevis tystare. Tillverkarna ger i regel alltid en maxangivelse hur stor yta (m2) deras avfuktare klarar. Denna siffra måste beaktas utifrån att man oftast utgår från gynnsammast möjliga temperatur och fukthalt i utrymmet, vilka brukar ligga uppåt 30 grader och 80%RF. Samtidigt finns det ibland hänvisningar till att kondensavfuktarna har avfrostningsfunktion vilken gör att användning kan ske ned till minusgrader. Visst kan avfrostningsfunktionen i gynnsamma lägen fungera, men avfuktningskapaciteten sjunker samtidigt med låg temperatur ofta ner till obefintlig. Kondensavfuktare har enligt bred erfarenhet därför visat sig fungera dåligt i kallare utrymmen som ouppvärmda källare, krypgrunder och kallvindar.
Livslängden varierar vanligen med kompressorns kvalitet och med antalet driftstimmar. Man får räkna med avtagande avfuktningskapacitet över tid. Sker läckage av köldmediet avtar också effekten.
Högre brandrisk kan göra sig gällande med sådan avfuktare som har plasthölje istället för plåthölje, särskilt om den står direkt under blindbotten, d.v.s. taket i krypgrund, eller i närheten av brandfängt eller brännbart material. Det är både ur brandsynpunkt och sett till avfuktningen viktigt att regelbundet eller utefter behov rengöra eller byta avfuktarfiltret.
Det är förutom till tvättstuga och boendemiljö vanligt att avfuktartypen placeras i källare. Viktigt vid källarplaceringen är att avfuktningseffekten kan ta hand om hela utrymmet, vilket kan vara indelat i olika rum. Avfuktningen ger inte effekt genom stängda dörrar eller i hela källaren, om aggregatet placeras i ena änden av huset. Läs mer om: Avfuktare i källare - Viktigt med placering och ventilation
Avfuktningstekniken har integrerats i torktumlare samt torkskåp och avsevärt kunnat sänka driftskostnaden för att torka tvätt. Istället för tumlare och skåp med värmeelement och ventilation för avfuktningens skull, nyttjas med inbyggd reell avfuktare värmen som alstras av kompressorn samt den låga värmeenergi som finns i vattnet i plaggen. Värmeåtervinningen har avfuktande effekt genom att sänka ångtrycket i luften så fukten lyfts ut ur plaggen. Viktig kunskap är att varken kondenstorktumlarna eller torkskåpen är helt täta. Fuktläckage gör att ventilation i själva torkrummet eller tvättstugan är viktigt:
Det förekommer i vårt tycke lite felaktiga uppgifter om hur kondensavfuktare egentligen fungerar. Vissa aktörer har för något år sedan gått ut med information om att avfuktare med denna teknik ger en direkt vinst såsom en värmepump gör. Visst är kondensavfuktare i lämpligt klimat energieffektiva, men att direkt jämföra med värmepumpseffekt blir nog allt lite tokigt. Läs mer om: Avfuktare - Bluff om signifikant värmepumpseffekt.
Missuppfattningar har skett rörande kondensavfuktares lämpliga applikationsområden. Som ovan nämnt faller avfuktarnas kapacitet linjärt med sjunkande rumstemperatur. Därför har aggregaten, trots lovord i annonsering, visat sig ej vara tillräckliga i t.ex. krypgrund och andra icke uppvärmda utrymmen. Följdskador av bristande avfuktningskapacitet har skett på allt för många ställen. Vi vågar av denna anledningen ej rekommendera avfuktartypen till just krypgrund, vind samt kallhållna byggnader såsom fritidshus etc.. Mer information: Vilseledande marknadsföring av kondensavfuktare.
info från
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Denna lösning för avfuktning ser vi som högst tillfällig där man kanske inte på annat sätt direkt kan avfukta och mest gångbar under senare delen av hösten då tillfälliga fukttoppar kan ses. Jämfört med andra eldrivna aggregat omskrivna här sker avfuktningen med torrboll tidsmässigt ganska trögt eftersom det inte finns något som aktivt "forcerar" bort fukten och ventilerar runt luften. Därmed faller bollen även bort som lämpligt alternativ i lite större rumsvolym likt i källare, krypgrund eller vind.
