Så var det dags att åka iväg, Kivik och Österlen var målet. Men även efter vägen stannade vi på flera ställen, alla inte planerade. Fulla vattentankar och bussen i ordning, började resan utanför Sala. Jag fick sällskap av min bror och hans särbo, som kom med husvagn ifrån Skellefteå. Nästan en karavan, deras ekipage är 12m
långt så det gällde att hitta parkeringar som passade. Min lilla bil på 5,85m + cykelställ, tar inte så stor plats och brukar gå att få in lite varstans.
Efter lite funderande så blev första målet Trosa, så sent på kvällen landade vi där vid parkeringen mitt emot Ica butiken. Första timmen behövde vi inte spela musik själva, det åkte förbi bilar med glada människor i som gillade hög musik. Men det blev tyst och nattsömnen blev bra.
Vi vandrade runt i Trosa flera timmar och intog också lunch där, det känns som om man kommer tillbaka i tiden.
Jag kunde nog ha varit kvar där längre, men vi hade ju ett mål.
Så iväg igen, planering förutom väder sträck är inte någon stark sida. Det blir lite som det blir.
Allt rullade på trotts värmen, i min buss var det ganska varmt, ac hade varit välkommet. Men de små sidorutorna går att vinkla så vinden kommer in. Inte så tokigt det heller, lite vindbrus kan man ju ta.
Vid bro öppningen över Göta kanal bildades långa köer,det var då min motor började gå varm.
Hade tur med en rastplats precis när det började bli för varmt. Så in på den och upp med huven.
Klart att fläkten måste igång för att resan skulle kunna fortsätta, för att avbryta ville vi inte.
De där bra att ha sakerna, lite kabel verktyg mm. Kom till användning.
Ny kabel fram till fläkten direkt från batteriet, via en ledig plats i en säkringsdosa. Men hur skulle vi styra på och av? Min bror letade i sin husvagn och hittade en gammal vatten kran, som var elektriskt styrd.
Så med den som strömbrytare, fasttejpad under huven kunde vi fortsätta resan. Det var på eftermiddagen så
vi bestämde att vi letar rätt på en nattplats och gör en bättre lösning dagen efter.
På förmiddagen hittade vi en Biltema som var öppen, köpte en strömbrytare som vi monterade på instrumentbrädan, kopplade ihop med fläkten och så var det klart.
Kanske inte den bästa lösningen att sköta fläkten manuellt, men fungerade alldeles utmärkt.
Så trotts nästan 30 grader varmt, var det inga problem. Visst är det så att min temp mätare, blev mycket tittat på. Men resan kunde fortsätta och så småningom kom vi till campingen i Kivik, utan fler missöden.
Efter fyra dagars utforskande av Österlen, begav vi oss mot Sofiero.
Men efter det fanns det någon av oss som ville nå Ullared, så vi satte kurs dit.
Det är väl så att problem kommer sällan ensamma, min buss gick alldeles utmärkt. Tog Hallands åsen i 80 kmh, ingen liten backe och väldigt lång.
Men brors bil började huckra och ha sig, så målet ändrades till Sala. Vi fortsatte att köra in på natten medans det var lite trafik, fick stanna lite då och då. Sista timmarna hem fick köras i 50 - 60 kmh, men hem kom vi.
Felsökning och det visade sig vara en tändspole som sitter på tändstiftet som var trasig, så efter vi bytt fungerar bilen bra igen.
Min gamla buss, klarade sig mycket bra under resan. Att ligga efter och hålla rygg på en husvagn dessa mil var inget problem. Om några månader fyller bussen trettio år, det behöver ju inte vara så fel att hålla liv i dessa old timers. Man sover gott, maten hålls kall, och allt övrigt man kan önska.
Jag mötte en del av dessa gamla bussar på vägarna, så helt ensam därute är jag ju inte.
Ha det så gott resten av sommaren, kanske ses vi därute igen för jag har lite reslust kvar att ta ut i sommar.
långt så det gällde att hitta parkeringar som passade. Min lilla bil på 5,85m + cykelställ, tar inte så stor plats och brukar gå att få in lite varstans.
Efter lite funderande så blev första målet Trosa, så sent på kvällen landade vi där vid parkeringen mitt emot Ica butiken. Första timmen behövde vi inte spela musik själva, det åkte förbi bilar med glada människor i som gillade hög musik. Men det blev tyst och nattsömnen blev bra.
Vi vandrade runt i Trosa flera timmar och intog också lunch där, det känns som om man kommer tillbaka i tiden.
Jag kunde nog ha varit kvar där längre, men vi hade ju ett mål.
Så iväg igen, planering förutom väder sträck är inte någon stark sida. Det blir lite som det blir.
Allt rullade på trotts värmen, i min buss var det ganska varmt, ac hade varit välkommet. Men de små sidorutorna går att vinkla så vinden kommer in. Inte så tokigt det heller, lite vindbrus kan man ju ta.
Vid bro öppningen över Göta kanal bildades långa köer,det var då min motor började gå varm.
Hade tur med en rastplats precis när det började bli för varmt. Så in på den och upp med huven.
Klart att fläkten måste igång för att resan skulle kunna fortsätta, för att avbryta ville vi inte.
De där bra att ha sakerna, lite kabel verktyg mm. Kom till användning.
Ny kabel fram till fläkten direkt från batteriet, via en ledig plats i en säkringsdosa. Men hur skulle vi styra på och av? Min bror letade i sin husvagn och hittade en gammal vatten kran, som var elektriskt styrd.
Så med den som strömbrytare, fasttejpad under huven kunde vi fortsätta resan. Det var på eftermiddagen så
vi bestämde att vi letar rätt på en nattplats och gör en bättre lösning dagen efter.
På förmiddagen hittade vi en Biltema som var öppen, köpte en strömbrytare som vi monterade på instrumentbrädan, kopplade ihop med fläkten och så var det klart.
Kanske inte den bästa lösningen att sköta fläkten manuellt, men fungerade alldeles utmärkt.
Så trotts nästan 30 grader varmt, var det inga problem. Visst är det så att min temp mätare, blev mycket tittat på. Men resan kunde fortsätta och så småningom kom vi till campingen i Kivik, utan fler missöden.
Efter fyra dagars utforskande av Österlen, begav vi oss mot Sofiero.
Men efter det fanns det någon av oss som ville nå Ullared, så vi satte kurs dit.
Det är väl så att problem kommer sällan ensamma, min buss gick alldeles utmärkt. Tog Hallands åsen i 80 kmh, ingen liten backe och väldigt lång.
Men brors bil började huckra och ha sig, så målet ändrades till Sala. Vi fortsatte att köra in på natten medans det var lite trafik, fick stanna lite då och då. Sista timmarna hem fick köras i 50 - 60 kmh, men hem kom vi.
Felsökning och det visade sig vara en tändspole som sitter på tändstiftet som var trasig, så efter vi bytt fungerar bilen bra igen.
Min gamla buss, klarade sig mycket bra under resan. Att ligga efter och hålla rygg på en husvagn dessa mil var inget problem. Om några månader fyller bussen trettio år, det behöver ju inte vara så fel att hålla liv i dessa old timers. Man sover gott, maten hålls kall, och allt övrigt man kan önska.
Jag mötte en del av dessa gamla bussar på vägarna, så helt ensam därute är jag ju inte.
Ha det så gott resten av sommaren, kanske ses vi därute igen för jag har lite reslust kvar att ta ut i sommar.