Nu ska jag berätta om en 9-dagars tripp med Skramlan. Kan inte säga att det var i öster- eller västerled men det var lite här och där så att säga.
Måndag lämnade vi Mia och Busen på deras och mitt favvokattP i Söderköping, Missans Motell. Pga att Wanja hade tandläkartid på förmiddagen slapp vi skena upp i ottan – är man pensionär så är man – utan fick lämna kissungarna kl 11. Sedan drog vi med Skramlan mot Q-Star i Linghem, tankade där, fortsatte till Biltema Linköping som inte hade det vi (Rune) sökte, fortsatte till Kungs Norrby, en av mina favoritrastplatser – hittills - , men drog vidare till Borensberg för att bunkra på ICA, sedan åter till Kungs Norrby för övernattning. Lugnt och skönt. Inte så tyst som jag mindes det man kanske pga att takluckorna var öppna. Dagen därpå Fornåsa kyrkogård för att hälsa på mormors far som dog 1905. Sedan Kornettgården och det var faktiskt mer än väl värt ett besök. Jag har nog tänkt åt det hållet ett par år men det har inte passat in tidigare. Nu traskade vi runt där i tre timmar och hade nog kunnat vara kvar ett tag till men hur det är när man går på ett museum eller en turistattraktion vad som helst, efter några timmar blir det propp i huvudet på något sätt. Eller om det är kaffetarmen som spökar. Fast kaffe kunde man ha fått där. Men just som vi kom ut till Skramlan efter dessa tre timmar kom en fullsatt turistbuss. Så det var nog rätt lagom i alla fall. Jaha, då drog vi till Kungs Norrby igen. Två husbilar kom in och kollade men antingen hade vi tagit den bästa platsen eller också gillade de inte oss, de körde i alla fall över till andra sidan. Kungs Norrby finns på båda sidor om väg 34 mot Motala. När solen hade börjat dala kom det en vit skåpbil och ställde sig på vad jag uppfattade som en nerfart till åkern, inte som en parkeringsplats. Stod där en bra stund. Sedan kom det en blå liten lastbil, trubbnosad, som en gammal merca husbil typ, med ryggåstält över flaket och en liten släpvagn bakefter. Lastbilen stannade först vid toaletterna och körde sedan fram så den stod mellan oss och skåpbilen, mitt i solnedgången eller vad man ska säga, vi kunde inte se så mycket mer än att det blev ett himla springande mellan skåpbilen och lastbilssläpet. Och då undrar man ju? I och med att vi hade solen i nosen kunde vi inte se mycket. När lastbilen åkte kunde vi inte se reg.nr. När skåpbilen efter en bra stund åkte såg jag regnr på skylten men det säger mig ingenting:R807C00. Jag tror skylten var gul, Rune säger att den var vit. Skrutt samma, svensk var den inte. Och?
Dagen därpå drog vi till Motala, jag hade siktet inställt på rundradiomuseet. Jo,vi kom dit efter lite strul fast vi kom bakvägen via Bondebacka. GPS-damen och jag är inte alltid överens. Rune tyckte det var intressant och det var väl huvudsaken, det var jag som ville dit och tja, fadingar och kondingar och ställverk är nog inte min grej.
Resten av dagarna blev det en rundtur med övernattningar mellan våra respektive syskon i Närke och Västmanland, kul för oss men inte mycket att berätta om. Ett litet tips från Runes bror kan jag vidarebefordra men har inte hunnit testa själv än, är på g. Han hade köpt en billig mild ost Milbona Hushållsost på 2,5 kg på Lidl, ställt den i källaren 12-15 månader, sedan styckat upp den i halvmånar och vi fick smaka en som var uppstyckad i mars, väldigt god, som brännvinsost eller västerbotten. Så jag köpte ostar hej vilt på Lidl i Hallstahammar och delade ut till släkten vid de kommande besöken, dock blev min lillasyster utan för där hade vi redan varit. Det är bara en sak som jag undrar lite över och det är hur osten kan hålla sig fräsch så länge? Mina ostbitar i kylskåpet klarar inte lång lagring utan att få päls. Min Milbona står i nedre delen av kylskåpet, där jag har grönsaker och rotfrukter.
Till slut ja då åkte vi hem en dag för tidigt. Hemlängtan slog till. Hämtade katterna, de var väl inte överdrivet glada att vi kom men väl hemma myser de och springer ut och in, ut och in. Och käkar upp en och annan mus på trappen. De gillar inte att åka bil, tror det är det som spökar till det. Läste någonstans att det är katternas balanssinne som inte är överens med bilåkande. Tänkte försöka någon gång med att montera transportburarna på golvet bakom oss så de får åka framlänges, nu åker de sidledes för burarna passar precis mellan tvärgående sofforna och bordet.
Min mobil pajade f ö mitt under trippen, inte så kul. Tog med den in till en mobilreparatör i Norrköping efter hemkomsten men han ville inte försöka laga den! Påstod den var för gammal men jag undrar nog hur mycket han visste för han trodde att överföringen av bilder till datorn skulle ske med kabel. Så att den telefonen har bluetooth visste han inte, f ö är jag inte säker på att han visste vad bluetooth är eftersom han upprepade ordet och så mäkta förvånad ut. Tja, finns (minst) en mobilreparatör till i Norrköping och där har jag varit tidigare med gott resultat. Så man får ta sig en funderare. Visst kan man ha ett förhållande till sin mobil, jag gillar min eller gjorde så länge den fungerade.