Kondensavfuktare även kallad kylavfuktare och luftavfuktare
Kondensavfuktare som också kallas kylavfuktare alternativt luftavfuktare, fungerar så att fuktig luft forceras igenom en kylslinga med hjälp av fläktverkan. Fukten i luften som benämns processluft kondenserar på kylslingan och droppar ner i uppsamlingskärlet eller en ränna till vars utlopp en dräneringsslang kan kopplas. Kompressorn ser till att kylslingan hela tiden hålls kall genom att komprimera och pumpa runt ett s.k. köldmedium. Därav kallas aggregaten ibland kylavfuktare.För att kondensavfuktaren ska fungera som bäst krävs det att utrymmet den ställs i håller temperatur om minst 15 grader. Under 15 grader tappar kondensavfuktaren succesivt i prestanda och klarar ofta inte av att avfukta tillräckligt mycket. Vid lägre temperaturer finns risk för påfrysning av kylslingan och det är inte säkert att isen sedan kan avfrostas då denna typ av avfuktare kräver ett varmare utrymme för att kunna fungera optimalt. I värsta fall leder påfrysningen till följdskador, antingen på avfuktaren eller genom att mögel etc. kan bildas i det icke avfuktade rummet, samt att ispåväxten då den tinar kan ge vattenskada om det rinner utanför uppsamlingskärlet. Som bäst gör sig kondensavfuktaren i rumstempererade fuktiga utrymmen som tvättstuga och poolrum etc.
Denna typ av avfuktare kan vara ganska bullrig då både fläkten och kompressorn alstrar ljud. Det finns idag lite dyrare alternativ som är förhållandevis tystare. Tillverkarna ger i regel alltid en maxangivelse hur stor yta (m2) deras avfuktare klarar. Denna siffra måste beaktas utifrån att man oftast utgår från gynnsammast möjliga temperatur och fukthalt i utrymmet, vilka brukar ligga uppåt 30 grader och 80%RF. Samtidigt finns det ibland hänvisningar till att kondensavfuktarna har avfrostningsfunktion vilken gör att användning kan ske ned till minusgrader. Visst kan avfrostningsfunktionen i gynnsamma lägen fungera, men avfuktningskapaciteten sjunker samtidigt med låg temperatur ofta ner till obefintlig. Kondensavfuktare har enligt bred erfarenhet därför visat sig fungera dåligt i kallare utrymmen som ouppvärmda källare, krypgrunder och kallvindar.
Livslängden varierar vanligen med kompressorns kvalitet och med antalet driftstimmar. Man får räkna med avtagande avfuktningskapacitet över tid. Sker läckage av köldmediet avtar också effekten.
Högre brandrisk kan göra sig gällande med sådan avfuktare som har plasthölje istället för plåthölje, särskilt om den står direkt under blindbotten, d.v.s. taket i krypgrund, eller i närheten av brandfängt eller brännbart material. Det är både ur brandsynpunkt och sett till avfuktningen viktigt att regelbundet eller utefter behov rengöra eller byta avfuktarfiltret.
Det är förutom till tvättstuga och boendemiljö vanligt att avfuktartypen placeras i källare. Viktigt vid källarplaceringen är att avfuktningseffekten kan ta hand om hela utrymmet, vilket kan vara indelat i olika rum. Avfuktningen ger inte effekt genom stängda dörrar eller i hela källaren, om aggregatet placeras i ena änden av huset. Läs mer om: Avfuktare i källare - Viktigt med placering och ventilation
Avfuktningstekniken har integrerats i torktumlare samt torkskåp och avsevärt kunnat sänka driftskostnaden för att torka tvätt. Istället för tumlare och skåp med värmeelement och ventilation för avfuktningens skull, nyttjas med inbyggd reell avfuktare värmen som alstras av kompressorn samt den låga värmeenergi som finns i vattnet i plaggen. Värmeåtervinningen har avfuktande effekt genom att sänka ångtrycket i luften så fukten lyfts ut ur plaggen. Viktig kunskap är att varken kondenstorktumlarna eller torkskåpen är helt täta. Fuktläckage gör att ventilation i själva torkrummet eller tvättstugan är viktigt:
Det förekommer i vårt tycke lite felaktiga uppgifter om hur kondensavfuktare egentligen fungerar. Vissa aktörer har för något år sedan gått ut med information om att avfuktare med denna teknik ger en direkt vinst såsom en värmepump gör. Visst är kondensavfuktare i lämpligt klimat energieffektiva, men att direkt jämföra med värmepumpseffekt blir nog allt lite tokigt. Läs mer om: Avfuktare - Bluff om signifikant värmepumpseffekt.
