F
F.d. 24155
Guest
Sv: Projekt Passivhusbilen
Lite data från förmiddagens faktajakt:
Moderna flakbilar reggade för maxlast 3500 kg har en lastvikt på ca 1200-1600 kg. Jag siktar på att köpa en beg. flakbil (från 2001 och framåt, max 15 t mil) med maxlast 3500 kg, men det är lättare att få data på nya bilar.
Skåpets dimensioner ger en totalvolym om knappt 15 kubikmeter och en mantelyta under 40 kvm. Bra mått att minnas för överslagsberäkningar. Skåpets genomsnittliga densitet måste alltså vara under 100 (en tiondel av vattens densitet) för att det ska funka.
Några ungefärliga densiteter av intresse:
Stål: 8000
Glasfiber och epoxi: 2500
Oljehärdad hård board: 1000
Spånskiva: 600
Plywood: 500 (ej marin kvalitet - förmodligen tyngre pga mer limvikt)
PU-isolering: 35
Så man ser här att plåt som utvändigt substrat för PU-skummet inte nödvändigtvis är så viktbesparande. 0,5 mm stålplåt motsvarar förmodligen vikten på min ursprungliga tanke med 3 mm oljehärdad board + ytskikt av takpapp/shingel. Men det är möjligt att man kan komma undan med ännu tunnare stålplåt. Om inte skulle yttre skiktet alltså väga ca 4000 x 0,005 x 8 = 160 kg. Ett inre substrat av t.ex. 3 mm plywood skulle väga (egentligen blir det mindre mantelyta invändigt men sak samma) 4000 x 0,03 x 0,5 = 60 kg. Isoleringen skulle väga 4000 x 0,5 x 0,035 = 70 kg (om man räknar 50 mm PU runt om vilket verkar vara det spår jag är inne på nu efter att stött och blött dimensioner med olika leverantörer). Sen tillkommer lim för lamineringen, lite ytskikt invändigt etc. Då är vi uppe på minst 300 kg. Sen tillkommer tyngre detaljer i klimatskalet såsom reglar, dörr och fönster. För att vara säker bör man nog räkna minst 400 kg totalt.
När klimatskalet är klart skulle det i så fall återstå ca ett ton för innerväggar, möbler och lösöre. Är det rimligt? Kollar man på mackar som hyr ut bilar så ligger deras största skåpbilar med 17 kubik skåp på maxlast ca 800 kg. Då har de inte lika tjock isolering (men den väger som synes inte mycket) men i gengäld en stor tung Z-lyft på några hundra kilo. Det är alltså rimligt!
Till alla som oroar sig att IKEA använder spånskiva i sina kök och skåp kan vi sedan konstatera följande.
Överskåp 2 st 60x80x40 cm: 2x25 kg = 50 kg
Underskåp 2 st 60x80x60 cm: 2x35 kg = 70 kg
Bänkskiva i massiv björk: 20 kg
Kylskåp med frysfack 92 liter: 27 kg
Totalt 170 cm köksmodul: ca 170 kg.
Detta är helt säkert den tyngsta "modulen" av de tre (kök, dinett, badrum) men om vi räknar att alla väger lika mycket hamnar jag i alla fall bara på 500 kg med alla innerväggar, möbler etc. Då kan jag ha prylar för ett halvt ton!
Således lär spånskiva i skåp inte vara något större problem för totalvikten. Billigt och tidseffektivt blir det också jämfört med att beställa ett specialkök eller snickra ett själv. Och IKEAs hela fantastiska förvaringssortiment att välja på!
Ska man tänka miljö så är såklart lägre vikt = lägre bränsleförbrukning = bättre. Men samtidigt ska man inte underskatta att IKEAs produktionsmodell förmodligen är mycket mer energieffektiv än någon mer småskalig lösning - de har en ganska vass miljöpolicy. Att följa en standard gör det också lätt att byta ut och reparera saker. Jag tänker att mitt val att hålla mig under 3500 kg redan ger en ganska god miljövinst och sen funderar jag inte så mycket på att skjuta mygg med kanon utan tänker på vad som är billigt och praktiskt.
