F
F.d. 30377
Guest
Reserapport Sicilien och hemresa
2014-12-17
Resan till Sicilien har jag skrivit om tidigare, men här kommer lite om vistelsen där och hemresan:
Vi tillbringade en dryg månad på Camping Luminoso, Punta Bracetto, längst söderut på Sicilien. En fin camping med stora grusbelagda platser. Mest tyskar och några italienare, samt vi som enda nordbor.
Dagarna såg i stort sett likadana ut. Upp vid 7-tiden, vänta på brödbilen vid 8, fina sandstranden på förmiddagen, upp till bilen för lunch, stranden igen på eftermiddagen och sen dags för middag och god natt. Vi, Gun-Britt och jag, har en liten pudel av blandras och därför blev det mycket lek med hunden Emil på stranden, samt långa promenader med honom. Han träffade många kompisar som ha rusade med.
Det gällde också att hålla koll på fisk-, kött-, ost- och grönsaksbilarna, som kom flera gånger i veckan. Det fanns en liten supermarket 3-400 meter från campingen, som hade det nödvändigaste. En gång i veckan åkte vi in till ”staden”, antingen Ragusa, Santa Croce , eller trånga Vittoria, som vi hamnade i ytterligare en gång av misstag, för att veckohandla och tömma gråvattentanken. Färskvatten fyllde vi på campingen.
Näst sista veckan bjöds det på knytkalas på campingen. Ta med er mat och dricka och kom vid 14-tiden. Det dukades långbord. Tyskarna på ena ändan, italienarna på andra och vi två i mitten. Vi kände oss lite utanför. Ingen ville prata engelska med oss. Jag kan lite tyska, så jag snappade upp lite emellanåt, men för Gun-Britt var det ingen höjdare. Vi bröt upp ganska tidigt och några höll ut till vid 22-tiden. Maten som skickades runt var okej, men mest var det kakor och drickat vårt eget.
Campingen var ok med egen toalett. Varmvattnet kom oftast om man spolade länge. Egen sandstrand direkt nedanför. Elen försvann ibland. Som brukligt är. Personalen och ägarna var mycket hjälpsamma och trevliga.
Den 5:e december tackade vi för oss och begav oss till Palermo. Hade fått tips av Uffe och Barbro, svenskarna på campingen bredvid, om att ta båten därifrån till Genua, för att slippa många mil på smala slingriga vägar, fulla av italienska ”rallyförare”. Gun-Britt kom på att det måste vara enkelt att ta körkort i italien, eftersom inga regler gäller där. Givetvis körde vi fel i Palermo och kom in på gator för trånga för husbil, men färg i olika nyanser från deras bilar, somgav rispor både här och där och med en plastkåpa för värmen, som flög all värdens väg. Till sist hittade vi hamnen och fick vänta åtskilliga timmar innan båten avgick mot Genua. En jättefärja med tre däck. Längst ner småbilar, sen husbilar, husvagnar och en likbil och överst med lastbilar och släp.
21 timmar tog resan. Vi hade hytt där vi fick ta med hunden, så slapp han sitta ensam i en bur i kenneln. Mat och fika var ingen höjdare, bara dyrt. En dryg timme innan vi kom till Genua fick vi tillsammans med övriga hundägare lämna hytterna och ställa oss i trappan. Hytterna skulle städas. Snacka om hundliv. Där fick vi stå i drygt två timmar innan vi fick gå ner till bilarna. Man var tvungna att köra iland alla långtradare innan dörrarna till vårt däck öppnades. Det kändes skönt att äntligen vara i norra Italien, inte många timmar från Schweiziska gränsen. Så bra att vi missade motorvägen och fick åka in mot centrum och vända. Sen upptäckte vi att motorvägen ut från Genua var av krokiga slaget och därför, trots 120-väg, endast gick att köra i men hastighet på 50 till 70 km/tim.
Vi hade fått tips om att bensinstationen närmast gränsen var både bra och säker. Där kunde man också betala motorvägsskatt för Schweiz. Bilen väger över 3.500 ton. Vi missade tankstället och hamnade i tullen istället och betalade skatten där. En mil in i Schweiz slog vi läger för natten på en nattöppen bar med tillhörande tankstation. Det fanns bara mackor men det fick duga eftersom det var nära midnatt och jag hade fått tandvärk, som gick över med Ipren.