Missuppfattningar har skett rörande kondensavfuktares lämpliga applikationsområden. Som ovan nämnt faller avfuktarnas kapacitet linjärt med sjunkande rumstemperatur. Därför har aggregaten, trots lovord i annonsering, visat sig ej vara tillräckliga i t.ex. krypgrund och andra icke uppvärmda utrymmen. Följdskador av bristande avfuktningskapacitet har skett på allt för många ställen. Vi vågar av denna anledningen ej rekommendera avfuktartypen till just krypgrund, vind samt kallhållna byggnader såsom fritidshus etc.. Mer information: Vilseledande marknadsföring av kondensavfuktare.
info från
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
viggoboy
FD HBK Medlem
Olof G,Håller med men det är en prisfråga. Bättre med en sämre än inget alls.
Varför står alla nya och dom dyra bilarna inomhus?
De borde väl då visas i sin rätta miljö?
Min teori är att firmorna inte vill att det skall kunna bli fuktskador på trä och textil.
Men jag avslutar diskussionen nu. Ni gör som ni vill, jag gör som jag vill, dvs värme och avfuktare.
Värmen för ev, frostskador.
Varför står alla nya och dom dyra bilarna inomhus?
De borde väl då visas i sin rätta miljö?
Min teori är att firmorna inte vill att det skall kunna bli fuktskador på trä och textil.
Men jag avslutar diskussionen nu. Ni gör som ni vill, jag gör som jag vill, dvs värme och avfuktare.
Värmen för ev, frostskador.
F
F.d. 55256
Guest
Har haft husbilen stående under tak, med tre väggar, öppet framåt och ganska fritt för luften att passera bakåt. Tömt på vatten och tagit in dynor och sängkläder inomhus. Laddat batterierna vid behov. Har aldrig att något bekymmer med bilen de 12 år den har stått så. Instämmer helt med de inlägg som menar att torrbollar inte gör något som helst nytta. Det är i det närmaste omöjligt att få bilen så tät att man får torrt inne. Är det bättre med torr instängd luft hela vintern än lite frisk luft som vädrar igenom.
Ove.G
Ove.G
F
F.d. 58601
Guest
Samma resultat att ha torrbollar på trappan utanför bilen.
KawaMal
HBK Medlem
Om man vill värma eller avfukta husbilen med någon apparat kan det vara bra att kolla vad försäkringsvillkoren säger. T.ex. finns det här aktsamhetskravet i brandförsäkringsavsnittet i Folksams villkor: För att värma eller torka fordonet får du bara använda anordning som vi godkänt för det ändamålet. Jag frågade Folksam vilka anordningar som är godkända och fick svaret: Sådana som är avsedda att använda i husbil eller husvagn. En värmare eller avfuktare som inte uttryckligen (i tillverkarens produktblad) är avsedd för husbil eller husvagn skulle alltså kunna medföra att brandförsäkringen inte gäller.
Rent teoretiskt ser jag ingenting som hindrar att torrbollen gör så att luften inne i husbilen håller sig torrare än luften utanför. Om det i sig sen gör någon skillnad på inredning och annat vet jag inte.
Att bilen inte är helt lufttätt behöver inte betyda att fuktigare luft utifrån automatiskt tvingar sig in i bilen genom dom öppningar som finns och därmed trycker ut den torrare luften. Inte heller behöver det betyda att den torrare inneluften absolut tvingar sig ut ur bilen och då skapar ett baksug som suger in fuktigare luft utifrån.
Vad jag vet så finns det inga sådana naturkrafter.
