-
Husbilsklubbens årsmöte och träff år 2024 kommer att hållas i Karlstad 9-12 Maj.
Mer information och anmälan finns här: Klicka Här för Årsmötesträff 2024 -
Erbjudande på Husbilsklubben.se
Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
Medlemskapet gäller för kalenderåret 2024.
Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.
Man skall ha husvagn
- Startad av Riviera
- Startdatum
J.Bergsten
HBK Medlem
Första riktigt sunda inlägget i miljödebatten
Eftersom det är en debattartikel tar jag mig friheten att kopiera in den här:
Den nya fordonsbeskattningen, det så kallade bonus malus-systemet, innebär att bilar med låga utsläpp av koldioxid (låg bränsleförbrukning) får en låg årlig fordonskatt plus en bonus, medan bilar med relativt höga utsläpp straffas med en malus, beroende på hur högt det specifika utsläppet per kilometer är över en viss brytpunkt. Det här får en del konstiga effekter som man verkligen kan fundera på, inte minst ur miljösynpunkt. Det innebär bland annat att husbilar, som är relativt tunga och därmed har relativt högt specifikt utsläpp (gram per kilometer) får en extremt hög skatt, medan en elhybrid (med kort räckvidd på el) dels får en mycket låg, närmast försumbar, årlig fordonsskatt, dels en bonus på mer än 20 tusen kronor. För någon som står i valet och kvalet mellan att köpa en husbil eller husvagn så visar jag i exemplet nedan att valet faller på en husvagn, men att det paradoxalt nog kan leda till att utsläppen av koldioxid ökar. Det vill säga systemet som är tänkt att minska utsläppen premierar val som leder till ökade utsläpp.
Det nya bonus malus-systemet innebär att en Volvo XC60 Twin Engine (elhybrid med 2-liters bensinmotor) från 2020 får en bonus på drygt 21 000 kronor (engångssubvention) och en årlig fordonsskatt på 360 kronor. Att den får en bonus och så låg årlig skatt är att den beräknas släppa ut endast 54 gram per kilometer (motsvarar cirka 0,2 liter/mil i förbrukning).
En husbil med ”standardmotor” (Fiat 2.3 diesel) släpper ut 290 gram per kilometer enligt den ”körcykel” som gäller från 2020 (WLTP). Det innebär att den ”straffbeskattas” (malus) de tre första åren eftersom utsläppen överstiger 95 gram per kilometer. Den årliga fordonsskatten blir därför 24 270 kronor de tre första åren och 8 468 kronor därefter.
Enligt Volvo kan man köra upp till cirka 5 mil (cirka 3 mil i verkligheten enligt test i Ny Teknik) på el med en XC60 Twin Engine. Bensinmotorn är en 2-liters turbo som enligt nya körcykeln drar cirka 0,84 liter per mil, vilket motsvarar 190 gram koldioxid per kilometer. En semesterresa genom Sverige innebär således att den till största delen kommer att drivas av bensinmotorn. Volvo XC60 är en relativt stor och dyr bil och man kan misstänka att den används till mer än att köra korta sträckor i stan. Förmodligen utgör resor längre än 3–5 mil en betydande andel av bilens totala användning.
Uppenbart är att det blir dyrt att äga en husbil. Inte nog med att den är dyr i inköp, den är dyr att äga. Skatten måste jag betala, oavsett hur många mil jag kör den. Det betyder att givet att jag köpt en husbil så vill jag utnyttja den så mycket det bara går. Kanske väljer jag att köra med den inte bara på semestern, utan även väljer att använda den i vardagen. Det vill säga på grund av den höga fordonsskatten nyttjar jag fordonet mer än vad jag annars skulle ha gjort. Kanske säljer jag till och med min ”vanliga” bil som är betydligt bränslesnålare. Sammantaget kan det innebära att mina utsläpp ökar.
