LeifEdstrom (Medium).jpg
Har husbilen någon framtid, eller blir det bara en parentes? Får vår kära husbil sälla sig med de andra dinosaurierna i fordonshistorien, som ångbilen, wankelmotorn, Hummer, den norska plastbilen Troll och vem kommer idag ihåg den rangliga plastcykeln Itera, som skulle bli Vilhelminas räddning?

IMG_0855 (Medium).JPG
Ångbilen, död slutet av 1800-talet​
IMG_0853 (Medium).JPG
Norska plastbilen Troll, med futuristisk design, Död 1956
IMG_0854 (Medium).PNG
NSU Ro80, med Wankelmotor. Död 1977
IMG_0856 (Medium).JPG
Denna bilarnas gigant mötte vägs ände 2010
IMG_0857 (Medium).JPG
Trots att man bytte till stålstyre så att trafikljusen upptäckte
cykeln och President Jimmy Carter cyklade på den, så lades
produktionen ner 1985.
IMG_1096 (Medium).JPG
Kommer framtida generationer att få betrakta husbilen
på Tekniska Museet?

– Frågeställningen är motiverad eftersom vi under förra året mött löpsedlar och förstasidorna i pressen som basunerat ut Skattesmäll mot husbilar, Snart kostar diesel 20 kr litern, Husbilsskam, insändare och artiklar som klagar på vår närvaro på vissa populära platser, säger Husbilsklubbens Ordförande Leif Edström
IMG_0859.PNG

IMG_0861.PNG



Nu har försäljningssiffrorna för 2019 presenterats och som bekräftar att branschen har problem. Siffrorna är svåra att tolka månadsvis eftersom det i juni 2018 inregistrerades ett stort antal bilar av återförsäljarna, för att undvika bonus-malus-effekten som infördes den 1 juli samma år. Bilar som sedan ställdes av och parkerades i utställningshallarna, för senare försäljning. Samma sak har skett i december 2019 då det inregistrerades 177 husbilar, mot 73 i december 2018, en exceptionell ökning med 230%! Nu är det knappast någon som tror på att den siffran representerar försäljning till kund. Nej det är återförsäljarnas möjlighet att under våren erbjuda sina kunder nya bilar utan den senaste skattehöjningen, införandet av mätmetoden WLTP den 01 januari 2020.

skarmavbild_2020-01-07_kl._12.40.10.png

Blå staplar husvagnar och de lila för husbilar.

Däremot talar försäljningen för hela året 2019 sitt tydliga språk. Med sitt resultat på 4155 husbilar som registrerades, mot försäljningen 2018 som stannade vid 7218 nya bilar. Försäljningen sjönk med 42,44 %! Ett mycket klent resultat när man t.ex. vet att återförsäljarna efter att skatten blev känd, under hösten har erbjudit kunderna av nya bilar ”cashback-checkar” på 3 x 15.000 kr för att dämpa effekten av den nya beskattningen. En åtgärd som självklart inte kan permanentas, utan måste i framtiden bäras av kunden. Det är troligen ingen djärv gissning, att av de 4155 bilarna som registrerades under året, står fortsatt ett antal av dessa kvar osålda hos återförsäljarna.

Den minskade försäljningen kan knappast bero på att marknaden är mättad, som sedan 2012 haft en stadigt stigande försäljning varje år fram till 2019. I sådant fall borde även husvagnsförsäljningen rönt ungefär samma öde, men så är inte fallet, husvagnsförsäljningen ökade marginellt med 56 vagnar, +1,67% mot 2018 års resultat.

Är det här en internationell utveckling, eller ett svensk fenomen?

IMG_0864.PNG


– Enligt European Caravan Federation ECF´s statistik över försäljningsutvecklingen i Europa de tre första kvartalen januari - september 2019, så sticker Sverige verkligen ut med sina -49,1 %. Norge har också ett negativt resultat och hamnar på -12.4%. Resten av alla Europeiska marknader visar på ett positivt försäljningsresultat. Finns ännu inte exakta uppgiften på hela 2019 för den Europeiska marknaden, men man rapporterar ett stark 2019 med ett uppnått försäljningsresultat som överstiger 200.000 nya husbilar och husvagnar sammanlagt. Ett årsresultat som bara uppnåtts en gång tidigare. Den stora tillbakagången i Sverige har med råge kompenserats med ökad försäljning i de övriga marknaderna.

Vi tror att, den för husbilar orättvisa, mätmetoden WLTP inte har implementerats rakt av i andra Europeiska länder, Vi vet t.ex. att i Tyskland är skatten maximalt drygt 400 Euros/år och i Spanien är skatten i snitt 135 Euros/år för en husbil. Detta skall ställas mot att det i Sverige kan kosta över 30.000 kr/år de första 3 åren.

Konsekvenser för branschen och brukarna i Sverige.
För husbilsbranschen kom konsekvenserna direkt. KABE har tvingats varsla personal vid produktionen. Säkert sker det även åtgärder hos andra branschföretag, återförsäljare och serviceverkstäder som tvingas anpassa sin kostnader och personalbehov när marknaden och försäljningen minskar.


För oss brukare blir det helt enkelt dyrare, att snegla på en ny bil blir för många av oss oöverkomligt i framtiden. Förvisso drabbar den nya beskattning baserat på WLTP bara nya bilar, som registreras efter den 1 januari 2020, men en dag blir det aktuellt med bilbyte och då kommer troligen många av oss att finna att vi helt enkelt inte har råd att byta till en ny, mer miljövänlig bil. Efterfrågan på begagnade bilar har ökat, sidoimportörerna står med hallarna välfyllda av importerade begagnade husbilar, som skall säljas under våren.. Ytterligare en konsekvens är att vi kommer att köra våra bilar längre än vad som är bra ur miljösynpunkt.

