Ewa & Jocke
FD HBK Medlem
2019-07-08
Idag har vi valt att förflytta oss ännu lite närmare Mont St Michel. I takt med att vi närmade oss kusten återkom vår navelsträng mot världen. Äntligen har vi internet igen! Vi har en router (dovado Pro) i husbilen med ett Tele2 simkort. Det var hopplöst att få kontakt vid förra campingen.... Även om den campingen var väldigt fin med otroligt trevlig personal. Nåväl. Färdigpratat om tidigare dagar. Nu ser vi bara framåt. Vi har mycket kvar att utforska och uppleva denna sommar.
Det blev en mycket kort dagsetapp idag. Kanske så kort som 10km. Vi valde att åka mot klostret med Ella. Vi tänkte att vi kan väl åka dit för att gå runt lite på ön för att sedan åka vidare på kvällen. När vi väl började att närma oss märkte vi att detta är ett mycket välbesökt resmål....Jösses vad bilar, bussar, husbilar, och allt där i mellan
Det stod en massa personal i gatan och dirigerade alla hit och dit. Vi blev inviftade på en parkering (som jag för övrigt tror finns med i husbilsklubbens egna POI). Det var ju jättebra. Här kan vi t o m sova över om vi vill, tänkte vi. Vi ställde upp, drog för alla pliséer etc. Vi började gå mot klostret...Efter c:a 1km upptäcker vi en camping. Den bär t o m ACSI märket. Detta hade vi inte sett på vare sig GPS eller datorer med installerade appar för ACSI etc. Vi blev glada när vi fick syn på denna camping. Vi är nog trots allt mer campingmänniskor i stället för ställplatsmänniskor, utan att för den sakens skull göra ytterligare värderingar över våra val. Nu ville vi flytta, och det gjorde vi. Vi checkade in på en camping som heter "Camping Du Mont-Saint-Michel" Den ligger på promenadavstånd till klostret, men man kan också välja att åka buss, eller häst&vagn dit.
Nu skulle vi väl ändå få se ett världsarv...Men ack nej...Lite lunch var vi väl sugna på? Jodå, kära hustrun "slängde" ihop en härlig räksallad som vi drack en liten öl till. Vi hade missat att kyla en flaska rosé. Hur kan man missa det? Vi börjar bli slarviga....
Efter detta var det äntligen dag att påbörja promenaden mot ön...
Det tar c:a 25 minuter från just denna camping. En skön promenad i c:a 30 graders hetta. Återigen påminns vi om hur skönt det är att vi befinner oss vid Atlantkusten. Det kommer svalkande vindar med jämna mellanrum. Dessa vindbyar är otroligt uppskattade.
Här ser vi Mont St Michel på lite avstånd. Det är ju ganska mäktigt, eller vad säger ni?
Man har byggt en ny bro för några år sedan. Detta gör att ebb och flod inte störs längre av den gamla vallen som man gick på tidigare. Det är för många personer en skön utmaning att ta sig ut till klostret torrskodda då det är ebb. Vi valde att nyttja den nybyggda bron i stället. Ja, vi är nog trots allt lite bekväma av oss.
Här går vi på bron med min fina hustru i förgrunden.
När vi väl kom över till ön möttes vi av en kommers som var helt enorm! Vi var helt oförberedda på detta.
Vi är alltid så härligt blåögda och naiva Huvudgatan kantades av den ena affären efter den andra varvat med restauranger, pubar och allt möjligt. I dess kölvatten följer givetvis turister. Vi hade blivit lite förvarnade gällande detta tidigare på vår resa. Vi har talat med några guider som tyckte att vi skulle ta oss över först på eftermiddagen, vilket vi gjorde. Ändå var det så mycket folk så det var otroligt!