Lördag morgon, tidig frukost och sen bar det iväg norrut i Tyskland, mot Hamburg. Men GPS’en vägrar att hjälpa mig. Ringer kompisar och frågar om dom kan hjälpa mig. Men utan resultat. Det går fort i Tyskland på motorvägarna och det gäller att veta vad närmaste stad eller vilket vägnummer man skall köra på. Efter några timmar stannar vi och ringer Micke. min grabb, som gått in på datorn och kollat. Vi går igenom alla inställningar och hittar till slut att det är kartinställningen som ”ramlat ur”. Efter det, tankning och lunch, bär det iväg norrut. Milen rullar på i 90 kilometers hastighet, ekonomifart. Vi hinner upp mot Hamburg innan dimman tätnar, men beslutar att stanna för natten, först när vi passerat Hamburg. Stannar på en mack och äter en sen middag på restaurangen. Snitsel och pommes och hunden får vi ta med in.
Söndag upp mot Puttgarden. Bunkrar vin och sprit på Bordershop. Sen ombord på färjan till Rödby. Motorvägen till Öresundsbron och ner till Trelleborg, där min mamma bjuder på middag. Äntligen Sverige! Där stannar vi till torsdag och jag hinner med två besök hos tandläkaren och påbörjar rotfyllning av en kindtand.
På vägen upp mot Stockholm tog vi omvägen om Bollebygd och deltog i en begravning. Sent fredag kväll var vi äntligen hemma i Västerhaninge. Lastade ur bilen och fick äntligen sova i vår egen säng. Borta bra men hemma bäst.
Mycket smågnäll under resan, men vi är mycket nöjda med hela resan. Vi har sett mycket, träffat många trevliga människor, varit på en trevlig, bekväm camping, men husbil i Italien är ett avslutat kapitel. Aldrig mer.
I sommar stannar vi i Sverige, men det blir både Skåne och Norrland. Nästa nyår drar vi ner till Spanien igen.
roffe46
2014-12-17
Resan till Sicilien har jag skrivit om tidigare, men här kommer lite om vistelsen där och hemresan:
Vi tillbringade en dryg månad på Camping Luminoso, Punta Bracetto, längst söderut på Sicilien. En fin camping med stora grusbelagda platser. Mest tyskar och några italienare, samt vi som enda nordbor.
Dagarna såg i stort sett likadana ut. Upp vid 7-tiden, vänta på brödbilen vid 8, fina sandstranden på förmiddagen, upp till bilen för lunch, stranden igen på eftermiddagen och sen dags för middag och god natt. Vi, Gun-Britt och jag, har en liten pudel av blandras och därför blev det mycket lek med hunden Emil på stranden, samt långa promenader med honom. Han träffade många kompisar som ha rusade med.
Det gällde också att hålla koll på fisk-, kött-, ost- och grönsaksbilarna, som kom flera gånger i veckan. Det fanns en liten supermarket 3-400 meter från campingen, som hade det nödvändigaste. En gång i veckan åkte vi in till ”staden”, antingen Ragusa, Santa Croce , eller trånga Vittoria, som vi hamnade i ytterligare en gång av misstag, för att veckohandla och tömma gråvattentanken. Färskvatten fyllde vi på campingen.
Näst sista veckan bjöds det på knytkalas på campingen. Ta med er mat och dricka och kom vid 14-tiden. Det dukades långbord. Tyskarna på ena ändan, italienarna på andra och vi två i mitten. Vi kände oss lite utanför. Ingen ville prata engelska med oss. Jag kan lite tyska, så jag snappade upp lite emellanåt, men för Gun-Britt var det ingen höjdare. Vi bröt upp ganska tidigt och några höll ut till vid 22-tiden. Maten som skickades runt var okej, men mest var det kakor och drickat vårt eget.
Campingen var ok med egen toalett. Varmvattnet kom oftast om man spolade länge. Egen sandstrand direkt nedanför. Elen försvann ibland. Som brukligt är. Personalen och ägarna var mycket hjälpsamma och trevliga.