Bara takluckorna är ordentligt täta och bilen inte står utsatt för en massa vind som blåser in luft genom ventiler och annat så borde det kunna vara ganska vindstilla i bilen. En viss rörelse av luften inne i bilen skapade av temperaturväxlingarna lär det ju bli men om takluckan (skorstenen) är ordentligt stängd så hålls ju den stigande/cirkulerande luften kvar inne och det bli inget undertryck som drar in ny fuktigare uteluft.
Ett visst utbyte blir det givetvis men kanske torrbollens effektivitet är högre än det lilla utbytet.
Vi har väl alla klivit in i en bil, husvagn, husbil som stått stängd ett tag och känt den extremt instängda luften som kan finnas. Detta utan att någon tejpat för varenda glipa.
Fritt fram att såga, helst med fakta
Att bilen inte är helt lufttätt behöver inte betyda att fuktigare luft utifrån automatiskt tvingar sig in i bilen genom dom öppningar som finns och därmed trycker ut den torrare luften. Inte heller behöver det betyda att den torrare inneluften absolut tvingar sig ut ur bilen och då skapar ett baksug som suger in fuktigare luft utifrån.
Vad jag vet så finns det inga sådana naturkrafter.
Bara takluckorna är ordentligt täta och bilen inte står utsatt för en massa vind som blåser in luft genom ventiler och annat så borde det kunna vara ganska vindstilla i bilen. En viss rörelse av luften inne i bilen skapade av temperaturväxlingarna lär det ju bli men om takluckan (skorstenen) är ordentligt stängd så hålls ju den stigande/cirkulerande luften kvar inne och det bli inget undertryck som drar in ny fuktigare uteluft.
Ett visst utbyte blir det givetvis men kanske torrbollens effektivitet är högre än det lilla utbytet.
Vi har väl alla klivit in i en bil, husvagn, husbil som stått stängd ett tag och känt den extremt instängda luften som kan finnas. Detta utan att någon tejpat för varenda glipa.
Fritt fram att såga, helst med fakta
KawaMal
HBK Medlem
Rent teoretiskt ser jag ingenting som hindrar att torrbollen gör så att luften inne i husbilen håller sig torrare än luften utanför. Om det i sig sen gör någon skillnad på inredning och annat vet jag inte.
Att bilen inte är helt lufttätt behöver inte betyda att fuktigare luft utifrån automatiskt tvingar sig in i bilen genom dom öppningar som finns och därmed trycker ut den torrare luften. Inte heller behöver det betyda att den torrare inneluften absolut tvingar sig ut ur bilen och då skapar ett baksug som suger in fuktigare luft utifrån.
Vad jag vet så finns det inga sådana naturkrafter.
Bara takluckorna är ordentligt täta och bilen inte står utsatt för en massa vind som blåser in luft genom ventiler och annat så borde det kunna vara ganska vindstilla i bilen. En viss rörelse av luften inne i bilen skapade av temperaturväxlingarna lär det ju bli men om takluckan (skorstenen) är ordentligt stängd så hålls ju den stigande/cirkulerande luften kvar inne och det bli inget undertryck som drar in ny fuktigare uteluft.
Ett visst utbyte blir det givetvis men kanske torrbollens effektivitet är högre än det lilla utbytet.
Vi har väl alla klivit in i en bil, husvagn, husbil som stått stängd ett tag och känt den extremt instängda luften som kan finnas. Detta utan att någon tejpat för varenda glipa.
Fritt fram att såga, helst med fakta
Ja mindre vind ger ju naturligtvis mindre luftutbyte men naturkraften diffusion gör att det blir en liten fukttransport ändå.
F
F.d. 57627
Guest
Min HB står ute, ingen värme, inget igentejpat. Jag hade inga torrbollar en vinter då blev det små mögelfläckar på gardiner och på en del andra ställen. Sedan dess med två Biltemaburkar med två påsar i varje placerade på golvet har det aldrig hänt igen någon vinter. Det blir ganska mycket vatten i burkarna på en månad !
Bengt
Bengt
Någon som provat att placera en torrboll inne i bilen utan speciell tätning av ventilationshål, gasevakueringshål mm och samtidigt placerat en torrboll på regn- och snöskyddad plats utanför bilen? Någon skillnad i mängden vatten som torrbollen genererat i så fall? Förmodligen blir det ingen skillnad eftersom jämviktslagen säger att sänkt luftfuktighet i ett utrymme omedelbart kommer att jämnas ut till samma som utanför utrymmet om båda har samma temperatur. Det behövs ingen vind eller något luftdrag för att få vattenmolekylerna att röra på sig.