Vi tar självklart vår del av ansvaret för miljön och klimatet.
Argumenten för den nya beskattningen är att WLTP är en korrektare beräkningsform än den som använts tidigare och vi måste alla dra vårt strå till stacken för miljön och klimatet.

Själva klimatdebatten är polariserad hos oss, som på många andra platser där den diskuteras. Vi ser det i trådarna på forumet där klimatfrågan diskuterats eller tangeras. De flesta av oss är dock inga klimatförnekare, utan vi tror på och ställer oss bakom vad de flesta vetenskapliga uppfattningar presenterar, att klimatförändringarna orsakas av oss människor och därför skall vi ta vår del av ansvaret.

Men skall vi ta ett mycket större ansvar än andra, betala en högre avgift, samtidigt som vi inte kan se miljönyttan av den skatt som vi påförs? Tvärtom, modellen uppfattas av många som rent kontraproduktivt som varken skapar bättre miljö eller ökade intäkter till statskassan. Tvärtom, fortsätter Leif Edström.

3-årsregeln är förståelig, när det gäller personbilar, eftersom nästan 50% av nybilsförsäljningen går till företag som köper eller leasar bilarna på 3 år, där bärs den nya skatten av företaget. Men husbilar säljs till nästan 100% till privatpersoner och då blir det istället en direkt kostnad som drabbar privatekonomin.

När det gäller tjänste-/företagsbilarna, så finns det ytterligare en motiverande faktor. Väljer man en bil som är miljöklassad så blir även förmånsbeskattningen lägre. En viktig parameter för brukaren vid val av bil.

För den som skall köpa en ny husbil finns det inga sådana incitament, nej det finns inte ens ett bonusalternativ i marknaden, allt är malus som erbjuds på marknaden idag.

Ingen kan heller påstå att husbilen blir en bättre miljöbil efter tre år, eller att en importerad 3-årsbil från Tyskland skulle vara en bättre miljöbil än en fabriksny husbil med den senaste typen av miljömotor inmonterad.

I SvD den 6 december, kunde man läsa en intervju med Rune Brännlund, Professor i Nationalekonomi, som gav exempel på vilka konsekvenser den höga skatten för husbilar innebär. Som t.ex. om man istället väljer husvagn, som premieras, trots att det inte alls är ett bättre miljöval. Brännlund tar exemplet en bonusberättigad laddhybrid, Volvo XC60 Twin Engine, där bränsleförbrukningen ökar med 65% om en husvagn av standardmodell kopplas på där bak. Trots att utsläppen i exemplet faktiskt blir högre än om köparen valt en husbil betalas inte bara lägre fordonsskatt, den som väljer laddhybriden premieras dessutom med miljöbonus på 21.000 kr vid köp och husvagnen som saknar motor kostar bara 360 kr/år i fordonsskatt.
”Man ska ha husvagn – i alla fall enligt regeringen” | SvD


Mot den bakgrunden är det förståeligt att många husbilsägare/-intresserade ser den nya beskattningen som direkt felaktig, orättvis och enbart som en ny modell att öka beskattningen från staten. Farligt för den allmänna skattemoralen, när man inte ser att presenterade argument överensstämmer med den verklighet man själv upplever.

Förenklade regler för att ställa av och på.
Nu har Finansministern återkommit och medgett att modellen är orättvis för husbilen och därför bett Skatteverket att se över och förenkla reglerna för avställning av våra bilar, men säger inget om skattenivån.


Det är sant att för oss med bilar registrerade före 1 juli 2018 skulle det göra det billigare att äga husbilen, om den modellen blir utnyttjad maximalt av oss. Men visst blir det krångligare för oss, för myndigheterna och försäkringsbolagen. Är inte en lägre skattenivå trots allt en enklare lösning på problemet?

Troligen blir följden att försäkringsbolagen väljer att ändra reglerna för avställningsförsäkringen, eftersom deras intäkter på försäkringspremierna skulle sjunka, medan kostnaderna för skadeärenden skulle vara oförändrade. Försäkringsbolagen kan öka premierna rakt av, eller införa någon form av året-runt-försäkring. Att försäkringarna generellt blir dyrare det kan vi nog räkna med och mycket dyrare för de som har sin husbil påställd större delen av året.

Är det en förståelig och logisk klimatpolitik att miljöbeskatta bilen, men inte utsläppen? Som konsekvens blir importerade produkter med sämre miljö- och trafiksäkerhetsprestanda, som bara används del av året favoriserade. Det är produkter som inte är anpassade för vår miljö och i vissa fall har obefintliga köld- och vinteregenskaper. Detta har negativa konsekvenser för oss brukare, branschen, den svenska besöksnäringen och deras strävan att förlänga säsongerna, där husbilsturismen är ett viktig segment.

Klart att finns en framtid för husbilen!
Vi får fortsätta att kämpa för en rättvisare beskattning. Självklart tar vi vår del av ansvaret för en renare miljö, men på en rimlig nivå. Husbilen är ett klimatsmart alternativ, när man jämför med de flesta andra semesterformer som erbjuds. Den s.k. ”hemsemestern” som man pratat mycket om det senaste året och som campingbranschens siffror bekräftar har haft framgång, där spelar husbilen en viktig roll. Sverige är ett fantastiskt fint husbilsland, låt oss tillsammans med branschen och aktörerna inom besöksnäringen fortsätta att utveckla Husbilsdestinationen Sverige.

Husbilen är ett klimatsmart val och även bra för bl.a. svensk ekonomi och sysselsättning i glesbygden, avslutar Leif Edström.