Den 5:e december tackade vi för oss och begav oss till Palermo. Hade fått tips av Uffe och Barbro, svenskarna på campingen bredvid, om att ta båten därifrån till Genua, för att slippa många mil på smala slingriga vägar, fulla av italienska ”rallyförare”. Gun-Britt kom på att det måste vara enkelt att ta körkort i italien, eftersom inga regler gäller där. Givetvis körde vi fel i Palermo och kom in på gator för trånga för husbil, men färg i olika nyanser från deras bilar, somgav rispor både här och där och med en plastkåpa för värmen, som flög all värdens väg. Till sist hittade vi hamnen och fick vänta åtskilliga timmar innan båten avgick mot Genua. En jättefärja med tre däck. Längst ner småbilar, sen husbilar, husvagnar och en likbil och överst med lastbilar och släp.
21 timmar tog resan. Vi hade hytt där vi fick ta med hunden, så slapp han sitta ensam i en bur i kenneln. Mat och fika var ingen höjdare, bara dyrt. En dryg timme innan vi kom till Genua fick vi tillsammans med övriga hundägare lämna hytterna och ställa oss i trappan. Hytterna skulle städas. Snacka om hundliv. Där fick vi stå i drygt två timmar innan vi fick gå ner till bilarna. Man var tvungna att köra iland alla långtradare innan dörrarna till vårt däck öppnades. Det kändes skönt att äntligen vara i norra Italien, inte många timmar från Schweiziska gränsen. Så bra att vi missade motorvägen och fick åka in mot centrum och vända. Sen upptäckte vi att motorvägen ut från Genua var av krokiga slaget och därför, trots 120-väg, endast gick att köra i men hastighet på 50 till 70 km/tim.
Vi hade fått tips om att bensinstationen närmast gränsen var både bra och säker. Där kunde man också betala motorvägsskatt för Schweiz. Bilen väger över 3.500 ton. Vi missade tankstället och hamnade i tullen istället och betalade skatten där. En mil in i Schweiz slog vi läger för natten på en nattöppen bar med tillhörande tankstation. Det fanns bara mackor men det fick duga eftersom det var nära midnatt och jag hade fått tandvärk, som gick över med Ipren.
Lördag morgon, tidig frukost och sen bar det iväg norrut i Tyskland, mot Hamburg. Men GPS’en vägrar att hjälpa mig. Ringer kompisar och frågar om dom kan hjälpa mig. Men utan resultat. Det går fort i Tyskland på motorvägarna och det gäller att veta vad närmaste stad eller vilket vägnummer man skall köra på. Efter några timmar stannar vi och ringer Micke. min grabb, som gått in på datorn och kollat. Vi går igenom alla inställningar och hittar till slut att det är kartinställningen som ”ramlat ur”. Efter det, tankning och lunch, bär det iväg norrut. Milen rullar på i 90 kilometers hastighet, ekonomifart. Vi hinner upp mot Hamburg innan dimman tätnar, men beslutar att stanna för natten, först när vi passerat Hamburg. Stannar på en mack och äter en sen middag på restaurangen. Snitsel och pommes och hunden får vi ta med in.
Söndag upp mot Puttgarden. Bunkrar vin och sprit på Bordershop. Sen ombord på färjan till Rödby. Motorvägen till Öresundsbron och ner till Trelleborg, där min mamma bjuder på middag. Äntligen Sverige! Där stannar vi till torsdag och jag hinner med två besök hos tandläkaren och påbörjar rotfyllning av en kindtand.
På vägen upp mot Stockholm tog vi omvägen om Bollebygd och deltog i en begravning. Sent fredag kväll var vi äntligen hemma i Västerhaninge. Lastade ur bilen och fick äntligen sova i vår egen säng. Borta bra men hemma bäst.
Mycket smågnäll under resan, men vi är mycket nöjda med hela resan. Vi har sett mycket, träffat många trevliga människor, varit på en trevlig, bekväm camping, men husbil i Italien är ett avslutat kapitel. Aldrig mer.
I sommar stannar vi i Sverige, men det blir både Skåne och Norrland. Nästa nyår drar vi ner till Spanien igen.
roffe46
