Klockrent blixtnedslag

[Göte J]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Men Jappe jag måste nog ta ur dig villfarelsen att en plåtis är en PERFEKT Faradays Bur. Du har ju stora fönsterrutor som stör den bilden. Om bilen vore en perfekt Faradays bur skulle det inte gå att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen.
Faradays bur – Wikipedia
// Göte J

 

[Jappe]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Men Jappe jag måste nog ta ur dig villfarelsen att en plåtis är en PERFEKT Faradays Bur. Du har ju stora fönsterrutor som stör den bilden. Om bilen vore en perfekt Faradays bur skulle det inte gå att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen.
Faradays bur – Wikipedia
// Göte J

Så länge inte delar av karossen är av annat material än metall så är min bil kanske inte en perfekt men väl fungerande Faradays bur. Jag tror att hela karossen är av plåt. Lite osäker gjorde du mig nu men även taket tycks vara av plåt.

Jappe

 

[vippen]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Vad händer om man har ett jordspätt i backen som är kopplat till karossen eller jordledning ?

 

[Esbjörn]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Smällen blir kraftigare

 

[Bennsan]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Men Jappe jag måste nog ta ur dig villfarelsen att en plåtis är en PERFEKT Faradays Bur. Du har ju stora fönsterrutor som stör den bilden. Om bilen vore en perfekt Faradays bur skulle det inte gå att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen.
Faradays bur – Wikipedia
// Göte J

Hur fungerar då detta med bara ett nät? Här är det ju mera luft än material. Jag är inte speciellt insatt i detta men har kunnat konstatera att allt som står att läsa i Wikipedia inte alltid är rätt.

Bennie

 

[Amstel]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Området åskan och blixt är alldeles för stort och komplicerat för att svara kortfattad.
Jag är en avtrubbad gammal fysiker (fysiklärare på gr. & gymn. -skola) så jag har själv börjat undra om jag egentligen fortfarande vet vad jag pratar om men jag vågar ändå göra ett försök:
All materia består av en kärna (protoner och neutroner) kring vilken kretsar negativt laddade elektroner (nära ljusets hastighet) i olika banor. Elektronen (-er) i den yttre bana kan hoppa till nästa atom om den tvingas till det p.g.a. magnetism eller statisk elektricitet. När många elektroner rör sig i en vis riktning uppstår det ett underskott på ett ställe och ett överskott på ett annat ställa, den s.k. elektronnivåskillnaden som vi elektrisk brukar kalla för spänning.
Genom friktionen i rörelsen mellan olika varma luftlager skapas det enorma mängder statisk elektricitet som jagar enorma mängder elektroner och skapar dessa enorma överskott och underskott. (elektronnivåskillnader eller elektriska spänningar)
Alla dessa elektroner (miljarders miljarder) strävar efter att komma "hem" igen. När ett negativt laddat luftlager (moln) närmar sig ett positivt moln och kommer tillräckligt nära varandra, passar dom på och hoppar (många på en gång) "hem". Där uppstår blixten, för på sin snabba färd krockar många elektroner med materia (oftast luft, vattenånga och luftföroreningar). De flesta urladdningar (blixtrar) sker alltså mellan molnen. Den slår väldigt sällan neråt! Den slår faktiskt oftast uppåt.
Jordens yta är övervägande negativt laddat (stort överskott på elektroner). Elektronerna rör sig alltså oftast (vill minnas att det är till 80%) uppåt mot ett positivt laddat luftlager eller moln, med stort underskott av elektroner, som kommer nära jordytan. "Kom närmare! Kom närmare!" ropar elektronerna och passar på att hoppa uppåt när avståndet passar dom, beroende av mängd (spänningen), luftens sammansättning och avstånd. Ungefär som Patrick Sjöberg som bara hoppade när han visste att ribban inte låg för högt!
Det syns och hörs! (Obs! inte alltid!) Skit samma om blixten slår upp eller ner (endast ett tränat öga kan se skillnaden), effekten är i alla fall den samma.
Faradays bur då!: I princip kan den bestå av en kraftig metallisk ledare som står med båda ändar i jorden några meter hög. Under bågen är man inte åtkomligt för blixten. Två sådana trådar i kors gör det säkrare och ju fler trådar desto tryggare är man skyddat från att själv bli en del i ledningen av elektronernas rörelse. Det är därför det kallas bur. I en bur sitter man i säkert förvar!
Fönstren i Jappes plåtis påverkar alltså nada. Han sitter fortfarande säkrare inne än ute.
Mänskliga kroppen är en relativ bra elektrisk ledare. (Tror du mig inte? Stoppa fingrarna i vägguttaget!) Att bli träffat av blixten innebär att en hög ström rusar genom kroppen och man blir liksom kokt, inget att leka med!
Hoppas ni har haft nån behållning av detta!
Alltså, har ni fattat något? Annars får du väl Googla!
Google vet nästan lika mycket som min fru! Som också har alltid rätt!
Julian
PS Resonemanget är starkt förenklat, annars får jag aldrig lägga mig ikväll! DS

