Sv: Huggormsbiten
Hej alla! Här kommer en rapport från Texas!
Efter alla vedermödor på IVA (8 dygn) så fick vi hem honom på söndagen efter midsommar. Han är verkligen en trött hund numera, kanske lite piggare för var dag, men ibland backar det.
Han är normalt en väldigt ivrig, nyfiken och glad liten strävhårig dvärgtax som vill in i alla mystiska hål och annat bråte. Skäller eller är otroligt uppkäftig mot andra han-hundar men älskar alla tikar!
Nu får det kvitta, -"jag bryr mej inte". Husse får inte lämna mej bara! Det är det som gäller!
När jag nån enstaka gång går ut, utan Texas så ligger han och gnäller innanför dörren!
Äter som om det inte fanns nån mer mat på jorden! Tigger vid matbordet, och beter sej som om han fick mat för flera veckor sedan, gått upp i vikt naturligtvis. Men det beror nog på största delen av den kortison-behandling han just nu genomgår. Ökad ämnesomsättning.
Promenader var innan ormbettet ca 30-45 minuter 4 - 5 ggr om dagen! Nu, närmsta lyktstolpe, kissa "många liter" sen raka vägen till sängen! Om nr 2 så kan han gå ett helt kvarter! Är det blött, så blir det tvärvägran! Har ni sett en tax med låsta spiror, med ett koppel lika spänt som en bogserlina, ja då är det Texas, som är på turnè.
Just nu så sitter vi i ett Regnigt Göteborg, mitt emot feskekörka, på parkeringen. Lugnt å fint. Texas vägrar ju gå ut, men att skydda flocken måste han ju. Så en liten promenad blev det idag, trots regnet!
Nu väntar vi på att det sista blodprovet (togs i måndags) ska bli klart. Dom röda blodkropparna (blodplättarna?) ska föröka sig!
Ha nu allihopa en riktigt skön sommar.
Fredrik och Åsa, m Texas
