Sv: Visa hänsyn ni som har Husdjur i husbilar
Detta är det som gäller:
Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
Inledande bestämmelse
1 § Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter.
Särskilda bestämmelser om tillsyn över hundar finns i rennäringslagen.
Märkning och registrering av hundar
2 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras. Märkningen skall vara bestående.
3 § Statens jordbruksverk skall föra ett för landet centralt register över hundägare (hundregistret). Hundägaren skall låta registrera sitt ägarskap i registret.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. skyldighet för hundägaren att betala en avgift för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen,
2. beräkningen av avgiften.
4 § Bestämmelserna i
2 och
3 §§ gäller hundar som stadigvarande finns i Sverige.
5 § Hundregistret får användas för att fastställa vem som äger en hund.
Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall ha direktåtkomst till registret.
6 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen (
1998:204) för hundregistret. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får besluta att överlåta driften av registret till en annan myndighet eller till en organisation.
7 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som sägs i
5 och
6 §§, personuppgiftslagen (
1998:204). Bestämmelserna i
personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter som utförs enligt denna lag.
Förelägganden och förbud
8 § Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet.
Såväl förelägganden som förbud får förenas med vite.
9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att bestämmelserna om märkning och registrering av en hund i denna lag skall följas.
Förelägganden enligt
första stycket får förenas med vite.
10 § Den som är under femton år får inte meddelas förelägganden eller förbud enligt
8 eller
9 §.
Omhändertagande av hundar m.m.
11 § För att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd olägenhet får polismyndigheten, om inte andra, mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den skall omhändertas.
12 § Om en hund har omhändertagits med stöd av
11 §, får ägaren eller innehavaren inte förfoga över hunden utan tillstånd av polismyndigheten. Polismyndigheten får, efter utredning, besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avlivas.
13 § Om det inte längre finns skäl för omhändertagandet, skall polismyndigheten besluta att detta genast skall upphöra.
14 § Anträffas en hund lös på område där lantbruksdjur finns, får hunden, om den inte låter sig infångas och om det är nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av den som äger eller vårdar lantbruksdjuren.
Den som dödat en hund är skyldig att snarast möjligt anmäla detta till polismyndigheten.
------
Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt
16 § Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från
första stycket. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund skall hållas kopplad.
17 § Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller någon som företräder honom eller henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är känd skall i stället polismyndigheten underrättas. Om jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten omhänderta hunden.
Kan inte hunden tas om hand, får polismyndigheten avliva hunden, om detta är angeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
18 § Har inte ägaren eller innehavaren, efter det att kostnader betalats enligt
20 §, återtagit hunden inom fem dagar efter det att han eller hon underrättades om omhändertagandet eller, om ägaren eller innehavaren inte är känd, inom tio dagar efter det att polismyndigheten underrättades, får jakträttshavaren behålla hunden eller polismyndigheten, efter utredning, besluta att sälja, skänka bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avliva hunden.
Ersättning för skador orsakade av hundar
19 § En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan.
Första stycket gäller inte för skador som orsakas av en tjänstehund när en polisman eller vaktpost eller annan person som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning använder hund i tjänsten, om den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det har varit motiverat att ingripa mot honom eller henne.
--------
Sen följer massa straffansvar men det lämnar vi därhän.
Självklart finns det lokala föreskrifter och ex ordningsregler på ex campingar som skall följas.
Men det som jag tror håller längst är ett sunt förnuft, ömsesidigt hänsynstagande och respekt för varandra.
Man måste beakta att det finns både de som avskyr och är livrädda för hundar precis som det finns de som lever för och älskar hundar.
Det är nästa att likställa med hur gemene man uppfattar sina avkommor. I vårdnadshavarens ögon är de världens bästa guldklimpar men i grannens rötägg av första klass.
Olikheter kommer vi aldrig att komma ifrån men vi kan träna på att förstå varandras behov och känslor samt visa ömsesidig respekt.
Svårt? Ja, men vi lär så länge vi lever =)
/Jimbo
Men visst inte kul att stå vid någon som skäller oavbrutet.
Fåglarna då?
