F
F.d. 5322
Guest
Nu kommer jag att gnälla! Jag kommer att ondgöra mig över paragrafryttarna! Jag är förb*, förtvivlad, frustrerad…. mm. Jag känner bara att jag måste skriva av mig! Tycker ni inte att det passar på forumet, så ta bort det bara. Mig gör det inget, jag har i alla fall fått ett visst utlopp för min frustration.
Varning! Står du inte pall för gnället – så kan du sluta läsa här!
Ok – du är med mig. Du står alltså ut? Är du säker? Då kör vi!
För en tid sedan fick vi en chock-faktura! En faktura som var tre gånger så stor som den skulle vara – 3477:- istället för ca 1200:-. Fordonsskatten på Volvo C 30:n! (Säkert mer än vi som har fått en liknande!).
”Det är lugnt” sa jag till min käresta. ”De har bara gjort fel. Ska ringa till Transportstyrelsen och fixa det”.
Döm om min förvåning när man säger att det är som det ska vara! Skatten är sänkt med 200:- så den ska betalas på ett bräde, en gång per år. Brytpunkten är 3600:-.
Nä, säger jag, vi ska ha den delad på tre ggr/ år. Det är vad vi har budgeterat med i vår ekonomi och det är vad vi kan betala denna månaden. (Ni vet ju hur tuffa vissa månader kan vara, eller hur?)
Ett annat av mina förslag var att höja skatten med de 123 kr som saknas så att vi kan dela upp betalningen. Även detta förslag fick ett negativt besked.
Varför har ni inte informerat om detta? Varför har vi inte fått något brev av er? Banken skickar ut ett brev om de höjer räntan med 0,25%.
Vi har informerat i TV och tidningar om det, säger damen i luren. Vi har i alla fall inte sett det, försöker jag protestera. Beslutet om skattesänkningen togs för ca ett år sen, så ni har haft tid på er. Hur gör vi nu?
Det är inte vi som bestämmer. Det är politikerna och skatteverket som ska ha pengarna på fordonsskatteenheten. (Vilket inte stämmer! Det är Transportstyrelsen som får de pengar vi betalar in i fordonsskatt enligt andra källor). Ni får väl ställa av bilen om ni inte kan betala.
Bilen ifråga rullar 4,5 mil, enkel resa till jobbet varje dag. Hur ska min kära sambo ta sig dit?
”Vi kommer inte längre här” säger damen!
Detta är ett uttryck som jag personligen hatar! Ett enkelt sätt att komma undan svåra frågor. Frågor som vi måste kunna svara på men som de inte själva kan.
Nu börjar alla känslor i mig utforma sig till en – ren och skär ilska! ”Det finns stunder när Fantomen går omkring på gatorna som en vanlig man.”
Jag är allt annat än en Fantom men det finns stunder när jag inte tvekar för att ta en strid! Detta är en sådan stund!
Huka er i skyttegravarna, lede Fi. Huka er djupt för nu är Herr Persson på stridshumör!
Ringer Fordonsskatteenheten på Skatteverket. Träffar en dam till. Ännu en paragrafryttare som skyller på våra politiker och att lagen är sån.
På min fråga om hur vi ska lösa problemet – vi vill betala och göra så gott vi kan för att göra rätt för oss efter bästa förmåga, men vi får inte – svarar damen i luren: Sälj bilen!
Nu är vi inne på moment 22 i megaformat: Sälja bilen så att vi inte kan komma till jobbet, så att vi inte tjänar några pengar för att kunna betala fordonsskatten?! SUCK! Hur korkad får man bli? Alla ekonomer, Lyxfällan, Plus och andra hemekonomiprogram, säger att det är inga problem med att dela upp eller rent av skjuta fram en betalning, om man bara kontaktar fordringsägaren i fråga.
När jag påpekar detta så kommer svaret, lika säkert som ett mail i datorn: Till företag ja. Detta är inget företag. Detta är en myndighet! Och så det klassiska: Vi kommer inte längre här! (Där var det igen!)
Riksdagen nästa! Trafikutskottet skulle det vara som har hand om detta. Får tag i en sekreterare högt upp i utskottet.
Killen blir uppriktigt upprörd över hur de båda myndigheterna har behandlat oss.
Ett intressant samtal utspelar sig där ord som ”inskränkthet och myndighetsmissbruk” nämns – och det är inte mina ord! Även ett löfte om att de genast ska ta upp frågan i utskottet.
Detta gjordes också vilket faktiskt imponerar på mig! Ett mail skickades från skatteutskottet till generaldirektören på varje myndighet med krav på svar.
Skatteutskottet har egentligen hand om frågan.
