Kost och hälsa

Tråd startad i 'Hälsoresan' av aake, 5 November 2012.

  1. MatsFo

    MatsFo HBK Medlem

    Inlägg:
    269
    Kommun:
    Stockholm
    Medlemskap:
    2020
    HBK-Nr:
    11637
    Sv: Kost och hälsa

    Tack för informationen Knut.
    Jag har massor med frågor men kan för lite om hästar, avel och om renrasiga djur.
    Är det så att dessa djur är framavlade av människor? För då faller hela diskussionen om att naturliga djur inte kan bli feta eller få "vällevnadssjukdomar" när de äter den kost de är gjorda för att äta.

    Om ett djur får mager mat (av den mat den skall ha) så behöver och äter den bara mer för att kompensera för det. Så fungerar alla djur inklusive människan. Men så fort djuret får en mat den inte är gjord för kan vad som helst hända, hjärtfel hos odlade laxar, galna kosjukan hos nötkreatur eller metabola syndromet hos människor, hundar och katter, bara för att ta några exempel.

    Så något har väl troligen hänt historiskt med dessa hästar för att deras naturliga justering av energin inte fungerar, alternativt att de äter fel kost ?

    /Mats
     
  2. Knut

    Knut HBK Webb Admin medlem

    Inlägg:
    17,600
    Kommun:
    Australien
    Medlemskap:
    2022
    HBK-Nr:
    994
    Sv: Kost och hälsa

    Mats det er mulig at det faktum hestene og ponniene er flyttet fra områder med lite mat til områder med mer mat fører til dette fenomen for disse få hesterasene som har utviklet en bedre fordøyelse enn andre hesteraser.

    Det er ikke unormalt at frø passerer uskadd gjennom fordøyelsen på de fleste hester, men ikke i så stor grad hos disse nøysomme rasene. Det faktum at vi her og har med renrasede dyr - Islandshesten har levd i isolasjon siden 1200 da det ble innført forbud mot import av hester til øya. De andre har levd i avgrensede geografiske områder i mange hundre år, noen domestiserte og andre ville.

    For fjordhesten så finnes det dokumentasjon for at det var ville flokker i lengre tid etter svartedøden på 1500 tallet. Dagens hester stammer fra hester som levde på mindre gårder og bruk på vestkysten av Norge i perioden 1850 til 1910 da dagens stambok ble innført og kravet om renraset avl ble gjennomført med streng hånd og kvalitetskontroll.
     
    MatsFo gillar detta.
  3. MatsFo

    MatsFo HBK Medlem

    Inlägg:
    269
    Kommun:
    Stockholm
    Medlemskap:
    2020
    HBK-Nr:
    11637
    Sv: Kost och hälsa

    Knut, det var intressant det här tycker jag.

    Kan det vara så att rasen kan ha nytta av att bygga på sig fett, ungefär som björnar?

    Jag tror inte det kan vara att de får mer energirik kost. De borde, precis som alla andra djur, styra det med automatik.
    Då tror jag mer på att det är förändringar i kosten, att det är andra sorter de får som de helt enkelt inte är gjorda för.
     
  4. Göte J

    Göte J HBK Medlem

    Inlägg:
    1,274
    Kommun:
    Linköping
    Medlemskap:
    2020
    HBK-Nr:
    1230
    Sv: Kost och hälsa

    Jag tror inte det bara är norska hästar som man får passa på utfodringen av. Min far hade ardennerhästar som arbetshästar långt in på 50-talet och vad jag minns fick de mest halm och "slöhavre" vintertid när de inte arbetade så hårt. "Slöhavre" är havre som inte fått fullmatade korn och alltså inte var så näringsrik. Och när de gick på bete var det alltid på efter att korna betat av det bästa. Hästar som får för mycket riskerar Fång:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Fång_(sjukdom)
    Nåja det är länge sen 50-talet, jag kanske minns fel.
    //Göte J
     
  5. Knut

    Knut HBK Webb Admin medlem

    Inlägg:
    17,600
    Kommun:
    Australien
    Medlemskap:
    2022
    HBK-Nr:
    994
    Sv: Kost och hälsa

    Göte ditt minne er godt, bytte av for til mer energirikt er direkte farlig for de fleste hester.

    Og Mats du er inne på noe med de to særnorske hesterasene, de har alltid levd i områder med dårlig tilgang på for om vinteren og gjerne magert beite i en kort sommer. Fjordhesten hadde noe bedre tillgang på for enn Lyngenhesten eller som den også blir kaldt Nordlandshesten (denne rasen er rødlistet, Fjordhesten er endast værneverdige med omlag 50000 dyr spredd over hele verden).
     
    MatsFo gillar detta.

Husbilsklubben.se använder egna och tredjeparts cookies för att förbättra din användarupplevelse.