Ytterligare en effekt, som förmodligen är av större vikt, är att man väljer bort husbil till förmån för husvagn. Husvagnar saknar ju motor, vilket betyder att de inte förorsakar några utsläpp! Fordonsskatten för husvagnen blir därför 360 kronor per år (under 2 000 kilo). Jag kan nu alltså välja mellan en husbil med en årlig fordonsskatt på cirka 24 000 kronor, och en Volvo XC60 Twin Engine med en husvagn, med en total årlig fordonsskatt på 720 kronor (360+360). Väljer jag hybriden får jag dessutom en ”bonus” på cirka 21 000 kronor. Om jag finner att husvagnsalternativet är ett närmast fullgott alternativ till husbil så blir valet enkelt. Jag väljer den subventionerade Volvon framför den straffbeskattade husbilen. Förutom bonusen så sparar jag mellan 12 och 24 tusen per år om jag väljer Volvon (beroende på om jag väljer att ”ställa av” husbilen vinterhalvåret).
Hur mycket vinner nu miljön i form av minskade utsläpp av mitt val? Husbilens utsläpp är som sagt cirka 290 gram per kilometer. Hakar jag på en husvagn på Volvon så räcker inte strömmen särskilt långt, i bästa fall en mil eller två, vilket betyder att det är bensinmotorn som får göra jobbet. Kör jag på bensinmotorn och hakar på en normal husvagn får jag räkna med minst 65 procent högre bensinförbrukning, och därmed 65 procent högre utsläpp, det vill säga cirka 314 gram per kilometer. Utsläppen från husvagnsekipaget är alltså 24 gram högre per kilometer än utsläppen från husbilen. Med andra ord innebär systemet med bonus malus att fordonskombinationen med högre utsläpp, bil och husvagn, premieras framför husbilen som har lägre utsläpp. Man kan undra om ett sådant system kan sägas vara ett (kostnads)effektivt klimatpolitiskt styrmedel! Om det är utsläppen från bilar man vill komma åt, skrota då bonus malus och beskatta de faktiska utsläppen när vi använder bilen, det vill säga det fossila bränslet.
Runar Brännlund
professor i nationalekonomi, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Umeå Universitet
Den nya fordonsbeskattningen, det så kallade bonus malus-systemet, innebär att bilar med låga utsläpp av koldioxid (låg bränsleförbrukning) får en låg årlig fordonskatt plus en bonus, medan bilar med relativt höga utsläpp straffas med en malus, beroende på hur högt det specifika utsläppet per kilometer är över en viss brytpunkt. Det här får en del konstiga effekter som man verkligen kan fundera på, inte minst ur miljösynpunkt. Det innebär bland annat att husbilar, som är relativt tunga och därmed har relativt högt specifikt utsläpp (gram per kilometer) får en extremt hög skatt, medan en elhybrid (med kort räckvidd på el) dels får en mycket låg, närmast försumbar, årlig fordonsskatt, dels en bonus på mer än 20 tusen kronor. För någon som står i valet och kvalet mellan att köpa en husbil eller husvagn så visar jag i exemplet nedan att valet faller på en husvagn, men att det paradoxalt nog kan leda till att utsläppen av koldioxid ökar. Det vill säga systemet som är tänkt att minska utsläppen premierar val som leder till ökade utsläpp.
Det nya bonus malus-systemet innebär att en Volvo XC60 Twin Engine (elhybrid med 2-liters bensinmotor) från 2020 får en bonus på drygt 21 000 kronor (engångssubvention) och en årlig fordonsskatt på 360 kronor. Att den får en bonus och så låg årlig skatt är att den beräknas släppa ut endast 54 gram per kilometer (motsvarar cirka 0,2 liter/mil i förbrukning).
En husbil med ”standardmotor” (Fiat 2.3 diesel) släpper ut 290 gram per kilometer enligt den ”körcykel” som gäller från 2020 (WLTP). Det innebär att den ”straffbeskattas” (malus) de tre första åren eftersom utsläppen överstiger 95 gram per kilometer. Den årliga fordonsskatten blir därför 24 270 kronor de tre första åren och 8 468 kronor därefter.
Enligt Volvo kan man köra upp till cirka 5 mil (cirka 3 mil i verkligheten enligt test i Ny Teknik) på el med en XC60 Twin Engine. Bensinmotorn är en 2-liters turbo som enligt nya körcykeln drar cirka 0,84 liter per mil, vilket motsvarar 190 gram koldioxid per kilometer. En semesterresa genom Sverige innebär således att den till största delen kommer att drivas av bensinmotorn. Volvo XC60 är en relativt stor och dyr bil och man kan misstänka att den används till mer än att köra korta sträckor i stan. Förmodligen utgör resor längre än 3–5 mil en betydande andel av bilens totala användning.
Uppenbart är att det blir dyrt att äga en husbil. Inte nog med att den är dyr i inköp, den är dyr att äga. Skatten måste jag betala, oavsett hur många mil jag kör den. Det betyder att givet att jag köpt en husbil så vill jag utnyttja den så mycket det bara går. Kanske väljer jag att köra med den inte bara på semestern, utan även väljer att använda den i vardagen. Det vill säga på grund av den höga fordonsskatten nyttjar jag fordonet mer än vad jag annars skulle ha gjort. Kanske säljer jag till och med min ”vanliga” bil som är betydligt bränslesnålare. Sammantaget kan det innebära att mina utsläpp ökar.
Ytterligare en effekt, som förmodligen är av större vikt, är att man väljer bort husbil till förmån för husvagn. Husvagnar saknar ju motor, vilket betyder att de inte förorsakar några utsläpp! Fordonsskatten för husvagnen blir därför 360 kronor per år (under 2 000 kilo). Jag kan nu alltså välja mellan en husbil med en årlig fordonsskatt på cirka 24 000 kronor, och en Volvo XC60 Twin Engine med en husvagn, med en total årlig fordonsskatt på 720 kronor (360+360). Väljer jag hybriden får jag dessutom en ”bonus” på cirka 21 000 kronor. Om jag finner att husvagnsalternativet är ett närmast fullgott alternativ till husbil så blir valet enkelt. Jag väljer den subventionerade Volvon framför den straffbeskattade husbilen. Förutom bonusen så sparar jag mellan 12 och 24 tusen per år om jag väljer Volvon (beroende på om jag väljer att ”ställa av” husbilen vinterhalvåret).
Hur mycket vinner nu miljön i form av minskade utsläpp av mitt val? Husbilens utsläpp är som sagt cirka 290 gram per kilometer. Hakar jag på en husvagn på Volvon så räcker inte strömmen särskilt långt, i bästa fall en mil eller två, vilket betyder att det är bensinmotorn som får göra jobbet. Kör jag på bensinmotorn och hakar på en normal husvagn får jag räkna med minst 65 procent högre bensinförbrukning, och därmed 65 procent högre utsläpp, det vill säga cirka 314 gram per kilometer. Utsläppen från husvagnsekipaget är alltså 24 gram högre per kilometer än utsläppen från husbilen. Med andra ord innebär systemet med bonus malus att fordonskombinationen med högre utsläpp, bil och husvagn, premieras framför husbilen som har lägre utsläpp. Man kan undra om ett sådant system kan sägas vara ett (kostnads)effektivt klimatpolitiskt styrmedel! Om det är utsläppen från bilar man vill komma åt, skrota då bonus malus och beskatta de faktiska utsläppen när vi använder bilen, det vill säga det fossila bränslet.
Runar Brännlund
professor i nationalekonomi, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Umeå Universitet
Växjö Peter
FD HBK Medlem
Jag kunde läsa den precis nu
Livibil
HBK Medlem
Jag får upp hela inlägget utan att vara prenumerant.
D
Deleted member 11118
Guest
Vad är det som är spärrat????? den går att läsa inga problem
Bennsan
FD HBK Medlem
Inga problem, jag läste precis nu men man måste släcka ner BMW-reklamen uppe till höger på sidan först.
Läser man de två sista styckena, måste man fundera var finns logiken i skattesystemet och kompetensen hos beslutsfattarna, man borde tänka längre än en politikernäsa alternativt göra en pudel och prata med kompetensen som finns ute i verkligheten.
håkansson2
HBK Medlem
Räknade på siffrorna i artikeln och kom fram till att en husbil skulle förbruka ca 1,25 l/mil. Tror det är ett fåtal av Sveriges husbilar som kommer upp i den siffran.
tegelrygg
HBK Medlem
Jag tror det är rätt många som ligger omkring den förbrukning faktiskt, mig själv inkluderad. Nära på i alla fall.
JANKRO
HBK Hedersmedlem
Det här är väl bara ytterligare ett bevis i mängden på hur inkompetenta våra styrande hysteriska politiker är.
Massor med inkompetenta beslut tas som har med mekanik eller teknik att göra, och de områdena verkar det som våra överhuvuden inte har någon som helst kompetens inom.
Det enda som händer är att vi som drabbas får orimliga höjda kostnader med påtvingade skatter, höjda avgifter och inte minst något löjligt tvång att behöva anlita en yrkesman/proffs för att dra åt någon jä... mutter så det inte skall läcka.
Tvi vale för inkompetenta yrkespolitiker som inte alls kan något om vad de har makt att ta beslut om, och dessutom klarar de sig undan med att i värsta fall bli omplacerade till något departement med bibehållen lön om de är så kassa att t.o.m. deras artfränder inser att de är värdelösa på sin befattning.
Det normala på ett riktigt jobb brukar vara att få sparken när man är värdelös, och med mössan i hand få gå till arbetsförmedlingen för att försöka skaffa ett nytt troligen sämre avlönat jobb...... Sorry, jag glömde bort att inte ens arbetsförmedlingen funkar nu för tiden.
Men grunden till eländet är ju många gånger att om de kan stöna fram "miljöööön" i samma mening som prishöjningen så kommer de undan med beslutet även om det inte blir någon skillnad alls på miljön utan bara fler skattekronor ner i en sinande skattekista.
Trycker med viss tveksamhet på "Skicka svar". M.v.h. JANKRO.
Massor med inkompetenta beslut tas som har med mekanik eller teknik att göra, och de områdena verkar det som våra överhuvuden inte har någon som helst kompetens inom.
Det enda som händer är att vi som drabbas får orimliga höjda kostnader med påtvingade skatter, höjda avgifter och inte minst något löjligt tvång att behöva anlita en yrkesman/proffs för att dra åt någon jä... mutter så det inte skall läcka.
Tvi vale för inkompetenta yrkespolitiker som inte alls kan något om vad de har makt att ta beslut om, och dessutom klarar de sig undan med att i värsta fall bli omplacerade till något departement med bibehållen lön om de är så kassa att t.o.m. deras artfränder inser att de är värdelösa på sin befattning.
Det normala på ett riktigt jobb brukar vara att få sparken när man är värdelös, och med mössan i hand få gå till arbetsförmedlingen för att försöka skaffa ett nytt troligen sämre avlönat jobb...... Sorry, jag glömde bort att inte ens arbetsförmedlingen funkar nu för tiden.
Men grunden till eländet är ju många gånger att om de kan stöna fram "miljöööön" i samma mening som prishöjningen så kommer de undan med beslutet även om det inte blir någon skillnad alls på miljön utan bara fler skattekronor ner i en sinande skattekista.
Trycker med viss tveksamhet på "Skicka svar". M.v.h. JANKRO.
Det beror nog till en hel del på körsätt, när vi körde upp till Luleå på förhösten i år så var förbrukningen med 3,0L motorn och 3,7 tons bil inte mer än 0,87 l/mil. Detta mättes med proppfulla tankingar och körsträcka.
Nu var ju det en längre körning men vid kortare normalkörning brukar den i alla fall hålla sig klart under 1 l/mil.
Ja, det beror nog på körsättet
Jag kommer aldrig ner till 1,25. Men tillsammans så hamnar vi, du och jag, på medelvärdet.
Gunillas Kenth
HBK in Memoriam
- Inlägg
- 13.489
- Kommun
- Hässleholm
Vår dieselförbrukning ligger på ca 0,8 i snitt och vi kör ca 1.500 mil/år. Ett normalt husvagnsekipage rulla kanske mindre än 100 mil/år.