Då åker vi igen. Skatteutskottet nästa. Träffar en politiker denna gång som kände till fallet. De hade diskuterat det på mötet de haft nyligen. Här går det undan! Ibland blir man som sagt nästan imponerad. Ord som kom upp i detta samtal var till exempel ”stelbenthet”. Inte heller det var mitt ordval. Löftet han gav mig var att idag – 7 april – kommer han att ta upp frågan med Anders Borgs närmaste man. Det borde gå att lösa men han kunde inte ge några löften. Det tar ju dessutom låååång tid för den politiska kvarnen att mala.
Det känns som det börjar gå åt rätt håll ju längre hornen i pannan blir.
Det står faktiskt i en lag från ”1893” eller nåt, att ”summor som understiger 3600:-, ska betalas en gång per år” (vägtrafikskattelagen 2 kap 5 §) Lagar går att ändra på!
Vi får se var det slutar. Jag kommer som sagt inte att ge upp även om jag ska stånga pannan blodig. Hornen i pannan tar dessutom emot en del. Mitt krav kommer att bli att man ska kunna dela upp betalningen om man vill, exempelvis via autogiro en gång per månad, kvartal, halvår eller år. Det kan man i princip i alla andra sammanhang: försäkringar mm. Hur svårt kan det vara? Det finns faktiskt folk ute i landet som har det tufft. Alla har inte en månadsinkomst på 30-40 000:-.
Varför ska man straffas när man VILL göra rätt för sig efter bästa förmåga men inte FÅR?
Hur vi ska lösa det akuta läget? Inte kommer vi att ta ett blankolån som någon föreslog i alla fall. Vi kommer att betala in en tredjedel av skatten, ha kvittot med i bilen om ”Bröderna Grip” stoppar oss. Bilen har brukandeförbud om inte skatten är betald. Men det intressanta är att den faktiskt ÄR betald – april t.o.m. juli. Den är betald där och då.
Hur de ska lösa det vet inte jag men det kan bli mycket intressant att se. Kanske kan man få svara ”Vi kommer inte längre här”.
Nästan så man längtar efter ”Farbror Blå”. Det kan bli en mycket intressant diskussion längs vägkanten!
Jag är övertygad om att detta kan bli en strid som – om vi vinner – kommer till gagn för många fler än oss. Det skulle kännas väldigt bra i så fall!
Nu har jag äntligen gnällt klart. Jag får tacka er för visat intresse och samtidigt beklaga att ni har fått stå ut med gnället – men jag varnade er faktiskt!
Om jag har rätt eller fel, får var och en ta ställning till! Jag kommer i vilket fall som helst, att slåss till sista blodsdroppen! Jag kommer inte att ge mig förrän den sista ammunitionen är slut! Sån är han, när han är tillräckligt förb*, den där Herr Persson.
Varning! Står du inte pall för gnället – så kan du sluta läsa här!
Ok – du är med mig. Du står alltså ut? Är du säker? Då kör vi!
För en tid sedan fick vi en chock-faktura! En faktura som var tre gånger så stor som den skulle vara – 3477:- istället för ca 1200:-. Fordonsskatten på Volvo C 30:n! (Säkert mer än vi som har fått en liknande!).
”Det är lugnt” sa jag till min käresta. ”De har bara gjort fel. Ska ringa till Transportstyrelsen och fixa det”.
Döm om min förvåning när man säger att det är som det ska vara! Skatten är sänkt med 200:- så den ska betalas på ett bräde, en gång per år. Brytpunkten är 3600:-.
Nä, säger jag, vi ska ha den delad på tre ggr/ år. Det är vad vi har budgeterat med i vår ekonomi och det är vad vi kan betala denna månaden. (Ni vet ju hur tuffa vissa månader kan vara, eller hur?)
Ett annat av mina förslag var att höja skatten med de 123 kr som saknas så att vi kan dela upp betalningen. Även detta förslag fick ett negativt besked.
Varför har ni inte informerat om detta? Varför har vi inte fått något brev av er? Banken skickar ut ett brev om de höjer räntan med 0,25%.
Vi har informerat i TV och tidningar om det, säger damen i luren. Vi har i alla fall inte sett det, försöker jag protestera. Beslutet om skattesänkningen togs för ca ett år sen, så ni har haft tid på er. Hur gör vi nu?
Det är inte vi som bestämmer. Det är politikerna och skatteverket som ska ha pengarna på fordonsskatteenheten. (Vilket inte stämmer! Det är Transportstyrelsen som får de pengar vi betalar in i fordonsskatt enligt andra källor). Ni får väl ställa av bilen om ni inte kan betala.
Bilen ifråga rullar 4,5 mil, enkel resa till jobbet varje dag. Hur ska min kära sambo ta sig dit?
”Vi kommer inte längre här” säger damen!
Detta är ett uttryck som jag personligen hatar! Ett enkelt sätt att komma undan svåra frågor. Frågor som vi måste kunna svara på men som de inte själva kan.
Nu börjar alla känslor i mig utforma sig till en – ren och skär ilska! ”Det finns stunder när Fantomen går omkring på gatorna som en vanlig man.”
Jag är allt annat än en Fantom men det finns stunder när jag inte tvekar för att ta en strid! Detta är en sådan stund!
Huka er i skyttegravarna, lede Fi. Huka er djupt för nu är Herr Persson på stridshumör!
Ringer Fordonsskatteenheten på Skatteverket. Träffar en dam till. Ännu en paragrafryttare som skyller på våra politiker och att lagen är sån.
På min fråga om hur vi ska lösa problemet – vi vill betala och göra så gott vi kan för att göra rätt för oss efter bästa förmåga, men vi får inte – svarar damen i luren: Sälj bilen!
Nu är vi inne på moment 22 i megaformat: Sälja bilen så att vi inte kan komma till jobbet, så att vi inte tjänar några pengar för att kunna betala fordonsskatten?! SUCK! Hur korkad får man bli? Alla ekonomer, Lyxfällan, Plus och andra hemekonomiprogram, säger att det är inga problem med att dela upp eller rent av skjuta fram en betalning, om man bara kontaktar fordringsägaren i fråga.
När jag påpekar detta så kommer svaret, lika säkert som ett mail i datorn: Till företag ja. Detta är inget företag. Detta är en myndighet! Och så det klassiska: Vi kommer inte längre här! (Där var det igen!)
Riksdagen nästa! Trafikutskottet skulle det vara som har hand om detta. Får tag i en sekreterare högt upp i utskottet.
Killen blir uppriktigt upprörd över hur de båda myndigheterna har behandlat oss.
Ett intressant samtal utspelar sig där ord som ”inskränkthet och myndighetsmissbruk” nämns – och det är inte mina ord! Även ett löfte om att de genast ska ta upp frågan i utskottet.
Detta gjordes också vilket faktiskt imponerar på mig! Ett mail skickades från skatteutskottet till generaldirektören på varje myndighet med krav på svar.
Skatteutskottet har egentligen hand om frågan.
Då åker vi igen. Skatteutskottet nästa. Träffar en politiker denna gång som kände till fallet. De hade diskuterat det på mötet de haft nyligen. Här går det undan! Ibland blir man som sagt nästan imponerad. Ord som kom upp i detta samtal var till exempel ”stelbenthet”. Inte heller det var mitt ordval. Löftet han gav mig var att idag – 7 april – kommer han att ta upp frågan med Anders Borgs närmaste man. Det borde gå att lösa men han kunde inte ge några löften. Det tar ju dessutom låååång tid för den politiska kvarnen att mala.
Det känns som det börjar gå åt rätt håll ju längre hornen i pannan blir.
Det står faktiskt i en lag från ”1893” eller nåt, att ”summor som understiger 3600:-, ska betalas en gång per år” (vägtrafikskattelagen 2 kap 5 §) Lagar går att ändra på!
Vi får se var det slutar. Jag kommer som sagt inte att ge upp även om jag ska stånga pannan blodig. Hornen i pannan tar dessutom emot en del. Mitt krav kommer att bli att man ska kunna dela upp betalningen om man vill, exempelvis via autogiro en gång per månad, kvartal, halvår eller år. Det kan man i princip i alla andra sammanhang: försäkringar mm. Hur svårt kan det vara? Det finns faktiskt folk ute i landet som har det tufft. Alla har inte en månadsinkomst på 30-40 000:-.
Varför ska man straffas när man VILL göra rätt för sig efter bästa förmåga men inte FÅR?
Hur vi ska lösa det akuta läget? Inte kommer vi att ta ett blankolån som någon föreslog i alla fall. Vi kommer att betala in en tredjedel av skatten, ha kvittot med i bilen om ”Bröderna Grip” stoppar oss. Bilen har brukandeförbud om inte skatten är betald. Men det intressanta är att den faktiskt ÄR betald – april t.o.m. juli. Den är betald där och då.
Hur de ska lösa det vet inte jag men det kan bli mycket intressant att se. Kanske kan man få svara ”Vi kommer inte längre här”.
Nästan så man längtar efter ”Farbror Blå”. Det kan bli en mycket intressant diskussion längs vägkanten!
Jag är övertygad om att detta kan bli en strid som – om vi vinner – kommer till gagn för många fler än oss. Det skulle kännas väldigt bra i så fall!
Nu har jag äntligen gnällt klart. Jag får tacka er för visat intresse och samtidigt beklaga att ni har fått stå ut med gnället – men jag varnade er faktiskt!
Om jag har rätt eller fel, får var och en ta ställning till! Jag kommer i vilket fall som helst, att slåss till sista blodsdroppen! Jag kommer inte att ge mig förrän den sista ammunitionen är slut! Sån är han, när han är tillräckligt förb*, den där Herr Persson.
