F
F.d. 29954
Guest
När allt är helt hundra, den ny preppade bilen spinner som en katt, frugan kan för en gångs skull inte spana efter köpcentra eftersom klockan är 1.30 på natten, Cris Rea sjunger från stereon, drivelinen i Arca vill ge mer, mycket mer, för åttio är ingen fart men måste hållas pga. alla fartkameror, så smäller det. Från ingenstans hoppar rådjuret fram och trots panikbromsning och väjning så träffar den förarsidans nedre kant.
Bang, bogs. Mörkt. Stopp. Varningsblinkers på och ut med ficklampan.
Rådjuret lever men är omtumlad, inget blod, men kanske inre skador? Håller en femmeters avstånd för att inte stressa den ytterligare. Den reser sig, går över diken till åkern och spanar omkring sig bländad av ficklampans ljus.
Inne i bilen är de fastspända hundarna förvånade över körsättet. Siamesen gapar som vanligt, och frugan ger lägesbeskrivning att allt är väl här inne i bilen. Ring till polisen och rapportera säger jag och går ut igen för att inspektera bilen om den är körbar hem de sista fem milen som saknas. Det går, då jag fick liv i den högra ljuset och plastbitarna band jag i hop med hundkopplet.
Ut på åkern igen, där rådjuret försvunnit. Inga blodspår och det sista jag såg av den var inte ens gången haltande, så möjligen har den klarat sig med en rejäl omskakning? Vid sådana här smällar är krockkrafternas fördelning helt avgörande för utgången. Möjligen träffade den med bogen i plastfronten som gav efter med ett brak utan något hård smäll mot vitala delar så som huvud eller annat känsligt.
Varjefall är jaktinnehavs ägaren underrättat och han får väl spana efter med hund, ifall rådjuret inte klarade sig. Svårt att göra mer där.
Väl hemma igen är jag ändå nöjd över utgången. Det kunde gått värre till. Skadorna i bilen är ingen stor problem för mig, trots att jag kan inte välta kostnader till försäkringsbolag, har bara halvförsäkring. Mest nöjd är jag över min egen reaktion vid olyckan. Pulsen ökade inte. Jag kunde behärska reflexen att väja överdrivet och hamna i diket. Inga person skador, som inkluderar husdjuren...Fortsättning följer...
Bang, bogs. Mörkt. Stopp. Varningsblinkers på och ut med ficklampan.
Rådjuret lever men är omtumlad, inget blod, men kanske inre skador? Håller en femmeters avstånd för att inte stressa den ytterligare. Den reser sig, går över diken till åkern och spanar omkring sig bländad av ficklampans ljus.
Inne i bilen är de fastspända hundarna förvånade över körsättet. Siamesen gapar som vanligt, och frugan ger lägesbeskrivning att allt är väl här inne i bilen. Ring till polisen och rapportera säger jag och går ut igen för att inspektera bilen om den är körbar hem de sista fem milen som saknas. Det går, då jag fick liv i den högra ljuset och plastbitarna band jag i hop med hundkopplet.
Ut på åkern igen, där rådjuret försvunnit. Inga blodspår och det sista jag såg av den var inte ens gången haltande, så möjligen har den klarat sig med en rejäl omskakning? Vid sådana här smällar är krockkrafternas fördelning helt avgörande för utgången. Möjligen träffade den med bogen i plastfronten som gav efter med ett brak utan något hård smäll mot vitala delar så som huvud eller annat känsligt.
Varjefall är jaktinnehavs ägaren underrättat och han får väl spana efter med hund, ifall rådjuret inte klarade sig. Svårt att göra mer där.
Väl hemma igen är jag ändå nöjd över utgången. Det kunde gått värre till. Skadorna i bilen är ingen stor problem för mig, trots att jag kan inte välta kostnader till försäkringsbolag, har bara halvförsäkring. Mest nöjd är jag över min egen reaktion vid olyckan. Pulsen ökade inte. Jag kunde behärska reflexen att väja överdrivet och hamna i diket. Inga person skador, som inkluderar husdjuren...Fortsättning följer...