Stämmer säkert bra i ett öppet rum där dom kan röra sig fritt för att jämna ut men nu finns ju bara dom relativt små "luftöppningarna" i bilen som kontaktyta mellan båda utrymmena. Den möjliga vandringen därigenom och dessutom genom stillastående luft måste som sagt vara högst marginell.
Hej,
Jag hade en Corvette C4 -92, stängd men inte tätad, under ett kapell, i min lada från 2017-10-21 till 2018-04-18. Bilen var torr då den ställdes in, men trots det samlade två (2) Torrbollar upp ca 0,8 l vatten.
Visserligen kan bilens inredning ha innehållit någon fukt, men det förklarar inte så mycket vatten, varför jag först trodde att Torrbollen måste har dragit in fuktig luft utifrån till följd av att det bildas ett undertryck som erfarenhetsmässigt utjämnas mycket snabbt.
Eftersom jag förde väderdagbok så kunde jag på olika sätt ha beräknat att det skulle krävdas att helt torka ca 2-300 m3 luft med hjälp av ett Mollierdiagram. Men det måste vara i underkant eftersom Torrbollen enligt återförsäljaren/grossist bara torka ner till 45 % RH, samt fryser och är overksam under 0 grader C.
För att vara säker på att det inte låg en hund begraven så lät jag både en före detta kollega Stefan bosatt i Tyskland med Mästerexamen maskinteknik och en beräkningsingenjör som läst tekniskt fysik på Chalmers, samt min gamla lärare i Kraft och värme kolla mina mycket elementära beräkningar. Alla instämde med små variationer beroende på Torrbollens oklara verkningsgrad. Men trots det förbryllade det mig fortfarande att bilen som på sin höjd innehöll 3 m3 skulle vara utsatt för uppåt 100 luftväxlingar.
Så föranlett av jag en kväll läst bifogad artikel i Caravan Clubs medlemstidning så vaknade jag upp en morgon 04:13 med en känsla av att något är fel med att använda ordet "luftväxlingar". Det kan ju inte handla om att fuktig luft samtidigt både strömmar ut och in genom samma öppningar bilen, utan det är en ensidig fuktvandring. Och tillskrev Stefan som svarade.
Hej Conny,
Du har uppenbarligen dina ljusa moment...
Helt rätt, det handlar inte om luftutbyte utan om fuktvandring. Man kan tänka sig det som två kommunicerande kärl, dvs när fukthalten sjunker i det ena ”flyter” det över fuktighet ifrån det andra utan att för den skull luft behöver utbytas. Det är helt enkelt naturens eviga strävan om jämvikt. På samma sätt måste luften inne i bilen kommunicera med sig själv, annars skulle du bara ha torr luft runt själva bollen och den skulle sluta fungera efter ett tag, såvida du inte har luftrörelser inne i vagnen. Luftrörelser kan du eventuellt ha ifrån temperaturskillnader inne i vagnen, men hur troligt är detta?
Vi kom nog in på luftutbyte när vi beräknade hur mycket luft det behövdes för att en viss mängd vatten skulle torkas ut. Då hade vi en volym som var betydligt större än vagnens och så var vi inne på luftväxling.
Bra tänkt!
Stefan
Sedan hittade han flera intressanta (tyska) bloggar som bl.a. handlade om torrbollen, eller liknande. De avrådde på det bestämdaste ifrån att sätta in en sådan över vintern. ”Den enda effekten är att i takt med att den torkar ut luften drar man in ny fukt i kupén och samlar denna i en behållare”. Slutsatsen var, att då kan man lika gärna sätta in en skål med vatten från början...... ”De gör alltså ingen som helst nytta utan på sin höjd skadar de mer!!!”
//Conny
Jag hade en Corvette C4 -92, stängd men inte tätad, under ett kapell, i min lada från 2017-10-21 till 2018-04-18. Bilen var torr då den ställdes in, men trots det samlade två (2) Torrbollar upp ca 0,8 l vatten.
