• Husbilsklubbens årsmöte och träff år 2024 kommer att hållas i Karlstad 9-12 Maj.
    Mer information och anmälan finns här: Klicka Här för Årsmötesträff 2024
  • Erbjudande på Husbilsklubben.se

    Blir du ny medlem nu i Husbilsklubben.se betalar du ingen anmälningsavgift utan enbart årsavgift 100 kr.
    Du sparar 150 kr på detta och erbjudandet gäller tills vidare.
    Medlemskapet gäller för kalenderåret 2024.
    Mer information finns här: Hur Registrerar jag mig.
    Du slipper också en massa störande reklam eftersom vi är en HELT reklamfri sida.

Göstas andra utlandsresa med MB 508

I början av sep 1981 var jag och exet hos rektorn för vårt älsta barn (M) som då var 13 år och gick i 8:e klass.
M var skoltrött och ville ej gå i skolan. Vi hade ett bra samtal med rektorn, som var mycket förstående.
Rektorn informerade oss om att skolplikt råder i Sverige. Men ej för svenska barn som befinner sig i utlandet.

Resultatet blev att M gick tre veckor i klass 8. Sen körde jag och M söderut på lördagen. På söndagen tog vi färjan från Hälsingborg till Helsingör. Vidare till Rödbyhavn och färjan till Puttgarden.

På den här tiden så hade diselbilar en km-räknare i hytten. I Hälsingborg måste jag stämpla ut bilen innan jag lämnade landet. Diselbilar betalade ingen skatt vid pumpen när vi tankade. Utan vi betalde per km istället. Vid den årliga besiktningen stämplades bilen också. Jag hade en ordinarie tank på ca 80 liter och en extra på ca 130 liter.
Diseln i Sverige var då billigast per lit i Europa. Danmark hade billigare än Tyskland och Österrike. Jag körde 20 mil i Danmark och tankade 20 lit i Rödbyhavn. Nästa tankning skedde i Yugoslavien. Min gamla MB ville således ha 1 lit per mil, vilket jag tyckte var bra och billigt. Min far som hade en Volvo personbil och en husvagn förbrukade ca 1,5 lit pe rmil.

Nu körde vi på Autobahn genom Tyskland till Lauingen i Bayern för att hälsa på den tyska familjen som jag och smågrabbarna hade lärt känna i Split. (skrev om det i min första utlandsresa). Vi stannade på de stora bensinstationerna för att sova bland en massa lastbilar. Det kändes tryggt.

Väl framme i Lauingen, som är en del av Dillingen am Donau i sydöstra Bayern i närheten av Tjeckoslovakien, blev vi välkomna av familjen. Kunde köra in HB på deras garageuppfart. Familjen visade oss runt i omgivningen. Där lärde jag mig att uppskatta en Bayersk specialitet, Leberkäse. Det påminner om leverpastej fast i fastare form, som man kan äta kallt eller stekt. Lagad varm mat åt de bara till lunch. Kl 16.00 var det "brotzeit" (mycket bröd med många olika sorters pålägg, med grönsaker) och på kvällen te och smörgås.

Paret hade en dotter, Karin som jag lärde känna i Split, och fyra söner. De två älsta bodde inte hemma. Den tredje älsta gjorde militärtjänst.
Vi stannade några dagar, innan vi fortsatte mot Österrike. I Italien var vi bara ca 30 min innan vi kom in i Yugoslavien.

Fortsättning följer.
  • Gilla
Reaktioner: Montreal

Kommentarer

I Yugoslavien följde vi kusten från Rijeka till Dubrovnik. Stannade ofta vid Adriatiska havet för att sola och bada.
Vi tog det mycket lugnt. Träffade många människor från olika länder. De flesta kom från Tyskland.

Så småningom kom vi in i Grekland. Körde utefter den östra kusten. Stannade och promenerade på många ställen, bl.a.i Olympia.
Körde runt någon timme i Aten. Svårt att hitta en tillräcklig stor p-plats för min HB var 7,95 cm lång. Körde ut till hamnen, Pireus, men hittade inge bra p-plats. Vi fortsatte till en ö, tror att den hette något i still med "Epidaureus". Där tog vi in på en camping, för första gången denna resa. Nu efter ca fyra veckor så var det hög tid att tvätta. Det fanns ingen tvättmaskin. Så det blev ganska jobbigt, för vi hade förutom kläder, handdukar även lakan.

Fortsättning följer
 
I oktober vänder vi och påbörjar resan tillbaka till Yugoslavien. Nu kör vi i inlandet. I staden Belgrad stannar vi en halv dag. Promenerar runt och kommer till den gamla ringmuren som omgav gamla stan.
Ibland när jag skulle tanka fick jag ej fylla fullt. Vid ca 50 lit slog mannen av och vägrade att sälja mer. Kändes lite udda. men det var väl någon form av ransonering. Betydde ju egentligen inget. Fick bara tank oftare.

Vi fortsatte till Italien. Kör tvärs igenom utefter Italienska Rivieran. Där var det mycket svårt att hitta parkeringsplatser.
Fortsätter till Franska Rivieran. Stannar till i "turistfällorna" Monaco och Nice. Mest bara för att promenera och uppleva atmosfären. I Monacos hamn fick vi verkligen se stora och lyxiga enorma fritidsbåtar, som små "slagskepp" med persona.

Nu blev det inte något badande fören vi kom in i Spanien.
Kör östkusten ner till Marbella på Costa del Sol. Där vi skall träffa min mamma och min sambo. De har flyget ner för en veckas semester. Nu blir det en del restaurangbesök på kvällarna. En gång var det även Flamencodans uppvisning. En dag åkte vi upp i bergen norr om Marbella för att gå på tjurfäktning. Det va inget som någon av oss gillade. Så det fick bli första och sista gången. Verkligen obehagligt!!!

M och jag stannade kvar i Marbella ett par veckor efter att min mor och sambo hade flyget tillbaka till Sverige.
Vi lärde kanna ett tyskt par som stod parkerade på samma gata som vi.

Fortsättning följer
 
M och jag tog det nu lugnt. Badade och solade på dagarna. På kvällarna gjorde vi sällskap med det tyska paret till en pub där de kände ägaren.
Det blev så att vi bestämde oss för att göra sällskap till Agadir i Södra Marocko. Vi kör till Algeciras för att ta färjan över till den Spanska enklaven Ceuta. Jag tror att färjeturen varade mindre än en timme.
Vi fortsatte till Tetuan, en stad i norra Marocko. Där stannade vi utanför ringmuren för att ta en promenad i gamla stan.
Två tonårspojkar erbjöd sig att vara våran vägvisare. Det visade sig vara en mycket bra lösning.

Fortsättning följer
 
I Tetuans Medina (gamla stan) var det ett "gytter" av gator. Inga raka linjer, inga kvarter. Allt var ett virrevarv av smala gator.

På em stannar vi till i stan "Souk el Arab". Vi tar en kopp the på en uteservering bredvid bilarna. Efter en stund kommer en tonnorspojke fram och börjar att prata. Han säger att om vi tänker sova över i stan - så är det säkrare att vi flyttar bilarna till tvärgatan där han bor. Hans pappa är poliskommisarie. Vi gör så. Blir inbjudna till familjen. De bodde i ett stort hus. I stora rummet fanns det soffor utefter alla väggar och taket hade en upphöjning. Upphöjningen hade inga väggar, utan det var fritt tillflöde av luft, naturlig aircondition. Vi stannade några dagar hos denna trevliga familj.

En dag gick vi, tillsammans med ungdommarna i familjen, några kvarter bort för att köpa några flaskor vin i ett undangömt skjul. Alkohol är egentligen inte "tillåtligt". Sen gick vi till stranden för att bada och umgås.
En dag tittade jag in i köket när de skulle koka kaffe. En liten kastrull för kaffe och en stor för att varma mjölk. När de drack så tog de lite kaffe, mycket socker och varm mjölk. De blev mycket förvånade när jag endast ville ha svart kaffe. De kunde inte förstå hur man kan dricka enbart kaffe.
 
Vi kör vidare söderut. Innan Casa Blanca börjar en motorväg. I vägrenen kör vi om en åsnekärra. I Casa spelar ett gäng pojkar fotboll på motorvägen. Det var gles trafik - men jag blev ändå mycket förvånad.


Någon dag före jul kommer vi fram till Agadir. I norra utkanten fanns en stor fricamping. Förmodligen fanns det ca 60 bilar där. En jämn och bra plats i närheten av Atlanten.

En dag när vi sitter, endast i badbyxor, utanför bilen i våra solstolar ser jag en man komma gående. Han hade skjorta, tjocktröja ,kavaj, långrock, handskar och en stickad mössa. Det var ca 26 grader i skuggan. Men för honom var det ju vinter.

Vi promenerade in till marknaden där vi bland annat köpte grönsaker. I en affär köpte jag ett svenskt paket bitsocker för 3,50 som kostade 7.-- i Sverige. Inte en bokstav på franska eller arabiska. En siktkaka för 60 öre ett wienerbröd för 1:-.

Kursen var 1:1 Dirham SEK.


På nyårsafton blev vi inbjudna till en fransk familj. Efter maten tog manen fram en stor ost och en kockkniv. Som dessert fick vi en ostbit stor som en normal tårtbit.


En dag plockade jag små musslor som kom in med vattnet från Atlanten. Ca 100 st fritterade jag och åt som lunch.


Efter tre veckor åkte vi söderut. I Goulemiin (?) gick vi på kamelmarknad. Strax söder om stan kom vi till en gammal fransk enklav som hade varit en militärförläggning.
 
Efter tre veckor åkte vi söderut. I Goulemiin (?) gick vi på kamelmarknad. Strax söder om stan kom vi till en gammal fransk enklav som hade varit en militärförläggning.

Fortsatte söderut men blir snart stoppade vid en miltär gränskontroll mot Spanska Västsahara. Fick inte köra vidare. Bara att vända. Åker mot öster och sen norr. Kommer upp i bergen. Tar upp en liftare. Han jobbade fyra dagar på Coca Cola fabriken i Agadir. Araberna jobbar inte på fre - och lördagar. De franska arbetsledarna inte på lör - och söndagar.


Vi blir inbjudna till hans lilla hyrda rum. Han häller upp lite olivolja på ett fat, tar fram ett mjukt matbröd. Vi bryter en bit av brödet och doppar i olja.


Vi åker tillbaka till fricampingen.


Stannar någon vecka till innan vi påbörjar vår långa hemfärd.


Kommer till Sverige i mitten av februari. Sonen får nu åter igen börja skolan. Får gå om åk 7.


Det var en trevlig resa med många nya intryck och nya erfarenheter både för M och mig. Resan varade i ca fem månader.
 

Blogginlägg information

Författare
Gösta Evén
Visningar
960
Kommentarer
6
Senaste uppdatering

Fler inlägg från Reseberättelser

Fler inlägg från Gösta Evén

Dela detta inlägg

Toppen