F
F.d. 2549
Guest
I lördags ville jag ligga tillsammans med en husbilsdoktor. Vad är det här för befängda och otillständiga tankar och vilka händelser fick mig i sådana funderingar?
Vi hade åkt i cirka fyra mil och passerat stråk av sommarlikt solsken och strilande regn, men så var det dags att besöka lördagsloppisen i Åhus och då sken solen tillsammans med mina förhoppningar att finna något såväl nyttigt som billigt. Efter att ha parkerat på asfalterad mark, som sluttade ganska kraftigt i sidled, tog det ett par minuter innan jag gick ur bilen – och vad var det jag såg? Jo, en liten rännil av okänd vätska tog sig sakta fram från bilens undre regioner. Först trodde jag att det var proppen till vattentanken som inte var tillräckligt intryckt – sådant har hänt, men vätskan kom från en plats rakt under förarstolen vilket avfärdade dessa tankegångar. Jag sågs strax ligga på rygg med huvudet under bilen där dropparna kom i jämn ström med en sekunds mellanrum. Jag fångade ett par droppar i handen och smakade på vätskan. Ingen smak av olja och inte heller någon glykolsmak kunde jag känna. Var kom vätskan ifrån? Det var då jag ville ha en husbilsdoktor liggande vid min sida och han skulle säkert ha sagt: ”Tillbakaträngande regnvatten.” Det var nämligen det jag kom fram till. Förmodligen hade en mindre vattensamling bildats på underredet under färden och när bilen lutade i sidled rann vattnet sakta bort från sin lilla urholkning – var den nu kunde ha befunnit sig. Efter fem minuter droppade det inte längre och har så inte gjort sen dess.
Av detta lär vi oss att droppande underreden inte alltid är av ondo och att husbilsdoktorer inte behöver känna oro inför opassande förslag från skriftställaren.
Jag fann en bok av Jan Mårtensson som jag nu tänker ta mig an. God natt.