F
F.d. 14557
Guest
november 2012
Är det så här det skall gå till hos husbilsförsäljare?
Min man och jag tog pension hösten 2007 och min högsta önskan var då att skaffa husbil så vi kunde se oss omkring efter ett ganska intensivt förvärvsarbete.
Sagt och gjort, vi såg oss om i Västsverige men fann inte det vi sökte så vi begav oss till Tyskland. Hittade en Bûrstner som vi fattad tycke för. Hade denna i två år och vi kuskade runt Sverige , Finland och Norge. Underbart liv tyckte vi båda, samt våra två hundar.
Hösten 2009 åkte vi 45:an på väg hem och övernattade, där vi träffade ett trevligt par som visad oss sin Adria Coral med långsängar (Bûrstner hade dubbelsäng). Vi blev förtjusta i denna modell och eftersom det fanns en husbilsfirma i närheten gick vi på måfå in och förhörde oss om ett eventuellt byte.
Vi blev glatt bemötta av ägaren och affären var snabbt avgjord.
Vi blev glatt bemötta av ägaren och affären var snabbt avgjord.
Någon månad senare betalade vi och hämta ut vår ”nya” bil av 2009 års modell.
Efter vinterförvaring i garage, hos trevlig bonde, hämtade vi ut vår bil och gjorde kortare turer i början. Vi letade alltid husbilklubbens trevlig sammankomster och bokade oss tidigt.
I husbilsklubben blev vi tidigt medlemmar och ” husbonden” hade hemsidan som sitt livsorgan. Läste och lärde av allt som skrevs.
Vi kuskade åter runt i två somrar och hösten 2011 bestämde vi oss för att spendera vintern i Spanien. Vi avreste och var på plats dit vi tänkt oss i början av december.
Efter vinterförvaring i garage, hos trevlig bonde, hämtade vi ut vår bil och gjorde kortare turer i början. Vi letade alltid husbilklubbens trevlig sammankomster och bokade oss tidigt.
I husbilsklubben blev vi tidigt medlemmar och ” husbonden” hade hemsidan som sitt livsorgan. Läste och lärde av allt som skrevs.
Vi kuskade åter runt i två somrar och hösten 2011 bestämde vi oss för att spendera vintern i Spanien. Vi avreste och var på plats dit vi tänkt oss i början av december.
Efter Luciafirandet började min man att må dåligt. Han for in och ut på ett flertal sjukvårdsinrättningar. Till slut fick jag kontakt med en tolk som följde med honom och översatte. Det visade sig att han fått stroke på båda sidor i huvudet och opererades blixtsnabbt. Komplikationer tillstötte och han hamnade i djup koma. Han avled den 3 mars utan att ha återfått medvetandet.
Sonen och en kamrat till honom reste omedelbart efter operationen ner till Spanien, tog hem husbilen samt våra älskade hundar.
Jag tog kontakt med husbilsförsäljaren, som på min fråga, om han ville åta sig försäljningen av bilen. Han svarade att han ville ha 15.000 för detta vilket jag tyckte var ytters relevant.
Bilen kördes till platsen den 11 mars efter ordentlig rengöring.
Sonen och två av min mans goda vänner for iväg med husbilen. ” Den ska jag ha sålt inom loppet av två veckor”, sade husbilsförsäljaren kaxigt. Han satte priset till 569.000.
Sonen och två av min mans goda vänner for iväg med husbilen. ” Den ska jag ha sålt inom loppet av två veckor”, sade husbilsförsäljaren kaxigt. Han satte priset till 569.000.
I mitten av sommaren (17 juli) tog jag kontakt och han berättade att det inte fanns något intresse av vår bil. Han hade däremot sålt en lika dan av samma årsmodell som han hade i ”sitt” lager. Den hade gått ca 1000 mil mindre kunde jag läsa på säljarens hemsida, i övrigt snarlik. Han skyllde på att EURO-kursen var låg och att många ”tvivelaktiga säljare” gjorde egna resor till Tyskland och införskaffade Adria Coral 2012
r som dumpades för 619.900.
Han förslog ett ”specialpris” till 529.000 för att få den såld, vilket jag accepterade.
Under tiden har jag haft en advokat som gjort bouppteckning efter min man och han har vid upprepade tillfällen frågat husbilssäljaren om att köpa in bilen.
Under tiden har jag haft en advokat som gjort bouppteckning efter min man och han har vid upprepade tillfällen frågat husbilssäljaren om att köpa in bilen.
Nu i november har säljaren återkommit till advokaten och gett det jag kallar ett ”skambud” på 325.000. Till saken hör att säljaren låtit rekonditionera bilen invändigt, men som argument för ”skambudet” säger säljaren att det är instängd lukt i bodelen och att bilen inte är vinterutrustad.
Att husbilsförsäljaren ska tjäna pengar har jag ingenting emot men att försöka sko sej på mej, nybliven änka, är väl ända tämligen gement.
”Bottna”- medlem 1082 i Husbilsklubben.
Eva Lind