Lite data från förmiddagens faktajakt:
Moderna flakbilar reggade för maxlast 3500 kg har en lastvikt på ca 1200-1600 kg. Jag siktar på att köpa en beg. flakbil (från 2001 och framåt, max 15 t mil) med maxlast 3500 kg, men det är lättare att få data på nya bilar.
Skåpets dimensioner ger en totalvolym om knappt 15 kubikmeter och en mantelyta under 40 kvm. Bra mått att minnas för överslagsberäkningar. Skåpets genomsnittliga densitet måste alltså vara under 100 (en tiondel av vattens densitet) för att det ska funka.
Några ungefärliga densiteter av intresse:
Stål: 8000
Glasfiber och epoxi: 2500
Oljehärdad hård board: 1000
Spånskiva: 600
Plywood: 500 (ej marin kvalitet - förmodligen tyngre pga mer limvikt)
PU-isolering: 35
Så man ser här att plåt som utvändigt substrat för PU-skummet inte nödvändigtvis är så viktbesparande. 0,5 mm stålplåt motsvarar förmodligen vikten på min ursprungliga tanke med 3 mm oljehärdad board + ytskikt av takpapp/shingel. Men det är möjligt att man kan komma undan med ännu tunnare stålplåt. Om inte skulle yttre skiktet alltså väga ca 4000 x 0,005 x 8 = 160 kg. Ett inre substrat av t.ex. 3 mm plywood skulle väga (egentligen blir det mindre mantelyta invändigt men sak samma) 4000 x 0,03 x 0,5 = 60 kg. Isoleringen skulle väga 4000 x 0,5 x 0,035 = 70 kg (om man räknar 50 mm PU runt om vilket verkar vara det spår jag är inne på nu efter att stött och blött dimensioner med olika leverantörer). Sen tillkommer lim för lamineringen, lite ytskikt invändigt etc. Då är vi uppe på minst 300 kg. Sen tillkommer tyngre detaljer i klimatskalet såsom reglar, dörr och fönster. För att vara säker bör man nog räkna minst 400 kg totalt.
När klimatskalet är klart skulle det i så fall återstå ca ett ton för innerväggar, möbler och lösöre. Är det rimligt? Kollar man på mackar som hyr ut bilar så ligger deras största skåpbilar med 17 kubik skåp på maxlast ca 800 kg. Då har de inte lika tjock isolering (men den väger som synes inte mycket) men i gengäld en stor tung Z-lyft på några hundra kilo. Det är alltså rimligt!
Till alla som oroar sig att IKEA använder spånskiva i sina kök och skåp kan vi sedan konstatera följande.
Överskåp 2 st 60x80x40 cm: 2x25 kg = 50 kg
Underskåp 2 st 60x80x60 cm: 2x35 kg = 70 kg
Bänkskiva i massiv björk: 20 kg
Kylskåp med frysfack 92 liter: 27 kg
Totalt 170 cm köksmodul: ca 170 kg.
Detta är helt säkert den tyngsta "modulen" av de tre (kök, dinett, badrum) men om vi räknar att alla väger lika mycket hamnar jag i alla fall bara på 500 kg med alla innerväggar, möbler etc. Då kan jag ha prylar för ett halvt ton!
Således lär spånskiva i skåp inte vara något större problem för totalvikten. Billigt och tidseffektivt blir det också jämfört med att beställa ett specialkök eller snickra ett själv. Och IKEAs hela fantastiska förvaringssortiment att välja på!
Ska man tänka miljö så är såklart lägre vikt = lägre bränsleförbrukning = bättre. Men samtidigt ska man inte underskatta att IKEAs produktionsmodell förmodligen är mycket mer energieffektiv än någon mer småskalig lösning - de har en ganska vass miljöpolicy. Att följa en standard gör det också lätt att byta ut och reparera saker. Jag tänker att mitt val att hålla mig under 3500 kg redan ger en ganska god miljövinst och sen funderar jag inte så mycket på att skjuta mygg med kanon utan tänker på vad som är billigt och praktiskt.
. 
). 
