Vad jag menar är att
1. jag blev väldigt irriterad (läs som att jag inte hyfsade språket, tur att jag var ensam i bilen) när jag mötte en grusbil på vår lilla väg och fick backa en halv kilometer på slingrig väg, dock tack, tack och lov för snöpinnarna. Efter denna grusbil kom en personbil som väl skulle visa grusbilen var han skulle lägga sin lilla hög, har jag förstått i efterhand.
Vad jag skulle önska är att man varskor i förväg, telefon är inget dumt kommunikationsmedel, när man ska köra in med stora fordon typ grusbilar typ timmerbilar. Traktorer kan jag överse med för de som hanterar traktorerna här ute är synnerligen skickliga oavsett ålder så de pallrar sig ur vägen. Men en humhum grusbil? Inte plats att mötas ens innan snön kom. Så då blev jag sur!
2. Trodde det skulle vara lite hyfsat väder idag men det hade jag nog missförstått. Snöfall, snömodd även på 209an. Vid Hageby Centrum, orkade inte längre in i stan idag, stor julstress och min djupast kända sympati till den tjejen med kort svart taggigt hår som mitt i strömmen av folk och vagnar ställde sig och hojtade JAG HATAR DET HÄR. Och jag gjorde det jag skulle, det enda som inte finns ute på UNDERBARA Vikbolandet, och drog sedan hemåt igen.
3. Efter inte så stressigt handlande på ICA i Östra Husby, de är ju bara så underbara de som jobbar där, åkte jag hemåt. Hade skippat lite grann jag tänkte göra inne i stan, får vara till lite senare. Började snögloppa mer såklart, kommer ju närmare kusten. Men ganska OK ändå till jag inne vår lilla väg, Mönnerumsvägen, mötte en timmerbil från Södra, dragbil med släp, fullastat förstås. Som tur var möttes vi i närheten av en av de fåtaliga mötesplatserna så jag slängde in Focusen där, kom tyvärr lite för långt ut höger (hur sjutton vet man att man har tillräckligt med plats för att mötas?). Så när timmerbilen kört förbi skulle jag försöka fortsätta.Icke. Men här kommer det: Timmerbilens förare stannade, kollade en stund vad som skulle hända, när jag efter mina misslyckade försök klev ur bilen och tog fram snöskyffeln klev han ur bilen, tog på sig en jacka, tog fram en snöskyffel med lite grus eller vad det var. Och kom tillbaka, skyfflade snö, hällde lite grus, skyfflade mera snö och dessutom fixade han upp min bil på körbanan igen. Och inte bara det, han var glad och trevlig hela tiden också!!
Sorgligt nog tog jag varken namn eller reg.nr. Men känner du en timmerbilsförare på Södra så kanske det är han som är min hjälte?
Annars blir jag nog lättirriterad på timmerbilar när jag möter dem på lv 209, river upp snörök så man inte ser ett smack, går åt att man känner vägen. Men så träffar man på en timmerbilsförare och inser att de är ju väldigt trevliga och serviceminded personer.
Agneta W
1. jag blev väldigt irriterad (läs som att jag inte hyfsade språket, tur att jag var ensam i bilen) när jag mötte en grusbil på vår lilla väg och fick backa en halv kilometer på slingrig väg, dock tack, tack och lov för snöpinnarna. Efter denna grusbil kom en personbil som väl skulle visa grusbilen var han skulle lägga sin lilla hög, har jag förstått i efterhand.
Vad jag skulle önska är att man varskor i förväg, telefon är inget dumt kommunikationsmedel, när man ska köra in med stora fordon typ grusbilar typ timmerbilar. Traktorer kan jag överse med för de som hanterar traktorerna här ute är synnerligen skickliga oavsett ålder så de pallrar sig ur vägen. Men en humhum grusbil? Inte plats att mötas ens innan snön kom. Så då blev jag sur!
2. Trodde det skulle vara lite hyfsat väder idag men det hade jag nog missförstått. Snöfall, snömodd även på 209an. Vid Hageby Centrum, orkade inte längre in i stan idag, stor julstress och min djupast kända sympati till den tjejen med kort svart taggigt hår som mitt i strömmen av folk och vagnar ställde sig och hojtade JAG HATAR DET HÄR. Och jag gjorde det jag skulle, det enda som inte finns ute på UNDERBARA Vikbolandet, och drog sedan hemåt igen.
3. Efter inte så stressigt handlande på ICA i Östra Husby, de är ju bara så underbara de som jobbar där, åkte jag hemåt. Hade skippat lite grann jag tänkte göra inne i stan, får vara till lite senare. Började snögloppa mer såklart, kommer ju närmare kusten. Men ganska OK ändå till jag inne vår lilla väg, Mönnerumsvägen, mötte en timmerbil från Södra, dragbil med släp, fullastat förstås. Som tur var möttes vi i närheten av en av de fåtaliga mötesplatserna så jag slängde in Focusen där, kom tyvärr lite för långt ut höger (hur sjutton vet man att man har tillräckligt med plats för att mötas?). Så när timmerbilen kört förbi skulle jag försöka fortsätta.Icke. Men här kommer det: Timmerbilens förare stannade, kollade en stund vad som skulle hända, när jag efter mina misslyckade försök klev ur bilen och tog fram snöskyffeln klev han ur bilen, tog på sig en jacka, tog fram en snöskyffel med lite grus eller vad det var. Och kom tillbaka, skyfflade snö, hällde lite grus, skyfflade mera snö och dessutom fixade han upp min bil på körbanan igen. Och inte bara det, han var glad och trevlig hela tiden också!!
Sorgligt nog tog jag varken namn eller reg.nr. Men känner du en timmerbilsförare på Södra så kanske det är han som är min hjälte?
Annars blir jag nog lättirriterad på timmerbilar när jag möter dem på lv 209, river upp snörök så man inte ser ett smack, går åt att man känner vägen. Men så träffar man på en timmerbilsförare och inser att de är ju väldigt trevliga och serviceminded personer.
Agneta W