 

[F.d. 29925]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Amstel, just så som du beskriver funkar det.
Berättade för c:a 30 år sedan detta, att just huvuddelen av blixtarna går mellan molnen och att av de som går mellan moln och marken går huvuddelen från marken till molnen, för min åskrädda sambo. Hennes åskrädsla minskade faktiskt en aning men när hon berättade att huvuddelen av blixtarna går från marken till molnen blev hon naturligtvis inte trott. (Sen har det knappast någon större betydelse för utgången om blixten tar den ena eller andra vägen.)

Det intressanta i första inlägget är väl om de bilar som stod i närheten var byggda med glasfiberkaross som kanske gav ett visst skydd. (sämre ledare än alu-plåt)

PS. Chalmers i Göteborg har en mycket potent anläggning för t.ex. åskforskning.

 

[Amstel]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Chalmers i Göteborg har en mycket potent anläggning för t.ex. åskforskning.

Flera studiebesök ingick i min utbildning för si så där 35 år sedan.
Julian

 

[Amstel]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Det intressanta i första inlägget är väl om de bilar som stod i närheten var byggda med glasfiberkaross som kanske gav ett visst skydd. (sämre ledare än alu-plåt)

Flera åskledare på samma byggnad som skall skyddas, skapar en "Faradays bur". Ju högre upp desto lättare blir det för elektronerna att "transporteras", så visst är det så att en åskledande förmåga drar till sig åskan mer än ett sämre ledande objekt (glasfiber kaross). Men för min personliga säkerhet, föredrar jag ändå den relativt tunna aluminiumplåtkarossen. I regel leder den bort åskan bättre, ty en större urladdning består oftast av flera mindre förgreningar. Det som hände i det inledande inlägget, var sannolikt en kraftigare sådan gren. De små grenarna märks ofta inte överhuvudtaget. (elektroniska komponenter i husbilen kan dock märka av det och "dö")
Gummidäcken isolerar inte "buren" från marken som många tror. Däcket är fyllt med ståltråd och mindre avstånd (några mm.) överbryggas lätt av de stora spänningarna. Är däcket dessutom fuktigt leder det gott.
I min segelbåt ligger vant och stag i god kontakt med blykölen och skapar en "bur". Rör vi inget metalliskt i buren, känner vi oss relativt säkra. Men säkrast är ändå att försöka hålla sig borta från åskväder, i den mån det nu går.
Rädda är vi dock absolut inte. Det finns betydligt värre faror i vårt liv.
Julian

 

[Amstel]

Sv: Klockrent blixtnedslag

En bil som fått direkt blixtnedslag bör i princip få allt elmaterial utbytt inkl kablar mm.

För väldigt många år sedan slog blixten ner/upp i vårt gamla hus. Vi fick byta ut elsystemet i hela huset som var något bränt (även de gamla elrör av järn)! (Försäkringsärende)
I båten har jag haft ett åskslag då jag inte märkte annat än smällen och ljuset vid masten under däck. Navigatorn gav upp. På hösten ner jag mastade av syntes en smältskada på mastfoten där anläggningsytan är minst och rel. dåligt. I övrigt har vi hittills klarat os gott!
Julian

 

[sunrise]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Ett litet missförstånd, frågan till mig var om min bil hade en kaross av past.
Vilket jag först svarade att den var men blev sedan rättad av en uppmärksam medlem som påvisade att min kaross mycket riktigt var av alleminium.

Owe

 

[F.d. 29775]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Vi har också funderat mycket på detta (speciellt min fru), då vi ofta upplever mycket kraftiga och långvariga åskväder i t. ex. alperna , blixtarna slår ner precis runt om oss i lång tid och hela bilen skakar. Senast vid Venedig förre året när et åskväder kom in
på kvällen och stannade till långt ut på natten precis över oss.
Det blixtrade så det var nästan som dag ute hela tiden. Och det var fråga om millisekunder mellan blixtar och åskmuller.
Vi undrade naturligtvis om vi var säkre i husbilen då vi aldrig har fått något riktigt 'professionellt' svar på detta. Så vitt vi vet är bilen uteslutande plast och med träregler (Adria 2007), men kanske om vi sätter oss i bildelen så
är vi mera säkra, bildelen är ju plåt (faradays bur)??

Vet någon här på forummet om någon nånsin har dött/blivit skadad ved blixtnedslag i husbil/husvagn. ??

Det är ju en ganska viktig fråga, tycker jag.

 

[F.d. 29775]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Har i mellantiden hittat denna 'guide' från 'Bundesverband der Campingwirtschaft in Deutschland'':

http://www.campingplatz-deutschland...schland/7_Ratgeber/Verhalten_bei_Gewitter.pdf

Och dom vet nog vad dom prater om - det är ju mycket åskväder i Tyskland

 

[Bestliner]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Har i mellantiden hittat denna 'guide' från 'Bundesverband der Campingwirtschaft in Deutschland'':

http://www.campingplatz-deutschland...schland/7_Ratgeber/Verhalten_bei_Gewitter.pdf

Och dom vet nog vad dom prater om - det är ju mycket åskväder i Tyskland

Där fick man ett argument för husbil med aluminiumkaross. Plast skyddar inget alls om den inte har ett inbyggt metallskickt som tydligen man har på Cathago från i år. Nu blev man ännu mera nöjd med sin Concorde som har dubbla skickt av aluminium runt om.

 

[aake]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Ja, vi andra får sätta oss i förarhuset när åskan blir riktigt närgången. Men jag känner mig mer utsatt när jag är på sjön. I båt är man ju den högsta punkten i terrängen och jag har varit ute för några häftiga åskväder långt från land vid havsfiske i Norge.
Som en liten gardering så har jag två st 3-meter startkablar på vilka jag skalat av en bit i ena änden. Vid åska fäster jag klämman på varje startkabel i kabintakets reling, vilken även är förbunden med radarantennens mast, och låter de skalade kabeländarna släpa i vattnet. Hur bra detta fungerar hoppas jag slippa få reda på.

aake

 

[Montreal]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Vid åskväder när vi är ute med båten söker jag mej gärna in till land, man är ju högsta punkten på en stor yta, det känns som att sannolikheten att blixten söker sig till båten är ganska stor, och bara plast?

 

[F.d. 29925]

Sv: Klockrent blixtnedslag

I min förra båt (långseglare) var alla stag, mast och yttre metalldelar förbundna med kölen genom en jordkabel. Det fanns avbrott i längre ledningar på c:a en millimeter.
Men tyvärr så kan en bra åskledare även vara en bra blixtfångare.

 

[F.d. 25023]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Där fick man ett argument för husbil med aluminiumkaross. Plast skyddar inget alls om den inte har ett inbyggt metallskickt som tydligen man har på Cathago från i år. Nu blev man ännu mera nöjd med sin Concorde som har dubbla skickt av aluminium runt om.

Carthago har alltid haft dubbelt aluminium, både inne och ute. På båda sidor av isoleringsmaterialet (plast). Deras reklam har redan många år tagit upp detta som en fördel just i samband med åska.

Jyrki

 

[Wizard]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Carthago har alltid haft dubbelt aluminium, både inne och ute. På båda sidor av isoleringsmaterialet (plast). Deras reklam har redan många år tagit upp detta som en fördel just i samband med åska.

Jyrki

Dessutom har Carthago, som enda tillverkare, även testat konstruktionen för blixtnedslag.
Allt enl deras hemsida

 

[Bestliner]

Sv: Klockrent blixtnedslag

Carthago har alltid haft dubbelt aluminium, både inne och ute. På båda sidor av isoleringsmaterialet (plast). Deras reklam har redan många år tagit upp detta som en fördel just i samband med åska.

Jyrki

I taket kom det i år vilket presenterades på mässan i år. Före iår var taket plast och hade bara aluminium på insidan.