Klas skriver igen för Helena löser Allers korsord (naken).
Klockan 9 lämnade vi campingen vid södra delen av Gardasjön. Här skulle det nu köpas vin. Vi hade knappat in en vinodlares tillika vinförsäljares kordinater i vår GPS. Vi blev ledda på diverse småvägar med tillhörande vinodlingar längs sidan... Vi hittade inte... Till slut kom vi till ett vinställe med en stor grind och kamera. Ringde på och fick tillstånd att besöka dem.
Fantastiskt! Vi fick en privat vinprovning!
De frågades vad vi var intresserade av. Amarone sa vi. Perfekt. Someliern tog fram tre flarror som alla var olika sorters Amaronevin. Han hällde upp en ansenlig mängd i tre stora glas och berättade en lång historia om varje och vi fick äntligen provsmakats. Tyvärr var det återigen jag som körde så Helena fick dricka ur och smaka ordentligt av de dyrbara dropparna.
Vi beslöt oss för att inhandla två exemplar av de ljuva vinet. 900 kronor fattigare men på gott humör bar det nu vidare mot Kroatien via autostradan i Italien. Sträckan Verona-Trieste kostade oss cirka 200 kronor.
Nu skulle vi antingen mörka på vägen in i Slovenien och köpa en vignette eller vara ärliga och betala mer eftersom vår husbil väger mer än 3500kg.
Tyvärr (eller dessbättre) betalade vi nu ingenting alls eftersom vi missade att hitta området där dessa märken (vignette/vinjetter) skulle införskaffas. Vi passerade iofs ett kamera område i Slovenien så vi får se om det dyker upp någon bot i höst hemma i Sverige...
Slovenien var mycket kort... Eller snarare ner mot Kroatien var det bara ett par mil genom Slovenien. Överallt fanns skyltar om att här kunde euro växlas till Kuna (Kroatiens valuta). Det första som möter en efter passagen genom tullen in i Kroatien och Pulahalvön är (liksom när vi kom ner till staden Toblerone eller vad det nu hette i norra Gardasjön) en tydlig karta som visar var alla Lidl-butiker kan finnas. Skönt tycker jag Lidl får mig att känna mig trygg. Stora parkeringar som sväljer husbilar och ett brett sortiment med även inhemska varor till ett pris som man vet är hyggligt.
Vi beslöt oss för att ta första bästa camping. Naturist Camping Solaris stod det på en skylt... Nä på något sådant ställe kan man ju inte checka in sa vi...
Någon mil senare gled vi in på ett jättecamping som hette Ulika. Det var också en naturist Camping...
Vi fick en superior plats i direkt anslutning till havet. Jag skojar inte: det var max 5 meter från vår stora pitch till badstranden. 16A säkring i priset. Fritt wifi. Affärer restauranger och allt man behöver finns inom området. Alla är nakna. Spritt språngande nakna. Pool finns på området. Kristallklart vatten. Nu efter ett par timmar här känns det helt naturligt att vara naken. Vi såg att folk även var nakna även när de åt sen lunch vid någon av restaurangerna på området. Det måste vi testa också.
Vi har en bedårande utsikt över staden Porec över havet. Vi dricker Sangria.
En lustig sak som hände var att när vi kom så var vi jättehungriga. Vi beslöt att fritera wienerschnitzel på induktionsplattan. Vi skulle bara cykla till affären och köpa ströbröd. Köttet lade vi på tining utanför husbilen på bordet. När vi kom tillbaka från affären ( som var jättebra och välutrustad och ligger i campingområdet) var köttstyckena borta!!! De låg inslagna i påse också!
Måsjävlar!!!
Ny cykeltur (på 2 minuter) och köp av kött. Nymald köttfärs formade som hamburgare fick det bli. Ett kilo för 70 kronor. Köttet smakade underbart! Jag älskar detta land! På denna camping stannar vi nog ett tag
Klockan 9 lämnade vi campingen vid södra delen av Gardasjön. Här skulle det nu köpas vin. Vi hade knappat in en vinodlares tillika vinförsäljares kordinater i vår GPS. Vi blev ledda på diverse småvägar med tillhörande vinodlingar längs sidan... Vi hittade inte... Till slut kom vi till ett vinställe med en stor grind och kamera. Ringde på och fick tillstånd att besöka dem.
Fantastiskt! Vi fick en privat vinprovning!
De frågades vad vi var intresserade av. Amarone sa vi. Perfekt. Someliern tog fram tre flarror som alla var olika sorters Amaronevin. Han hällde upp en ansenlig mängd i tre stora glas och berättade en lång historia om varje och vi fick äntligen provsmakats. Tyvärr var det återigen jag som körde så Helena fick dricka ur och smaka ordentligt av de dyrbara dropparna.
Vi beslöt oss för att inhandla två exemplar av de ljuva vinet. 900 kronor fattigare men på gott humör bar det nu vidare mot Kroatien via autostradan i Italien. Sträckan Verona-Trieste kostade oss cirka 200 kronor.
Nu skulle vi antingen mörka på vägen in i Slovenien och köpa en vignette eller vara ärliga och betala mer eftersom vår husbil väger mer än 3500kg.
Tyvärr (eller dessbättre
) betalade vi nu ingenting alls eftersom vi missade att hitta området där dessa märken (vignette/vinjetter) skulle införskaffas. Vi passerade iofs ett kamera område i Slovenien så vi får se om det dyker upp någon bot i höst hemma i Sverige...Slovenien var mycket kort... Eller snarare ner mot Kroatien var det bara ett par mil genom Slovenien. Överallt fanns skyltar om att här kunde euro växlas till Kuna (Kroatiens valuta). Det första som möter en efter passagen genom tullen in i Kroatien och Pulahalvön är (liksom när vi kom ner till staden Toblerone
eller vad det nu hette i norra Gardasjön) en tydlig karta som visar var alla Lidl-butiker kan finnas. Skönt tycker jag Lidl får mig att känna mig trygg. Stora parkeringar som sväljer husbilar och ett brett sortiment med även inhemska varor till ett pris som man vet är hyggligt.Vi beslöt oss för att ta första bästa camping. Naturist Camping Solaris stod det på en skylt... Nä på något sådant ställe kan man ju inte checka in sa vi...
Någon mil senare gled vi in på ett jättecamping som hette Ulika. Det var också en naturist Camping...
Vi fick en superior plats i direkt anslutning till havet. Jag skojar inte: det var max 5 meter från vår stora pitch till badstranden. 16A säkring i priset. Fritt wifi. Affärer restauranger och allt man behöver finns inom området. Alla är nakna. Spritt språngande nakna. Pool finns på området. Kristallklart vatten. Nu efter ett par timmar här känns det helt naturligt att vara naken. Vi såg att folk även var nakna även när de åt sen lunch vid någon av restaurangerna på området. Det måste vi testa också.
Vi har en bedårande utsikt över staden Porec över havet. Vi dricker Sangria.
En lustig sak som hände var att när vi kom så var vi jättehungriga. Vi beslöt att fritera wienerschnitzel på induktionsplattan. Vi skulle bara cykla till affären och köpa ströbröd. Köttet lade vi på tining utanför husbilen på bordet. När vi kom tillbaka från affären ( som var jättebra och välutrustad och ligger i campingområdet) var köttstyckena borta!!! De låg inslagna i påse också!
Måsjävlar!!!
Ny cykeltur (på 2 minuter) och köp av kött. Nymald köttfärs formade som hamburgare fick det bli. Ett kilo för 70 kronor. Köttet smakade underbart! Jag älskar detta land! På denna camping stannar vi nog ett tag