Visserligen kan bilens inredning ha innehållit någon fukt, men det förklarar inte så mycket vatten, varför jag först trodde att Torrbollen måste har dragit in fuktig luft utifrån till följd av att det bildas ett undertryck som erfarenhetsmässigt utjämnas mycket snabbt.
Eftersom jag förde väderdagbok så kunde jag på olika sätt ha beräknat att det skulle krävdas att helt torka ca 2-300 m3 luft med hjälp av ett Mollierdiagram. Men det måste vara i underkant eftersom Torrbollen enligt återförsäljaren/grossist bara torka ner till 45 % RH, samt fryser och är overksam under 0 grader C.
För att vara säker på att det inte låg en hund begraven så lät jag både en före detta kollega Stefan bosatt i Tyskland med Mästerexamen maskinteknik och en beräkningsingenjör som läst tekniskt fysik på Chalmers, samt min gamla lärare i Kraft och värme kolla mina mycket elementära beräkningar. Alla instämde med små variationer beroende på Torrbollens oklara verkningsgrad. Men trots det förbryllade det mig fortfarande att bilen som på sin höjd innehöll 3 m3 skulle vara utsatt för uppåt 100 luftväxlingar.
Så föranlett av jag en kväll läst bifogad artikel i Caravan Clubs medlemstidning så vaknade jag upp en morgon 04:13 med en känsla av att något är fel med att använda ordet "luftväxlingar". Det kan ju inte handla om att fuktig luft samtidigt både strömmar ut och in genom samma öppningar bilen, utan det är en ensidig fuktvandring. Och tillskrev Stefan som svarade.
Hej Conny,
Du har uppenbarligen dina ljusa moment...
Helt rätt, det handlar inte om luftutbyte utan om fuktvandring. Man kan tänka sig det som två kommunicerande kärl, dvs när fukthalten sjunker i det ena ”flyter” det över fuktighet ifrån det andra utan att för den skull luft behöver utbytas. Det är helt enkelt naturens eviga strävan om jämvikt. På samma sätt måste luften inne i bilen kommunicera med sig själv, annars skulle du bara ha torr luft runt själva bollen och den skulle sluta fungera efter ett tag, såvida du inte har luftrörelser inne i vagnen. Luftrörelser kan du eventuellt ha ifrån temperaturskillnader inne i vagnen, men hur troligt är detta?
Vi kom nog in på luftutbyte när vi beräknade hur mycket luft det behövdes för att en viss mängd vatten skulle torkas ut. Då hade vi en volym som var betydligt större än vagnens och så var vi inne på luftväxling.
Bra tänkt!
Stefan
Sedan hittade han flera intressanta (tyska) bloggar som bl.a. handlade om torrbollen, eller liknande. De avrådde på det bestämdaste ifrån att sätta in en sådan över vintern. ”Den enda effekten är att i takt med att den torkar ut luften drar man in ny fukt i kupén och samlar denna i en behållare”. Slutsatsen var, att då kan man lika gärna sätta in en skål med vatten från början...... ”De gör alltså ingen som helst nytta utan på sin höjd skadar de mer!!!”
//Conny
Bilagor
Klart intressant med fuktvandringen i stillastående luft. Men fortfarande återstår då frågan hur lång tid den tar.
Att självutjämningen i stillastående luft är en riktigt långsam process är väl rätt uppenbart men hur lång tid tar det att självutjämna all luft i en husbil mot den utanför? Som tidigare nämnts ett par gånger är ju kontaktytan mellan luften inne i husbilen och luften ute i sammanhanget extremt liten. All fukt skall ju komma in den vägen och i exemplet då bara genom att vandra genom stillastående luft.
Kanske torrbollen inne är effektivare och kan hålla en viss skillnad i luftfuktighet ?
Sen är det ju faktiskt relevant att fuktvandringen i stillastående luft endast sker om det råder skillnad. Om det nu skulle ske en fuktvandring in i bilen så måste det betyda att det råder en skillnad. Alltså är det torrare luft i husbilen än vad det är utanför.. Är det inte det man är ute efter?
Personligen tror jag att det är luftväxlingen som är problemet och som får in den mesta fukten. Har ingen aning om en eller flera torrbollar mäktar med att göra någon skillnad men tycker att det borde kunna göra skillnad om man kan hålla ner luftväxlingen till ett minimum genom att t.ex täta takluckor som har självventilation.
