Sv: Lina
Hej Hasse....o tack de samma!
Jadu, det där med linor kan man ha olika tycke o smak, finns nylon, flätad/stum lina om det gäller haspel o spinn fiske. Tycker att nylon lina duger gott i de allra flesta sammanhang, o den är ju betydligt billigare än en flätad. Men som sagt...smaken är som baken. Ta med dig rullarna, antingen till Wollmars eller Wildo så hjälper dom dig med ny lina.
Bifogar lite mer tips...
Mvh
De fyra olika fiskeklasserna
För att kunna välja rätt utrustning för det fiske man vill bedriva, skapade Abu Garcia en gång i tiden fyra fiskeklasser. Klasserna är tänkta att ge vägledning för vilka rullar, linor, beten och spön som passar ihop. Här följer en liten sammanfattning:
Fiske 1: Ultralätt fiske. Utrustning för fiske efter små fiskar, som abborre, öring, harr och regnbåge. Linorna är från 0,15 till 0,30 och betesvikten mellan 2 och 15 gram.
Fiske 2: Det vanligaste fisket här i Norden. För grövre abborre, gädda, gös, havsöring eller lax. Fisket i den här klassen bedrivs ofta på djupare vatten, vilket kräver styvare spön och en lintjocklek på mellan 0,30 och 0,40. Betesvikten ligger allmänt mellan 10 och 30 gram.
Fiske 3: Kustfiske efter torsk, stor havsöring och tyngre lax. Man använder sig oftast av tvåhandsspön för att kunna kasta långt och (förhoppningsvis) drilla stora fiskar. Lintjockleken ligger mellan 0,40 och 0,50 och betesvikten mellan 18 och 60 gram.
Fiske 4: Kust, båt- och trollingfiske, efter grov torsk, havskatt, pigghaj och stor havsöring. Lintjockleken är minst 0,50 och betesvikten understiger sällan 60 gram.
Det sägs att fiskelinans svagaste punkt är knuten. Detta är faktiskt sant, beroende på att dagens fiskelinor är gjorda av sådant material som är jättestarkt trots att linorna är mycket tunna. Så det hänger på knuten att ett ordentligt napp inte ska bli ett misslyckande. Så här ska du få lite tips om hur du själv gör egna knutar.
De tunna starka linorna, exempelvis Abulon 0,25 mm håller för att lyfta 4,2 kilo och skillnaden mellan olika fabrikat är knappast märkbar.
Tekniken vid framställning av linornas material skiljer sig heller inte nämnvärt, men man bör inte köpa de allra billigaste linorna som saknar deklaration. Ofta är det dålig jämnhet på dessa linor vilket innebär att de lätt går av. En annan nackdel är att de trasslar lätt till sig och "reser" sig i rullen, speciellt när man fiskar med s k multiplikatorrulle (spinnrulle).
För att förenkla förklaringen av vad dagens moderna linor är gjorda av kan vi kalla dem för nylonlinor. Detta är vad de flesta kallar dem för. De är homogena till skillnad mot linorna förr i tiden som bestod av spunnen tråd av linne, silke och andra naturmaterial. Sådana linor finns även nu och används bl a till s k backing på fluglinor m m. Förr användes dessa linor även till spinnrullen. Enda fördelen med spunna linor av äldre modell var att knutarna inte nämnvärt försvagade linan. Dagens nylonmaterial "stryps" av knutar som inte är riktigt gjorda och går därför av lättare.
För att lära sig olika knutar kan man träna med ett rep eller ett grovt snöre. Det är lättare att göra de olika momenten med lite rejäla grejor än tunna, nästan osynliga fiskelinor.
En regel vid val av grovlek av fiskelina kan vara att man väljer 0,20-0,35 för haspel- och kapslade haspelrullar. Grövre lina än så kan naturligtvis användas till kraftiga haspelrullar avsedda för grovt havsfiske och fiske i extremt hårt rinnande vatten, t ex vid laxfiske. Men för vanligt gädd- och abborrefiske räcker grovlekarna som nämnts.
För spinnrullen gäller ungefär samma grovlekar med undantag av att man kan välja grovlek upp till 0,40 utan att det vållar problem med linrensning etc.
