Turbo.60.63
HBK Medlem
En tanke.....
Håller vi på att bli turistnäringens parasiter med våra husbilar????
Vi har varit husbilsägare sedan 1983, med ett antal uppehåll däremellan, och det är vi nu igen.
Sedan våren har vi återigen varit ägare till en vacker Eura Mobil och har vi varit ute på resande fot några gånger, och vissa saker börjar slå mig, och inte till det bättre.
Låt oss först konstatera ett faktum, och det är att under och omedelbart efter Coronaepidemin ökade antalet husbilar explosionsartat. Självklart har vi alla rätt till semesterunderhållning, men det som sticker ut är att vissa normer och värderingar har fallit offer för den alltmer livliga husbilstrafiken och närvaron.
När vi började turnera i Europa 1983 med vår första egenbyggda Bedford-husbil fanns det väldigt få husbilar ute på vägarna, och de som fanns där var ofta baserade på till exempel en Bedford, VW LT, eller en Toyota Hiace eller något liknande, och vi smälte in i den vanliga trafikmassan.
När de första Hymer husbilarna dök upp på scenen och vi såg den första Hobby 600, såg de ut som fordon från en science fiction-film och vi stirrade förundrade... men även dessa fordon försvann relativt lätt in i dåtidens trafikbild.
Vi fick parkera fritt på de platser vi hittade och såg till att platserna lämnades rena och prydliga efteråt, och vi tog hand om våra skåp (hus) bilar på en bensinstation, hos vänliga bönder eller på campingplatser... och äventyrsandan fanns i höga doser, och så njöt vi år efter år.
I takt med att vi höll på med tiden under och omedelbart efter coronapandemin gick utvecklingen av "husbilsfenomenet" helt överstyr och de (ibland) hemska "lastbilarna" med all lyx ombord började dominera mer och mer, husbilar blev allt större och större och kraven i samband med detta visade sig allt svårare att uppfylla, och så uppstod fenomenet "husbilställplatser".
Speciella platser upprättades, krav uppfylldes och lyx tillgodoses... men allt detta hade en prislapp. Numera är husbilen en oumbärlig del av semesterbilden, och turistnäringen utnyttjar detta skickligt genom att ta ut alltmer löjliga summor för en övernattning.....
Förstå mig rätt, jag har absolut inga problem med det, men priset som begärs måste stå i proportion till vad som erbjuds, och så är det allt oftare inte..... väldigt enkla gräs- eller grusplaner är märkta som husbilsplatser, och en prislapp på 200 till 300 kr är helt normalt nuförtiden, trots att INGENTING erbjuds för det.... man får bara stanna där en natt..... och det är verkligen väldigt dyr parkering.
Ett annat fenomen är att vi, som husbilsägare, i allt högre grad avvisas från vanliga parkeringsplatser, detta har till och med observerats vid storparkering vid shoppingcenter och stormarknader, och det finns redan personer som har fått böter bara för att de har handlat mat.....och deras husbil uppfyllde inte klassificeringskraven för den aktuella parkeringsplatsen...... ytterligare en sånt där idiotisk sak.....jag har sett nästan identiska husbilar som visade sig att vara olika registrerad och den ena fick parkera på en viss plats medan den andra inte fick det.....klass 1 eller 2 eller lätt lastbil eller eller eller.......herregud hur löjligt kan det bli.
Vi parkerar alltid vår husbil så långt som möjligt bort från shoppingcentras ingång och ofta längs sidan eller i en tom hörnläge på parkeringen, men gradvis börjar man bara bli rädd för att parkera sin husbil någonstans längre. Jag vet att mycket av motviljan mot husbilägare orsakas av "oss själva" – typ av asocialt folk och de personer som inte bryr sig om campingförbud och helt blockerar parkeringsplatserna vid lokala badplatser för lokalbefolkningen, osv. osv. och ja vi som kollektivet får lida på grund av det nu, och det är synd men det här får konsekvenser.....
Är vi på väg mot fullständig motvilja i samhället...????
Håller vi på att bli parasiter inom turistnäringen?
Har vi skjutit oss själva i foten med våra allt större husbilar och ständigt ökande krav?...med vårt alltmer asociala beteende, eller helt enkelt med vår närvaro???
Vi köpte vår husbil i våras efter ett långt uppehåll, och vi märkte att vi under vårt sökande faktiskt inte ens kunde hitta en roligt fin (intergral) husbil under 6 meter.
På grund av husbilarnas ibland rentav löjliga planlösningar med mer och mer lyx, har de bara blivit större och större, och ett fält av dåtidens husbilar har förvandlats från en mysig samling varierade skåpbilar till ett grusplan fullt av stora vita lådor.
Så vad är då slutsatsen...... ja jag kan försäkra er om att det, med ett undantag här o där, är en riktig besvikelse för oss att resa med en husbil igen. Det asociala beteendet hos vissa husbilsförare vilket man faktiskt upplever minst en gång på varje plats, det förakt som andra semesterfirare visar, vägran att få en plats på en campingplats, de överprissatta platserna där man nu tvingas eller får parkera/övernatta, den ständiga vaksamhet som nu krävs för att undvika saftiga p-böter......
Jag börjar verkligen tvivla på om vi bara ska gå tillbaka till att boka hotell och stugor och ge oss ut på vägarna i lyxfordonet igen.....
Vi kommer att åka ut några gånger till efter högsäsongen och kommer då att allvarligt ompröva hela situationen, men charmen från förr är svår att hitta, om inte helt borta.
Jag skulle gärna höra era tankar och erfarenheter................... hälsning P.
Håller vi på att bli turistnäringens parasiter med våra husbilar????
Vi har varit husbilsägare sedan 1983, med ett antal uppehåll däremellan, och det är vi nu igen.
Sedan våren har vi återigen varit ägare till en vacker Eura Mobil och har vi varit ute på resande fot några gånger, och vissa saker börjar slå mig, och inte till det bättre.
Låt oss först konstatera ett faktum, och det är att under och omedelbart efter Coronaepidemin ökade antalet husbilar explosionsartat. Självklart har vi alla rätt till semesterunderhållning, men det som sticker ut är att vissa normer och värderingar har fallit offer för den alltmer livliga husbilstrafiken och närvaron.
När vi började turnera i Europa 1983 med vår första egenbyggda Bedford-husbil fanns det väldigt få husbilar ute på vägarna, och de som fanns där var ofta baserade på till exempel en Bedford, VW LT, eller en Toyota Hiace eller något liknande, och vi smälte in i den vanliga trafikmassan.
När de första Hymer husbilarna dök upp på scenen och vi såg den första Hobby 600, såg de ut som fordon från en science fiction-film och vi stirrade förundrade... men även dessa fordon försvann relativt lätt in i dåtidens trafikbild.
Vi fick parkera fritt på de platser vi hittade och såg till att platserna lämnades rena och prydliga efteråt, och vi tog hand om våra skåp (hus) bilar på en bensinstation, hos vänliga bönder eller på campingplatser... och äventyrsandan fanns i höga doser, och så njöt vi år efter år.
I takt med att vi höll på med tiden under och omedelbart efter coronapandemin gick utvecklingen av "husbilsfenomenet" helt överstyr och de (ibland) hemska "lastbilarna" med all lyx ombord började dominera mer och mer, husbilar blev allt större och större och kraven i samband med detta visade sig allt svårare att uppfylla, och så uppstod fenomenet "husbilställplatser".
Speciella platser upprättades, krav uppfylldes och lyx tillgodoses... men allt detta hade en prislapp. Numera är husbilen en oumbärlig del av semesterbilden, och turistnäringen utnyttjar detta skickligt genom att ta ut alltmer löjliga summor för en övernattning.....
Förstå mig rätt, jag har absolut inga problem med det, men priset som begärs måste stå i proportion till vad som erbjuds, och så är det allt oftare inte..... väldigt enkla gräs- eller grusplaner är märkta som husbilsplatser, och en prislapp på 200 till 300 kr är helt normalt nuförtiden, trots att INGENTING erbjuds för det.... man får bara stanna där en natt..... och det är verkligen väldigt dyr parkering.
Ett annat fenomen är att vi, som husbilsägare, i allt högre grad avvisas från vanliga parkeringsplatser, detta har till och med observerats vid storparkering vid shoppingcenter och stormarknader, och det finns redan personer som har fått böter bara för att de har handlat mat.....och deras husbil uppfyllde inte klassificeringskraven för den aktuella parkeringsplatsen...... ytterligare en sånt där idiotisk sak.....jag har sett nästan identiska husbilar som visade sig att vara olika registrerad och den ena fick parkera på en viss plats medan den andra inte fick det.....klass 1 eller 2 eller lätt lastbil eller eller eller.......herregud hur löjligt kan det bli.
Vi parkerar alltid vår husbil så långt som möjligt bort från shoppingcentras ingång och ofta längs sidan eller i en tom hörnläge på parkeringen, men gradvis börjar man bara bli rädd för att parkera sin husbil någonstans längre. Jag vet att mycket av motviljan mot husbilägare orsakas av "oss själva" – typ av asocialt folk och de personer som inte bryr sig om campingförbud och helt blockerar parkeringsplatserna vid lokala badplatser för lokalbefolkningen, osv. osv. och ja vi som kollektivet får lida på grund av det nu, och det är synd men det här får konsekvenser.....
Är vi på väg mot fullständig motvilja i samhället...????
Håller vi på att bli parasiter inom turistnäringen?
Har vi skjutit oss själva i foten med våra allt större husbilar och ständigt ökande krav?...med vårt alltmer asociala beteende, eller helt enkelt med vår närvaro???
Vi köpte vår husbil i våras efter ett långt uppehåll, och vi märkte att vi under vårt sökande faktiskt inte ens kunde hitta en roligt fin (intergral) husbil under 6 meter.
På grund av husbilarnas ibland rentav löjliga planlösningar med mer och mer lyx, har de bara blivit större och större, och ett fält av dåtidens husbilar har förvandlats från en mysig samling varierade skåpbilar till ett grusplan fullt av stora vita lådor.
Så vad är då slutsatsen...... ja jag kan försäkra er om att det, med ett undantag här o där, är en riktig besvikelse för oss att resa med en husbil igen. Det asociala beteendet hos vissa husbilsförare vilket man faktiskt upplever minst en gång på varje plats, det förakt som andra semesterfirare visar, vägran att få en plats på en campingplats, de överprissatta platserna där man nu tvingas eller får parkera/övernatta, den ständiga vaksamhet som nu krävs för att undvika saftiga p-böter......
Jag börjar verkligen tvivla på om vi bara ska gå tillbaka till att boka hotell och stugor och ge oss ut på vägarna i lyxfordonet igen.....
Vi kommer att åka ut några gånger till efter högsäsongen och kommer då att allvarligt ompröva hela situationen, men charmen från förr är svår att hitta, om inte helt borta.
Jag skulle gärna höra era tankar och erfarenheter................... hälsning P.
