100 % mortalitet!

aake

HBK Medlem
Inlägg
4.456
Kommun
Krokom
HBK-Nr
1270
Som ung läkare för runt 40 år sedan arbetade jag på hjärtintensiven på ett centralsjukhus. Då var allvarliga och ofta nog dödande hjärtinfarkter hos medelålders män en daglig erfarenhet.

Sjukdomsmönstret har ändrat sig sedan dess hos både män och kvinnor. Insjuknandet och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar i medelåldern har minskat drastiskt, särskilt gäller detta hjärtinfarktsjukligheten.
Utifrån färsk statistik från WHO kan man se att dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland män <65 år i Sverige låg kring 130/100.000 och år i början av 70-talet och att denna siffra nu är nere på en bråkdel (ca 35/100.000). Även en stor relativ stor minskning för kvinnor <65 år, från 45/100.000 till ca 15/100.000.

Vad en och annan debattör här i klubben inte tycks ha insett är att den totala mortaliteten däremot inte går att förändra. Dödligheten i landet är och kommer att förbli 100%! Och att dödlighetsorsakerna vid uppnådd hög ålder kan ses som kommunicerande kärl: Minskad dödlighet i en diagnos leder med nödvändighet till ökad dödlighet i någon annan.
Svikt i cirkulationsorganen är en dominerande dödsorsak vid hög ålder och kommer sannolikt så att förbli, alternativen är annars ökad dödlighet i cancer, demens och annat vi helst vill slippa uppleva.

aake
 

Gunillas Kenth

HBK Medlem
Inlägg
7.687
Kommun
Hässleholm
HBK-Nr
3925
Sv: 100 % mortalitet!

Jag inbillar mig att lindrigast är om man somnar in i en stilla hjärtinfarkt. Den rent mattematiska åldern är ganska ointressant. Det finns massor av 90-åringar som är jättepigga och superaktiva. Sen finns det 40-åringar som kan dö av välfärdssjukdomar vilken dag som helst, tyvärr.
 
F

F.d. 29925

Guest
Sv: 100 % mortalitet!

Har en svägerska(63) som i Januari fick en hjärnblödning, efter 3 veckor i koma är det i huvudsak sängläge som gäller idag.
Ingen rörelseförmåga att tala om, visserligen öppna ögon men de verka ha svårt att fokusera, plus allt annat som är en konsekvens av blödningen.

När man som "åskådare" ser eländet ställer i alla fall jag mig frågan -hur skulle vederbörande själv vilja utforma sitt återstående liv, eller kanske rent av vilja lämna jordelivet som idag är helt beroende av andras insatser dygnet runt.

Som läget är nu är det minst två personer som är drabbade av sjukdomen därav den ena "helt frisk".

Själv med en ålder på väg mot 72 börjar man naturligtvis fundera över "framtiden" emellanåt. Men så länge förståndet och den allmänna rörligheten inte ställer till med med begränsningar känns det fortfarande som om "slutpunkten" ligger en bit fram i tiden. (Men säker kan man ju inte vara, men hoppas på en kort "slutupplevelse)
 
F

F.d. 17941

Guest
Sv: 100 % mortalitet!

Decker !
Börja skriv en bok ! Jag började för 1½ årsedan , , skriver 4-5 timmar varje dag , håller minnet igång , gör efterforskningar , drömmer om boken och alla händelser , " Jätte Roligt " !
Totte 04
 

Bestliner

HBK Medlem
Inlägg
2.601
Kommun
Tjörn
HBK-Nr
11647
Sv: 100 % mortalitet!

Decker !
Börja skriv en bok ! Jag började för 1½ årsedan , , skriver 4-5 timmar varje dag , håller minnet igång , gör efterforskningar , drömmer om boken och alla händelser , " Jätte Roligt " !
Totte 04
Utmärkt förslag.
Med all den livserfarenhet som våra tidsmiljonärer har så blir böckerna säkert mycket läsvärda.
Jag ser fram mot mycket bra läsning framöver när jag sitter i solen utanför husbilen med något
kallt i glaset. En bitburger och en bra bok är vad som behövs Då är det Gött att leva:)
Att tänka på hur livet avslutas med otäckheter som infarkt, stroke och cancer försöker jag undvika. Mitt metod är snarare att leva nu och njuta fullt. Då svepningen saknar fickor blir det husbilsresor, god mat och dricka samt bra böcker:)
 
Senast ändrad:
Toppen