Impregneringsspray bottenplatta Dethleffs

[Michael S]

Ser jag fel, eller är det ett lapptäcke av plyfa i botten på Dethleffs?
Gäller det i så fall alla Dethleffs?

 

[Jokin]

Ser jag fel, eller är det ett lapptäcke av plyfa i botten på Dethleffs?
Gäller det i så fall alla Dethleffs?

Nej, så ser det inte ut under min Dethleffs.

 

[fjelie]

Sv: Impregneringsspray bottenplatta Dethleffs


--------------------------------------------
Hejsan, jag tror nog det stämmer rätt bra med linolja, jag har själv sett just sprayburkar från det stället du nämner hos en större hb firma :.

Till rostskydd och träbehandling av bottenplatta skall det vara rå linolja och inte kokt som är lite vanligare till träbehandling inne. Så om någon köper på dunk så skall det vara rå linolja och så bör den blandas ut med balsamterpentin både för inträngning, sprutvänlighet och så skall den visst torka fortare och bättre då. Men några färdigblandade sprayburkar funkar bra.

M.v.h. JANKRO.

Hej Jankro,
Jag tror på din teori, men frågan är vilken blandnings förhållande ska det vara?
Hur mycket linolja och hur mycket balsamterpentin?
Vilken typ av spruta sprutar du med?
Trevlig helg alla.
Fjelie

 

[JANKRO]

Hejsan Fjelie, en gammal tråd som dyker upp igen. Men jag har faktiskt fortsatt med "min" gamla blandning flera gånger på olika saker även efter den här tråden var aktuell.
Det verkar funka bra som jag skrev tidigare. Linoljan tränger in och fastnar i torrt trä/plywood (och även på torr gammal tectyl som sitter fast) eller en lätt rostig yta, och sedan fastnar tectylen i linoljan.
Det är längesedan jag började med det här och först var det mest för att enbart lite ny tectyl under en gammal bil som det fanns synlig ytrost på satt oftast lös och flagnade bort nästa år man tittade. Med linolja först på rosten och sedan tectyl så satt det fortfarande fast efter flera år och även bättre än med rostskyddsfärg under tectylen.

Det skall ju vara rå linolja för den har mindre molekyler än den kokta och tränger därför in bättre. Den torkar även mycket långsammare än den kokta och det bidrar också till mycket bättre inträngning.
Men att den har svårt att torka, eller egentligen oxidera som det kallas när linolja stelnar, eftersom ämnen inte dunstar så den torkar.
Men om man då späder ut den med balsamterpentin så tränger den in ännu bättre och när balsamterpentinen dunstat så har den hjälpt till att sätta fart på torkningen/oxideringen av den råa linoljan (har jag läst mig fram till ) så den oxiderar och torkar snabbare.
När man har sprutat på utspädd linolja så är den ju rätt blöt. Man bör nog vänta ett eller två dygn tills man känner att linoljan är rejält kladdig innan man sprutar över typ tectyl eller liknande så det inte "halkar" iväg.

Både jag och andra har nog "fuskat" på mindre ytor med Biltemas sprayburkar med deras linoljebaserade tunna rostskyddsmedel först (som troligen används även på firmor) och sedan deras rostskyddsmassa i sprayburk över den, också efter något dygns torkning eller så.
Obs. rostskyddsmassan skall vara deras gamla med lösningsmedel i så den smälter samman med linoljan och inte den nyare som är fri från lösningsmedel.
Det funkar nog rätt skapligt om man går till Biltema och köper upp sig på både X antal sprayflaskor med linolja och även tectylen om man vill.

Och så hemmablandat. Det verkar som det finns olika rekommendationer men då mest för att stryka på för hand och för att enbart behandla rent trä (och då ofta kokt linolja i stället). När man sprutar det så skall det ju inte vara för blaskigt och kanske mest för att få igång torkningen, så jag tror jag häller i max 20% balsamterpentin i den råa linoljan och sedan som sagt låter den vara/torka i ett eller två dygn på ytan innan tectylen, om man nu vill ha tectyl som ytskikt. Beror kanske lite på hur det ser ut innan och om man vill snygga till ytor som har flagnat av fläckvis. Om det är rena plyfaskivor från början som bara behöver smörjas upp så kan det nog räcka med enbart linoljebehandlingen kanske och ev. tectyl bara i kanterna på vinkeljärn fästen m.m. Om man köper tectyl i typ sådana där 1Lflaskor som passar på en tectylpistol så skall de också vara av sorten med lösningsmedel för att fastna bra i linoljan.

Och så sprutapistol till hemmablandningar. Det finns ju tectylsprutor men de är till för tjockare vätska så de funkar inte bra alls, det kommer för mycket och inte tillräcklig spraydimma.
Jag har nog mest använt något som brukar kallas oljespruta/tvättspruta som har ett långt rör vilket är bra och sedan ett munstycke som man kan ställa in lite från koncentrerad stråle till dimma. Det i kombination med lite justering av luften gör att man får kontroll av flödet.
Så här ser de ut ungefär.


M.v.h. JANKRO.

 

[F.d. 59509]

Vår XLi har ingen träkonstruktion i golvet utan det är glasfiberbotten, en sk GFK-konstruktion.
Vid fuktkontroll så har de dock en försegling som sprayas på förskrivningar i golvet.

 

[The_Bürstners]

En kanske dum fråga; den bitumen (eller om det är tjära kanske?) man använder när man lagar/lägger tjärpapptak, kan det vara något att använda? Det är ett hårdare jobb, men om man använder en billig moddlare, kanske man kan få tryckt ner såpass i nakna fibrer att det blir som för ett tak/en båt en bra vattenavvisande massa?

 

[Dethleffskvalite]

Har läst här om något som ( har sökt men hittar inte tråden) skulle vara redig och målade/behandlade underredet på husbilen men så blev det för tätt och golvet ruttnade upp. Så hitta inte på något själv, det är inte så bra som man tror att det är. I mitt fall följer jag tillverkarens anvisningar.

 

[JANKRO]

Hejsan, blir det tätt under där det verkligen skall vara vattentät yta men problem ändå uppstår, så borde det innebära att var fukten verkligen kommer ifrån har missats.
I så fall kommer fukten uppifrån eller vid skarvar under kjolarna m.m. och därmed inte kan andas ut ur ett otätt skikt på underredet. Tycker nog inte att teorin om ett för tätt underskikt i ett golv gör att det ruttnar håller faktiskt. Problemet ligger någon annan stans troligen.
Det finns ju många golv mest i en del äldre husbilar som har mjuknat och halvruttnat när man börjat gräva i dem, men det är nog ganska klart att man kan spåra att fukten har kommit krypande uppifrån och inte nerifrån ett tätt undre ytskikt som inte kan släppa in vatten. Om undre ytskiktet kan andas och släppa ut fukt, så innebär det ju också att det borde bli uppblött varje gång man kör i regn, vilket säkert inte är bra.

M.v.h. JANKRO.

 

[The_Bürstners]

Hejsan, blir det tätt under där det verkligen skall vara vattentät yta men problem ändå uppstår, så borde det innebära att var fukten verkligen kommer ifrån har missats.
I så fall kommer fukten uppifrån eller vid skarvar under kjolarna m.m. och därmed inte kan andas ut ur ett otätt skikt på underredet. Tycker nog inte att teorin om ett för tätt underskikt i ett golv gör att det ruttnar håller faktiskt. Problemet ligger någon annan stans troligen.
Det finns ju många golv mest i en del äldre husbilar som har mjuknat och halvruttnat när man börjat gräva i dem, men det är nog ganska klart att man kan spåra att fukten har kommit krypande uppifrån och inte nerifrån ett tätt undre ytskikt som inte kan släppa in vatten. Om undre ytskiktet kan andas och släppa ut fukt, så innebär det ju också att det borde bli uppblött varje gång man kör i regn, vilket säkert inte är bra.

M.v.h. JANKRO.

Min far som var en gudabenådad trollkarl med plåt och bilar sa till mig att försök hindra vatten för att komma in, men tro aldrig att det nånsin lyckas helt. Vad som dödar bilarna är att det inte kommer ut som det bör. Det är för dåligt dränerat. Så mycket jag grejat med bilar idag ihop med salig far, håller jag med. Jag har sett så många fullständigt vansinniga bilplåtskonstruktioner att man undrat om det är lyteskomik, men efter 10 år på Saabs eftermarknad vet jag att de flesta tekniker vet, men fick inte resurserna att göra rätt, utan dålde det tillräckligt länge med en offer-anod i form av zinkplätering.
Jag tror inte på vattentäta kontruktioner, utan (också äldre) medel som ger en vattenavstötande effekt, dock inte 100% vattentät och när tillfälle ges kan andas ut fukten. Alla slamfärger bygger på denna princip. Vatten ska kunna vandra och särkilt ut. Jag tror att rå linolja tänket är bra, det är inte vattentätt, men det är inte bomtätt ut heller, såsom exv plastfärgerna var som dödade en massa husfasader. Trätjära är inte heller vattentätt, men det är vattenavvisande. Och det innehåller saker som gör att svamp och bakterier inte trivs när det blir fuktigt. Bitumen är jag mer osäker på, det finns och används bakterier vid oljeutsläpp som faktiskt käkar petroleum-produkter, exv kan en tillväxt ske i en dieseltank.
Av metoderna ovan, tror jag på de "feta" medlen, gärna de av naturligt ursprung vi använt i århundraden, som verkar avvisande, men inte är helt vattentäta. Strukturer måste kunna andas och därigenom släppa ut luft och vatten löst i luften, för att hindra vatten att komma in går inte. Det kommer in bara man öppnar dörren sommartid, då det är en högre luftfuktighet och sedan slår på AC'n, där den kallare luften inte längre kan bära samma vatteninnehåll utan man får kondensutfall. En öppen låga inomhus (stearin, gasol, lysfotogen) avger mycket vatten.