F
F.d. 29954
Guest
Har en katt med njurproblem som vi tagit hand om då alternativet var avlivning. Det går si så där, men vi gör stora framsteg, men det viktigast är att katten har bra livskvalite och lider inte. ( eftersom den spinner för jämnan, trots att den ser mig...
)
I samband med detta har jag gjort en djupdykning i djurfoderns innehåll för både katter och hundar. Vilket hopahälla! Rena bågen i många fall. Inte ens häpnadsväckande höga priser är någon garanti för bra foder. Eller att man köper en specialprodukt från veterinären som jag först trodde. Det är mycket buziness i branchen och hörsägen.
Då återstår att själv testa, vilket är tålamodsprövande, då man måste vara konsekvent och ha lite diciplin vid tester som varar minst en vecka om man inte genast får negativ utslag. Annars kan man inte nog understryka vikten för en varierande kost för djur vars kost beror helt på ägaren, de har ju ingen möjlighet att själv variera maten.
Min största upptäckt hittils är att det blandas mycket spanmål i djurfoder. Katter kan överhuvudtaget inte smälta kolhydrater så det är för dem bara bulkmedel. Hundar är mer lika oss, men inte lika bra konstruerade för allehanda pick block som vi är. Friska och unga djur är det oftast ingen problem med, men alla blir äldre och det är då god kost och motion ger utslag.
För hundar använder jag 50/50 blanding av Willys Basic, som kostar 92kr för 10kg och något som heter Grainfritt, dvs. foder utan spanmål. Det är betydligt dyrare men mer energirikt. typiskt pris är kring 50kr/kg. Olika fabrikanter finns, liksom priser. Mat för valpar ger oftast uppfödaren bra anvisningar, men för unghundar är saken lite annorlunda. Hundar tål inte lök, men de är otroligt observanta vad vi äter och ställer sig in för rester, precis som hundkodex säger. De starka äter först, sedan de andra. För en god och stark samhörighet bör man ge dem lite matrester av vad vi själva har ätit, de har ju registrerat varje nyans medans vi frossar och känner igen varje luktmolekyl av vår mat. Jag ger dem mat efter att vi har ätit och blandar lite rester i deras torrfoder som jag sväller med varmvatten. Jami, jami.
Det är även stor skillnad mellan raser, detta vet ägarna själva bäst. Jag har bäst erfarenhet av vinthundar och de mår bäst av att matas en gång per dygn. Ung hundar två/tre gånger. Plus lite godbitar under dagen. Detta att mata dem bara en gång per dygn ger god tandhälsa, vilket man förbättrar med tuggben och framförallt utomlands med köttben som ju är betydliget billigare där och även tillgången är god.
En annan egenhet med hundar är att de verkar själva se till att de får bra bakterieflora i tarmen, om de tillåts att göra det. Exempelvis att unghundar äter bajs. Ägaren blir oftast förfärad och tror att hunden är lite väl groteskt och kanske sjuk, men det är helt normalt beteende och har med tarmfloran att göra, möjligt att det tyder på för ensidig kost, de flesta växer ifrån det efter fyllda två år. Men intresset för bajslukt liksom för pisset avtar aldrig, det får man leva med som hundägare. Kanske därför är hundägare mer "jordnära"? Det ständiga närkontakten med avföringen härdar kanske? Varjefall, man skall observera hur avföringen är i konsistens och färg. Det är oftast det första tecknet om något är galet. Då måste man backa filmen och försöka minnas ovanliga händelser i det senaste dygnet, vad har hunden ätit? Brukar den norpa från bordet? Lök? Laktosintolerans? Alla observationer leder till en klokare husse/matte och en lyckligare jycke.
Kom gärna med era observationer/erfarenheter, det kan hjälpa andra något oerhört, vi är ju alla väldigt fästa vid våra hundar/katter, vissa mer, vissa mindre. Själv skulle jag hamna i konfliktsituation om jag var tvungen att offentligt rangordna de "käraste" i min bekantsskapskrets. Oj, oj, det är inte alltid man kan vara 100% ärlig....
