Högt eller lågt helljus eller båda ?

[F.d. 17941]

Jag har funderat mycket på : högt eller lågt helljus !
Många tyngre fordon , framför allt på norrland har helljuset kopplat till extra strålkastare på en " tak båge " över förar hytten. Vad jag förstår , innebär detta en betydligt bättre ljusbild från förar platsen.
Om vi husbilsägare överför detta till våra fordon , borde vi få en betydligt bättre ljusbild om vi kopplar våra extra ljus till helljuset tillsammans med extra ljusen om vi monterar den ovanför förarhutten, Eller har "proffsen" fel ? Sedan kan man disskutera " smal strålande eller bredstrålande " extra strålkastare. Kanske inte det mest angelägna område i dessa tider , då vår herre i dessa nådiga tider låter solen lysa många timma per dygn , men alla vet att den mörka tiden kommer , tyvärr allt för snart igen !
Ni kloka , kunniga medlemmar ge era synpunkter i detta ämne , till oss villrådiga , hög eller låg placering på extra ljusen.
Totte som undrar

 

[Bengt-Åke Linder]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

För bästa ljus är det så högt placerade som möjligt men är detta smidigt på våra fordon ? Iofs om man hade som på vår gamla pilote 1990 så hade vi solpanelerna på taket från sida till sida och där monterade jag ett par extraljuse som pekade snett ner .
tittar du på min avatar så ser du 3 st SIMlampor som är xenonkonverterade samt är det xenon i halv och helljuset och när jag slår på ljuset så funderar man om det går att få ljusare .

Sen vad som är "overkill" är ju en annan sak .

 

[F.d. 55521]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Visst ger det ett bättre ljus, men det är olagligt eftersom ljusen inte får vara monterade över 1,5 meter från marken och absolut inte över förarens ögonhöjd.

 

[KaMa1]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Jag tror inte att det finns något regelverk som förbjuder ,att ha extraljus högre än "1,5m ovanför marken", se på alla tradare, dom som har ljusen på taket ... mmm det blir väl en fyra meter ungefär..



Quote
Blev medlem: mån 02 mar 2009, 11:15:02
Inlägg: 1360
Ort: Borgstena
Bilmodell: Volvo 850turbo
Årsmodell: 1995
PostOrt: Borgstena (Bôsht)
Reglerna beror på årsmodellen och när dom är monterade. Helbilsgodkänd bla.
Det ska ju se vettigt ut en utan massa vassa stag, fästen osv som kan skada fotgängare i onödan.
"
Här i byn är vi 4st bilar med Xenon konverterade extraljus på taket. Varken besiktningen eller Polisen har kommenterat dem vid bes/poliskontroll

Jag anser så här, är det ingen utställningsbil eller en finare bil man inte vill totalt förstöra med extraljus i fronten,
så ska man satsa på så stora och så många som möjligt när man ändå gör sig besvär att montera extraljus.
Quote

-klippt från ett forum för lastbilar

mvh
KaMa1

 

[Eva o Sven-Uno]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Att extraljusen är högt placerade har den fördel vintertid att lamporna lyser ovan snöplogkanterna, och att man då kanske hinner se om vilda djur är på språng över vägen.

Att sedan göra hål i t.ex alkovens framvägg för att montera lamporna är nog kanske inte något att rekommendera.
Kan bli svårt att få tätt och efter ett tag kommer vattnet in.
Har dock sett sådant montage.

 

[F.d. 17941]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

För det första ,här talar vi om helljus ,alltså att omkoppling sker automatiskt vid övergång till halvljus. Är det inte så att värmen från ljuskällan måste anpassas till vad stråkastar glaset tål och hur många extra ljus man kan ha , beror på generatorns storlek ?
Placeringen på taket ovanför passagerar och förar stolen , borde vara perfekt !
Mvh
Lasse

 

[Bengt-Åke Linder]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Har du ex. som i de flesta fallen så har dom monterat in 100w extraljusen och jag har 35w i mina extraljse på husbilen och 55w xenon på extraljusena på personbilen .

Generatorn får jobba mindre med 35w eller 55w än med 100w lampor .