Här är en liten bild över den centrala gågatan
Behöver jag nämna att det också är otroligt dyrt.... Som ett exempel. Vi var väldigt törstiga när vi väl kom fram. Det första vi ville ha var vatten. Vi fick en flaska 0,70l för den nätta summan av 5, 70 euro. Det kan faktiskt vara det dyraste vatten vi någonsin har köpt. Vi såg dock lite senare när vi kom längre in på ön att det fanns billigare vatten....Hmmm, man undrar om det är uträknat.
Väl framme inser man att det är en väldigt massa trappsteg som vi måste ta oss uppför. Jag vet att jag har hört siffran men jag kan inte riktigt komma ihåg den i skrivande stund, men många är det
Vi valde taktiken att ta oss så högt upp vi kunde för att sedan jobba oss nedåt. Jag tror att det är vägvinnande. Väl uppe på toppen efter en massa svettande fick vi vår belöning. Klostret. Det var mycket mäktigt. Här kommer några bilder som jag inte kommenterar närmare. Bara njut och försök föreställ er hur magnifikt det är. Tänk att man började på 700-talet med denna byggnation. Nu har väl det mesta byggts om på 1100-talet, men det är fortfarande ganska länge sedan, minst sagt...
Som vanligt blir det aldrig lika bra på fotografier som i verkligheten, men detta kloster är verkligen värt ett besök, tycker vi. Munkarna lämnade för c:a 200 år sedan. Det nyttjades som fängelse fram till 1800-talet. Faktum är att det fanns c.a 600 fångar i dessa byggnader. Det är ändå ganska många...
Nu är vi tillbaka på vår camping och äter en härlig grillmiddag som vi sköljer ner med lite rött vin. I morgon påbörjar vi färden mot Reims för att avnjuta lite god champagne. Siktet är inställt på några mindre kända vinhus. Det ska bli spännande. Körsträckan är ungefär 53 mil, så vi får se om vi tar hela sträckan i ett svep eller om vi väljer att övernatta någonstans på vägen. I morgon är en ny dag. Är det inte underbart med husbilslivet
På återseende allihopa!
//Ewa & Jocke
Idag har vi valt att förflytta oss ännu lite närmare Mont St Michel. I takt med att vi närmade oss kusten återkom vår navelsträng mot världen. Äntligen har vi internet igen! Vi har en router (dovado Pro) i husbilen med ett Tele2 simkort. Det var hopplöst att få kontakt vid förra campingen.... Även om den campingen var väldigt fin med otroligt trevlig personal. Nåväl. Färdigpratat om tidigare dagar. Nu ser vi bara framåt. Vi har mycket kvar att utforska och uppleva denna sommar.
Det blev en mycket kort dagsetapp idag. Kanske så kort som 10km. Vi valde att åka mot klostret med Ella. Vi tänkte att vi kan väl åka dit för att gå runt lite på ön för att sedan åka vidare på kvällen. När vi väl började att närma oss märkte vi att detta är ett mycket välbesökt resmål....Jösses vad bilar, bussar, husbilar, och allt där i mellan
Det stod en massa personal i gatan och dirigerade alla hit och dit. Vi blev inviftade på en parkering (som jag för övrigt tror finns med i husbilsklubbens egna POI). Det var ju jättebra. Här kan vi t o m sova över om vi vill, tänkte vi. Vi ställde upp, drog för alla pliséer etc. Vi började gå mot klostret...Efter c:a 1km upptäcker vi en camping. Den bär t o m ACSI märket. Detta hade vi inte sett på vare sig GPS eller datorer med installerade appar för ACSI etc. Vi blev glada när vi fick syn på denna camping. Vi är nog trots allt mer campingmänniskor i stället för ställplatsmänniskor, utan att för den sakens skull göra ytterligare värderingar över våra val. Nu ville vi flytta, och det gjorde vi. Vi checkade in på en camping som heter "Camping Du Mont-Saint-Michel" Den ligger på promenadavstånd till klostret, men man kan också välja att åka buss, eller häst&vagn dit.Nu skulle vi väl ändå få se ett världsarv...Men ack nej...Lite lunch var vi väl sugna på? Jodå, kära hustrun "slängde" ihop en härlig räksallad som vi drack en liten öl till. Vi hade missat att kyla en flaska rosé. Hur kan man missa det? Vi börjar bli slarviga....
Efter detta var det äntligen dag att påbörja promenaden mot ön...
Det tar c:a 25 minuter från just denna camping. En skön promenad i c:a 30 graders hetta. Återigen påminns vi om hur skönt det är att vi befinner oss vid Atlantkusten. Det kommer svalkande vindar med jämna mellanrum. Dessa vindbyar är otroligt uppskattade.
Här ser vi Mont St Michel på lite avstånd. Det är ju ganska mäktigt, eller vad säger ni?
Man har byggt en ny bro för några år sedan. Detta gör att ebb och flod inte störs längre av den gamla vallen som man gick på tidigare. Det är för många personer en skön utmaning att ta sig ut till klostret torrskodda då det är ebb. Vi valde att nyttja den nybyggda bron i stället. Ja, vi är nog trots allt lite bekväma av oss.
Här går vi på bron med min fina hustru i förgrunden.
När vi väl kom över till ön möttes vi av en kommers som var helt enorm! Vi var helt oförberedda på detta.
Vi är alltid så härligt blåögda och naiva
Huvudgatan kantades av den ena affären efter den andra varvat med restauranger, pubar och allt möjligt. I dess kölvatten följer givetvis turister. Vi hade blivit lite förvarnade gällande detta tidigare på vår resa. Vi har talat med några guider som tyckte att vi skulle ta oss över först på eftermiddagen, vilket vi gjorde. Ändå var det så mycket folk så det var otroligt!Här är en liten bild över den centrala gågatan
Behöver jag nämna att det också är otroligt dyrt.... Som ett exempel. Vi var väldigt törstiga när vi väl kom fram. Det första vi ville ha var vatten. Vi fick en flaska 0,70l för den nätta summan av 5, 70 euro. Det kan faktiskt vara det dyraste vatten vi någonsin har köpt. Vi såg dock lite senare när vi kom längre in på ön att det fanns billigare vatten....Hmmm, man undrar om det är uträknat.
Väl framme inser man att det är en väldigt massa trappsteg som vi måste ta oss uppför. Jag vet att jag har hört siffran men jag kan inte riktigt komma ihåg den i skrivande stund, men många är det
Vi valde taktiken att ta oss så högt upp vi kunde för att sedan jobba oss nedåt. Jag tror att det är vägvinnande. Väl uppe på toppen efter en massa svettande fick vi vår belöning. Klostret. Det var mycket mäktigt. Här kommer några bilder som jag inte kommenterar närmare. Bara njut och försök föreställ er hur magnifikt det är. Tänk att man började på 700-talet med denna byggnation. Nu har väl det mesta byggts om på 1100-talet, men det är fortfarande ganska länge sedan, minst sagt...
Som vanligt blir det aldrig lika bra på fotografier som i verkligheten, men detta kloster är verkligen värt ett besök, tycker vi. Munkarna lämnade för c:a 200 år sedan. Det nyttjades som fängelse fram till 1800-talet. Faktum är att det fanns c.a 600 fångar i dessa byggnader. Det är ändå ganska många...
Nu är vi tillbaka på vår camping och äter en härlig grillmiddag som vi sköljer ner med lite rött vin. I morgon påbörjar vi färden mot Reims för att avnjuta lite god champagne. Siktet är inställt på några mindre kända vinhus. Det ska bli spännande. Körsträckan är ungefär 53 mil, så vi får se om vi tar hela sträckan i ett svep eller om vi väljer att övernatta någonstans på vägen. I morgon är en ny dag. Är det inte underbart med husbilslivet
På återseende allihopa!
//Ewa & Jocke
Senast ändrad:
