Ett tomt koppel

[Wberger]

Moses hunden som förgyllt vårt liv i 5 år gick till den sista vilan idag i Spanien. Vi övertog honom från en ung flicka i början var det bara passning sedan blev det mer o mer , de sista 5 åren på heltid. Han har varit i Nordkap och på fyra övervintringar Sicilien , Spanien och Portugal. Moses hade blodcancer och från att var hunden ständigt på jakt och framför en , var han nu hunden som man fick släpa hem. Det har varit en myckt ledsam dag idag , men beslutet är det rätta. Detta vill jag inte uppleva igen.

R I P kära Moses

 

[hianders]

Sv: Ett tomt koppel

Lider med er!!

Det är ju så svårt att se när ens fyrbenta vän är sjuk och inte orkar. Vi såg på vår Hampus (han blev elva och ett halvt år) som var njursjuk att hans ögon var så ledsna mot slutet. Det var ingen glad hund alls men det var jobbigt i alla fall när man stod inför fakta att skicka honom till hundhimlen.

kram på er
matte hianders/Inger

 

[Mangan1]

Sv: Ett tomt koppel

Beklagar!

Kan bistå med följande egen erfarenhet efter som jag
fått nöjet att växa upp tillsammans som "valp" med Valp:
King, Fantastisk fin Schäfer hane. 9år
Azita, Smäcker liten Schäfer dam. Dryga 12år
Bella, Fick hennes sista 2år som övertag, 9år.

Då sa jag Aldrig mer! (5år sedan) Men....
Kom precis hem efter 1h timmes promenad med Maija...
14mån. Ung RidgeWeiler tik. Bästa kamraten hitintills!

Så är det med oss... Vi överlever våra underbara vänner!
Andas, tänk på alla fina stunder, låt det ta sin/Er tid....
Sen avgör omständigheterna framöver ert vara el. inte med "kamrat".

Vänligen, Magnus

 

[Inger o Tommy]

Sv: Ett tomt koppel

Vet hur det känns att förlora en kompis. Fruktansvärt tungt.

Vår Enzo var vi tvungna att ta bort för snart tre veckor sedan, 7½ år, även han i blodcancer. Han var också med överallt.

Kramar från ett ruggigt Sverige.