)I samband med detta har jag gjort en djupdykning i djurfoderns innehåll för både katter och hundar. Vilket hopahälla! Rena bågen i många fall. Inte ens häpnadsväckande höga priser är någon garanti för bra foder. Eller att man köper en specialprodukt från veterinären som jag först trodde. Det är mycket buziness i branchen och hörsägen.
Då återstår att själv testa, vilket är tålamodsprövande, då man måste vara konsekvent och ha lite diciplin vid tester som varar minst en vecka om man inte genast får negativ utslag. Annars kan man inte nog understryka vikten för en varierande kost för djur vars kost beror helt på ägaren, de har ju ingen möjlighet att själv variera maten.
Min största upptäckt hittils är att det blandas mycket spanmål i djurfoder. Katter kan överhuvudtaget inte smälta kolhydrater så det är för dem bara bulkmedel. Hundar är mer lika oss, men inte lika bra konstruerade för allehanda pick block som vi är. Friska och unga djur är det oftast ingen problem med, men alla blir äldre och det är då god kost och motion ger utslag.
För hundar använder jag 50/50 blanding av Willys Basic, som kostar 92kr för 10kg och något som heter Grainfritt, dvs. foder utan spanmål. Det är betydligt dyrare men mer energirikt. typiskt pris är kring 50kr/kg. Olika fabrikanter finns, liksom priser. Mat för valpar ger oftast uppfödaren bra anvisningar, men för unghundar är saken lite annorlunda. Hundar tål inte lök, men de är otroligt observanta vad vi äter och ställer sig in för rester, precis som hundkodex säger. De starka äter först, sedan de andra. För en god och stark samhörighet bör man ge dem lite matrester av vad vi själva har ätit, de har ju registrerat varje nyans medans vi frossar och känner igen varje luktmolekyl av vår mat. Jag ger dem mat efter att vi har ätit och blandar lite rester i deras torrfoder som jag sväller med varmvatten. Jami, jami.
Det är även stor skillnad mellan raser, detta vet ägarna själva bäst. Jag har bäst erfarenhet av vinthundar och de mår bäst av att matas en gång per dygn. Ung hundar två/tre gånger. Plus lite godbitar under dagen. Detta att mata dem bara en gång per dygn ger god tandhälsa, vilket man förbättrar med tuggben och framförallt utomlands med köttben som ju är betydliget billigare där och även tillgången är god.
En annan egenhet med hundar är att de verkar själva se till att de får bra bakterieflora i tarmen, om de tillåts att göra det. Exempelvis att unghundar äter bajs. Ägaren blir oftast förfärad och tror att hunden är lite väl groteskt och kanske sjuk, men det är helt normalt beteende och har med tarmfloran att göra, möjligt att det tyder på för ensidig kost, de flesta växer ifrån det efter fyllda två år. Men intresset för bajslukt liksom för pisset avtar aldrig, det får man leva med som hundägare. Kanske därför är hundägare mer "jordnära"? Det ständiga närkontakten med avföringen härdar kanske? Varjefall, man skall observera hur avföringen är i konsistens och färg. Det är oftast det första tecknet om något är galet. Då måste man backa filmen och försöka minnas ovanliga händelser i det senaste dygnet, vad har hunden ätit? Brukar den norpa från bordet? Lök? Laktosintolerans? Alla observationer leder till en klokare husse/matte och en lyckligare jycke.
Kom gärna med era observationer/erfarenheter, det kan hjälpa andra något oerhört, vi är ju alla väldigt fästa vid våra hundar/katter, vissa mer, vissa mindre. Själv skulle jag hamna i konfliktsituation om jag var tvungen att offentligt rangordna de "käraste" i min bekantsskapskrets. Oj, oj, det är inte alltid man kan vara 100% ärlig....
Senast redigerad av en moderator:
