Inte har det fattats utrustningen i bilen, men för oss blir det mest campingar, skulle uppskatta fördelningen till 60% campingar och 40% ställplatser, fricampar gör vi sällan efter några olyckliga försök. Tror att de ”principer” vi har inte alls är ovanliga bland oss som åker husbil.
- Vi vill känna oss välkomna, hatar när folk sneglar ogillande.
- Vi vill känna oss säkra. Jodå jag vet att det även händer saker på ställplatser och campingar.
- Vi vill att miljön skall vara fin där vi stannar. För några år sedan semestrade vi på Franska och Italienska rivieran, där Campingpriserna börjar vid 60 Euros och uppåt. Här skulle vi därför bara stanna på ställplatserna som kostade runt 30 Euros, vi var in på några, men mysfaktorn var noll på dessa grå grusplaner helt utan skugga. Tanken, viljan fanns men det blev trevliga campingar med skuggande träd trots kostnaden.
Vi åker upp och ner till Spanien varje höst och vår, i vårt fall är det ren transport, tidigare övernattade vi ofta på ställplatser, men eftersom det med ACSI-kortet inte kostar mera att bo på en camping så blir det numera ofta vårt val.
Tidigare när vi hade barn med i bilen blev det alltid camping. Det sägs att yngre kunder numera fyller husbilshallarna, dessa yngre familjer ser vi säkert senare på campingarna.
Igår la jag in en ny ställplats på vår eminenta ställplatslista, men skall erkänna att när jag stod där på den nakna grusplanen kom tanken osökt, Vem faen vill stanna här? Skrev därför in i beskrivningen ”mysfaktorn är låg”.
Det är väl så att vi som gillar husbilar och har det som gemensamt fritidsintresse, även har andra intressen, värderingar och principer som inte alls behöver vara gemensamma utan helt olika. Inget konstigt med det, tvärtom, det är som det i övrigt ser ut i vårt samhälle, tack och lov..... tänk om vi alla var folkpartister!
Tommy