Sv: Kattens näringslära - NCHF
Tack Jappe. En och annan matnyttig länk, även om det handlar mest om hund. Men tyvärr lite väl propagandistisk ton för min smak i mycket av texten. Och någon återförsäljare av "naturlig" kommersiell kattmat tycks inte finnas här i Jämtland (ett par länkar, men dessa är brutna).
Våra katter (de sista sex åren endast en katt, vilken inte vill ha kattsällskap) försörjer sig i huvudsak själva så länge snötäcket inte är så tjockt att det hindrar jakten. Tyvärr tål vår nuvarande katt inte mjölk mer än i mycket begränsad mängd (laktosintolerans vanligt hos katter), men han tycker det är utomordentligt gott att skölja ner sorkpäls med en slurk mjölk. Under brinnande sorksäsong tar Måns inte ens emot färskt älgkött, vilket annars, liksom fisk är favoritkost på vintern. Färsk sork är ändå godast, liksom färsk småfågel (vilka dock är svårfångade). Men året runt vill han gärna ha (och får) en liten nypa torrfoder till kvällen.
Nu lever vår katt i en optimal jaktmiljö med flera ha vall och äng intill huset men så har ju inte alla tamkatter det ordnat.
Under de månader då snötäcket ligger tjockt har katterna alltid fått nöja sig med fisk och älgkött några gånger per vecka och däremellan den vanliga kommersiella kattmaten, men inte mer än en nypa torrfoder, vilket uppenbarligen smakar bra, men är extremt energitätt, med närmare 40% protein, 15 - 20 % fett och mycket kolhydrater (i en form som katterna uppenbart kan tillgodogöra sig eftersom de annars skulle få diarré).
De flesta av de katter vi haft (och katt har vi båda haft hela livet frånsett de första två studieåren) har haft en del lite egna idéer om mat. En bondkatt vi hade fram till -96 åt inte kött frånsett det han fångade själv, men fisk gick bra (och det har vi aldrig haft brist på). Jag tror mig efter alla år kunna rekommendera kokt lake och kokt lubb, även de mest kräsmagade katter har ätit sig mer än mätta på detta.
Köpefisk är lite problematiskt. Mycket dioxiner i fisk från Östersjön, men jag vet inte hur stort hälsobekymmer detta kan tänkas vara för ett djur som inte förväntas leva mer än ett par decennier. Och vad gäller fisken från havet i Norge så är fetthalten i sej och torsk lite för låg för att vara idealisk kattmat. Dessutom nu begränsning av hur mycket fisk man får föra med sig från Norge, varför torsken i första hand blir mat åt oss själva.
Vi har inte haft några problem med övervikt hos våra katter och flera av dem har uppnått mogen ålder (>20 år) utan att drabbas av annat än ålderskrämpor (dock aldrig diabetes) mot slutet.
Här några bilder på flertalet av våra katter från de senaste 40 åren. Notera de glänsande fina pälsarna!
Och här bilder på vår nuvarande katt. På en fem år gammal bild konkurrerar yngsta barnbarnet i full fridsamhet om torsköttet:
[/ATTACH][/ATTACH]
aake