Det vore intressant att löpande mäta luftfuktigheten inne i och direkt utanför bilen för att se eventuella skillnader i luftfuktigheten och även få fram trögheten i hur husbilens luft påverkas av uteluftens förändringar.
Att självutjämningen i stillastående luft är en riktigt långsam process är väl rätt uppenbart men hur lång tid tar det att självutjämna all luft i en husbil mot den utanför? Som tidigare nämnts ett par gånger är ju kontaktytan mellan luften inne i husbilen och luften ute i sammanhanget extremt liten. All fukt skall ju komma in den vägen och i exemplet då bara genom att vandra genom stillastående luft.
Kanske torrbollen inne är effektivare och kan hålla en viss skillnad i luftfuktighet ?
Sen är det ju faktiskt relevant att fuktvandringen i stillastående luft endast sker om det råder skillnad. Om det nu skulle ske en fuktvandring in i bilen så måste det betyda att det råder en skillnad. Alltså är det torrare luft i husbilen än vad det är utanför.. Är det inte det man är ute efter?
Personligen tror jag att det är luftväxlingen som är problemet och som får in den mesta fukten. Har ingen aning om en eller flera torrbollar mäktar med att göra någon skillnad men tycker att det borde kunna göra skillnad om man kan hålla ner luftväxlingen till ett minimum genom att t.ex täta takluckor som har självventilation.
Det vore intressant att löpande mäta luftfuktigheten inne i och direkt utanför bilen för att se eventuella skillnader i luftfuktigheten och även få fram trögheten i hur husbilens luft påverkas av uteluftens förändringar.
Inne i boligen 36 % ute i friluft 82% inne i husbilen 80% fuktighet. Og ca 80 % har det vært i hele vinter.
Prøvde å kjøre varmen på 1 samtidig som jeg ladet batteriene i 24 timer, da sank det til ca 70% og var ca 80% etter ca to dager. Bruker bare billige måleutstyr, så ca er vel ca riktig å si, men det viser en forskjell.
Prøvde å kjøre varmen på 1 samtidig som jeg ladet batteriene i 24 timer, da sank det til ca 70% og var ca 80% etter ca to dager. Bruker bare billige måleutstyr, så ca er vel ca riktig å si, men det viser en forskjell.
Spännande läsning detta med torrbollar.
Jag har fem torrbollsburkar i min HB..så har jag haft detta i 10 år.
Har inte varit några problem med detta..HB står där i fem månader.
HB står i kallgarage med god ventilation..
Klart det är lite vatten i burkarna..kanske totalt 0,5 dl på fem månader.
Alla dynorna är kvar i bilen..Jag kan inte se att det är några fuktskador eller mögel.
Noggrann rengöring..två skålar med ättika..Några typ lukta gott ?? Talldoft.
Jag har fem torrbollsburkar i min HB..så har jag haft detta i 10 år.
Har inte varit några problem med detta..HB står där i fem månader.
HB står i kallgarage med god ventilation..
Klart det är lite vatten i burkarna..kanske totalt 0,5 dl på fem månader.
Alla dynorna är kvar i bilen..Jag kan inte se att det är några fuktskador eller mögel.
Noggrann rengöring..två skålar med ättika..Några typ lukta gott ?? Talldoft.
Senast ändrad:
F
F.d. 58882
Guest
0,5 dl på fem månader tycker jag tyder på att dom inte är speciellt effektiva. Luften bör ha transporterat betydligt mer fukt än så under så lång tid.
Hej,Sen är det ju faktiskt relevant att fuktvandringen i stillastående luft endast sker om det råder skillnad. Om det nu skulle ske en fuktvandring in i bilen så måste det betyda att det råder en skillnad. Alltså är det torrare luft i husbilen än vad det är utanför.. Är det inte det man är ute efter?
.
Nja, tanken med kommunicerande kärl förutsätter en nivåskillnad som strävar efter att utjämnas. Men om vi som exempel antar att det regnar utanför bilen så ökar skillnaden förmodligen enormt och kan bara utjämnas genom att dra in mer fukt.... Eller?
//Conny