Ha det gott!
Agneta W
Måndag lämnade vi Mia och Busen på deras och mitt favvokattP i Söderköping, Missans Motell. Pga att Wanja hade tandläkartid på förmiddagen slapp vi skena upp i ottan – är man pensionär så är man – utan fick lämna kissungarna kl 11. Sedan drog vi med Skramlan mot Q-Star i Linghem, tankade där, fortsatte till Biltema Linköping som inte hade det vi (Rune) sökte, fortsatte till Kungs Norrby, en av mina favoritrastplatser – hittills - , men drog vidare till Borensberg för att bunkra på ICA, sedan åter till Kungs Norrby för övernattning. Lugnt och skönt. Inte så tyst som jag mindes det man kanske pga att takluckorna var öppna. Dagen därpå Fornåsa kyrkogård för att hälsa på mormors far som dog 1905. Sedan Kornettgården och det var faktiskt mer än väl värt ett besök. Jag har nog tänkt åt det hållet ett par år men det har inte passat in tidigare. Nu traskade vi runt där i tre timmar och hade nog kunnat vara kvar ett tag till men hur det är när man går på ett museum eller en turistattraktion vad som helst, efter några timmar blir det propp i huvudet på något sätt. Eller om det är kaffetarmen som spökar. Fast kaffe kunde man ha fått där. Men just som vi kom ut till Skramlan efter dessa tre timmar kom en fullsatt turistbuss. Så det var nog rätt lagom i alla fall. Jaha, då drog vi till Kungs Norrby igen. Två husbilar kom in och kollade men antingen hade vi tagit den bästa platsen eller också gillade de inte oss, de körde i alla fall över till andra sidan. Kungs Norrby finns på båda sidor om väg 34 mot Motala. När solen hade börjat dala kom det en vit skåpbil och ställde sig på vad jag uppfattade som en nerfart till åkern, inte som en parkeringsplats. Stod där en bra stund. Sedan kom det en blå liten lastbil, trubbnosad, som en gammal merca husbil typ, med ryggåstält över flaket och en liten släpvagn bakefter. Lastbilen stannade först vid toaletterna och körde sedan fram så den stod mellan oss och skåpbilen, mitt i solnedgången eller vad man ska säga, vi kunde inte se så mycket mer än att det blev ett himla springande mellan skåpbilen och lastbilssläpet. Och då undrar man ju? I och med att vi hade solen i nosen kunde vi inte se mycket. När lastbilen åkte kunde vi inte se reg.nr. När skåpbilen efter en bra stund åkte såg jag regnr på skylten men det säger mig ingenting:R807C00. Jag tror skylten var gul, Rune säger att den var vit. Skrutt samma, svensk var den inte. Och?
Dagen därpå drog vi till Motala, jag hade siktet inställt på rundradiomuseet. Jo,vi kom dit efter lite strul fast vi kom bakvägen via Bondebacka. GPS-damen och jag är inte alltid överens. Rune tyckte det var intressant och det var väl huvudsaken, det var jag som ville dit och tja, fadingar och kondingar och ställverk är nog inte min grej.
Resten av dagarna blev det en rundtur med övernattningar mellan våra respektive syskon i Närke och Västmanland, kul för oss men inte mycket att berätta om. Ett litet tips från Runes bror kan jag vidarebefordra men har inte hunnit testa själv än, är på g. Han hade köpt en billig mild ost Milbona Hushållsost på 2,5 kg på Lidl, ställt den i källaren 12-15 månader, sedan styckat upp den i halvmånar och vi fick smaka en som var uppstyckad i mars, väldigt god, som brännvinsost eller västerbotten. Så jag köpte ostar hej vilt på Lidl i Hallstahammar och delade ut till släkten vid de kommande besöken, dock blev min lillasyster utan för där hade vi redan varit. Det är bara en sak som jag undrar lite över och det är hur osten kan hålla sig fräsch så länge? Mina ostbitar i kylskåpet klarar inte lång lagring utan att få päls. Min Milbona står i nedre delen av kylskåpet, där jag har grönsaker och rotfrukter.
Till slut ja då åkte vi hem en dag för tidigt. Hemlängtan slog till. Hämtade katterna, de var väl inte överdrivet glada att vi kom men väl hemma myser de och springer ut och in, ut och in. Och käkar upp en och annan mus på trappen. De gillar inte att åka bil, tror det är det som spökar till det. Läste någonstans att det är katternas balanssinne som inte är överens med bilåkande. Tänkte försöka någon gång med att montera transportburarna på golvet bakom oss så de får åka framlänges, nu åker de sidledes för burarna passar precis mellan tvärgående sofforna och bordet.
Min mobil pajade f ö mitt under trippen, inte så kul. Tog med den in till en mobilreparatör i Norrköping efter hemkomsten men han ville inte försöka laga den! Påstod den var för gammal men jag undrar nog hur mycket han visste för han trodde att överföringen av bilder till datorn skulle ske med kabel. Så att den telefonen har bluetooth visste han inte, f ö är jag inte säker på att han visste vad bluetooth är eftersom han upprepade ordet och så mäkta förvånad ut. Tja, finns (minst) en mobilreparatör till i Norrköping och där har jag varit tidigare med gott resultat. Så man får ta sig en funderare. Visst kan man ha ett förhållande till sin mobil, jag gillar min eller gjorde så länge den fungerade.
Ha det gott!
Agneta W