 

[F.d. 50195]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Något förbud att montera extra helljus högt finns ej!

VVFS 2003:12.
Helljusstrålkastare, inklusive fjärr- och kurvstrålkastare


Övergripande krav


19 § Bil som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare skall ha två eller fyra helljusstrålkastare framtill som avger vitt ljus.

20 § Bil som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall ha minst två helljusstrålkastare framtill som avger vitt eller gult ljus och som under mörker och vid klar sikt kan belysa vägen på en sträcka av minst 100 m framför fordonet.

21 § Trehjulig bil med endast ett framhjul får dock ha en strålkastare placerad i fordonets centrumlinje.


mvh

22 § Bil får dessutom ha ytterligare helljusstrålkastare som består av fjärr- eller kurvstrålkastare.

23 § Helljusstrålkastare på bil av 1984 eller senare års modell skall
1. vara typgodkänd enligt direktiv 76/761/EEG (se 2 kap. 27 §),
2. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 1,
3. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 5,
4. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 8,
5. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 20,
6. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 31,
7. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 112,
8. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 113, eller
9. vara av typ som uppfyller kraven enligt SAE J579a, b eller c.
Helljusstrålkastare på fordon av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, avsnitt S7 i den version FMVSS 108 hade den den 1 oktober 1989.

24 § Helljusstrålkastare och ljuskälla till sådan strålkastare får även vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 98 och 99.


Installationskrav


25 § Helljusstrålkastare på bil av 1984 eller senare års modell får inte vara placerad i sidled så att den yttre kanten av strålkastarens lysande yta är närmare fordonets yttre sidobegränsningsplan än yttre kanten av lysande ytan hos den halvljusstrålkastare som är placerad på samma sida av fordonets mittlinje.

26 § Helljusstrålkastare skall vara justerbar.

27 § Helljusstrålkastare
1. får grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får bilda flerfunktion med halvljusstrålkastare, dimstrålkastare, främre positionslykta och parkeringslykta.

28 § Helljusstrålkastare skall vara så inkopplad i fordonets elektriska system att den omedelbart slocknar vid omkoppling från helljus till halvljus.

29 § På bil av 1985 eller senare års modell skall finnas en från förarplatsen under mörker väl synlig kontrollampa som visar fast blått ljus när helljusstrålkastare är tillkopplad.

 

[Storpontus]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?



Få se vad bilprovningen säger om sidoljusen som är kvar sen ambulanstiden. Blir perfekt att spana in ledig campingplats

 

[F.d. 17941]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Vad säger generatorn om den ökade belastningen med så många extra strålkastare under en längre tid , inkluusive övrig belastning i form av radio , fläkt , difroster fläkt och alla andra prylar , funkar det i två fyra eller tio timmar med det generatorn ger ? Sedan kollappsar generatorn ??
Tänker jag fel ??
Hälsn.
Lasse

 

[Storpontus]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Det är klart att generatorn får jobba lite hÅrdare och det kan möjligen påverka dess livslängd på lång sikt en aning, precis som när man tex utökar bodelsbatteribanken.
Har man för liten generator och kör mkt extraljus kommen det bli mindre ström kvar för laddning, och i värsta fall laddar generatorn mindre än vad förbrukarna tar. Då då kommer start batteriet sakta men säkert tömmas. Kanske även bodelsbatterierna beroende på hur hopkopplingen av batteribankarna går till.

Är bara generatorn dimensionerad efter behoven är det inga problem. Laddningen av bobatterierna kan gå ner lte, de första minuterna då dessa kan ta emot nästan obegränsat med ström. Sen lär man inte märka någon skillnad.

De flesta husbilar köra nog inte på natten så långa sträckor att slitaget på generatorn märks i relation till tex batteriladning mfl förbrukade.

 

[F.d. 17941]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

En generator kostar ganska stora pengar. Varje husbils fabrikant köper generatorer till sina bilar efter en beräkning på vad den totala effekt förbrukningen blir , plus en resev kapasitet.
Plockar vi sedan dit den ena efter den andra el slukande prylen når vi även den beräknade gränsen.
Man kan försvara sig med " vi husbils ägare får/ska inte köra på natten". Många av som åker söder ut FÖREDRAR att köra om natten , beroende på trafiken , och kanske värmen.
En bil med negativ förbrukning fungerar ( om det är en diesel ) tills bilbatteriet är slut när det gäller strömförbrukning till instrumentbrädan , fläktar strålkastar , radio, faller bort först.
Ström till motor går direkt , bilen går att köra , däremot vet jag inte hur långt. Stannar du motorn , kan du inte återstarta motorn.
Mellan bodelsbatteriet och motorn sitter en anod som gör att strömriktningen inte går att ändras , ska du använda bodlsbatterit till billbatteri måste du ha långa startkablar ( rätt aria )
Om man har många extra strålkastare, blir den sammanlagda extra efekten betydande , och vill man ha en trygg framtid bör man skaffa en större generator som klarar med säkerhet den höga belastningen.
Lasse

 

[Storpontus]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Håller helt med att det inte går att åka nån längre stund med en förbrukning som är högre än generatorn ger.
Däremot tror jag inte generatorn i sig brakar ihop för det.

Hur bodels och startbatteriet är sammankopplat varierar, den gamla metoden med en diod mellan tror och hoppas jag har försvunnit i de flesta bilar. Problem med spänningsfall över denna diod gjorde att bodelsbatterierna aldrig blev fulladdade hur mkt man än körde.

Idag används oftast någon form av relä som sammankopplar. Dock olika hur och vad som styr detta relä.

Moderna bilar har oftast ganska kraftig generator redan från fabrik. Inte minst dieslar, en diesel med många korta körnningar kräver mkt av laddningen.

Det mest negativa med kraftiga extra förbrukare torde för de flesta vara att laddningen av bodelsbatterierna försämmras. För den som fricampar och i princip tömmer sina bodelsbatterier mellan varje körning är det en klar skillnad om de måste konkurrera med 6 extra ljus a: 28A. För den som alltid står med landström tror jag det är i princip omärkligt.

Själv satte jag dit dessa 6 strålkastare mest för att det såg så tomt ut däruppe och för att bilen blev lite mer "trucker" på nåt sätt. Tänkte koppla dem 3 och 3.
Vet inte exakt vad generatorn skall ge. Har inte lyckats se nån typskylt på den men den är bytt från original när bilen byggdes som ambulans. Jag tror att originalgeneratorn var på så där 120-130 Ampere. Förmodar att den som sitter i ger mer, annars hade det ju inte varit nån ide att byta. Som ambulans satt det extra strålkastare både i grillen och på taket+blåljus+sidoljus+rejäla backlampor. Belysning inne i bilen var lysrör så de drog inte så mkt. växelriktare med 220 uttag, vet ev vad och hur ofta det användes. 3 dubbla värmefläktar samt AC i skåper samt friskluftsfläkt i taket. komradio m.m. Misstänker att den förbrukade rätt bra med ström under utryckning.

Förutom ev. gamla skiljedioder så är nog för klena kablar den vanligaste orsaken till dålig laddning och att man på så sätt aldrig ger generatorn möjlighet att visa var den går för.

 

[F.d. 17941]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Pontus !
Jag tror generatorn , " brinner " efter en viss tids körning med för hög belastning.
Detta brabbades jag av i höstas på väg hem från södern. Jag kom nästan till Puttgarden , när generatorn tackade för sig, vi hade MYCKET varm hemresa , klimatanläggningen mm i gång 24 timmar , mycket ljus på natten. Som tur var hade Fiat service i Rödby en ny generator hemma , så det blev bara en dags extra vila och ett antal tusen lappar fattigare men en ny generator satt på plats.. Jag tror stator lindningen överhettades.
Jag tillhör den skara som med stor " spänning " följer dit lilla " fritids nöje " med ombyggnaden
Lycka till !
Mvh
Lasse

 

[F.d. 17941]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Pontus !
Borde redan i förra stycket lagt till att placeringen av extra ljusen är " SUPER BRA säger en gubbe som arbetat med lus i över fyrtio år., fler borde upptäcka fördelen med hög placering !
Lasse !

 

[Bengt-Åke Linder]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Om jag sträckkör på dagen med halvljuset på 75 mil då går kylskåpet hela tiden (AES) men om jag kör kvällstid och tänder upp mina 7¤35w halv+helljus inkl extralamporna = 245w .
Jämför man detta med original så är det 210w utan extraljus.

På den tiden då man hade 4st 120w och 100w på hel/halv så höll generatorerna men allt kan ju hända.

 

[Storpontus]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Inom offroad så förekommer det att man fyllt taket med lampor och monterat en stor elvinch i fram. Sen blir man jätte förvånad, efter att i timmar stått i samma lerhål och lyst och vinchat, att motorn stannar (bensin) och inte vill starta igen

Envinchar drar flera hundra ampere när de belastas och belysningen gör att det inte är mkt kvar av laddningen när vinchen står still, särkilt på tomgång.

De mest seriösa byggena har därför 2 separata system med dubbla generatorer.

Generatorerna går förvisso sönder men då oftast av att de blir fulla i lera och sand.

Generatorremmarna lever också ett hårt liv när generatorn mer eller mindre konstant leverar max vad den kan ge. På min Willys, med 130A cheva generator, är det definitivt remmen som är den smala sektorn.

 

[Knut]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Ja vanlige kilremmar slites fort ned og strekkes - for virkelig tungt bruk kan en prøve Super-II kilremmer. 3 lag kevlar og kevlar i sliteflatene - brukes endel på klippedekk på STORE ride-on og slepeklippere når en jobber med tungt gress.

 

[Storpontus]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Tack Knut, absolut värt att pröva.

För att återgå till ämnet vill jag minnas att jag läst (eller hört?) att det optimala är om ljuskällan är i jämnhöjd med ögonen och att det är därför amerikanska poliser håller sina batongliknande Maglight i huvudhöjd???

Låter rätt rimligt att ljusstrålar som kommer i ögonhöjd är bra

 

[Jimbo]

Sv: Högt eller lågt helljus eller båda ?

Något förbud att montera extra helljus högt finns ej!

VVFS 2003:12.
Helljusstrålkastare, inklusive fjärr- och kurvstrålkastare


Övergripande krav


19 § Bil som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare skall ha två eller fyra helljusstrålkastare framtill som avger vitt ljus.

20 § Bil som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall ha minst två helljusstrålkastare framtill som avger vitt eller gult ljus och som under mörker och vid klar sikt kan belysa vägen på en sträcka av minst 100 m framför fordonet.

21 § Trehjulig bil med endast ett framhjul får dock ha en strålkastare placerad i fordonets centrumlinje.


mvh

22 § Bil får dessutom ha ytterligare helljusstrålkastare som består av fjärr- eller kurvstrålkastare.

23 § Helljusstrålkastare på bil av 1984 eller senare års modell skall
1. vara typgodkänd enligt direktiv 76/761/EEG (se 2 kap. 27 §),
2. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 1,
3. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 5,
4. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 8,
5. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 20,
6. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 31,
7. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 112,
8. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 113, eller
9. vara av typ som uppfyller kraven enligt SAE J579a, b eller c.
Helljusstrålkastare på fordon av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, avsnitt S7 i den version FMVSS 108 hade den den 1 oktober 1989.

24 § Helljusstrålkastare och ljuskälla till sådan strålkastare får även vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 98 och 99.


Installationskrav


25 § Helljusstrålkastare på bil av 1984 eller senare års modell får inte vara placerad i sidled så att den yttre kanten av strålkastarens lysande yta är närmare fordonets yttre sidobegränsningsplan än yttre kanten av lysande ytan hos den halvljusstrålkastare som är placerad på samma sida av fordonets mittlinje.

26 § Helljusstrålkastare skall vara justerbar.

27 § Helljusstrålkastare
1. får grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får bilda flerfunktion med halvljusstrålkastare, dimstrålkastare, främre positionslykta och parkeringslykta.

28 § Helljusstrålkastare skall vara så inkopplad i fordonets elektriska system att den omedelbart slocknar vid omkoppling från helljus till halvljus.

29 § På bil av 1985 eller senare års modell skall finnas en från förarplatsen under mörker väl synlig kontrollampa som visar fast blått ljus när helljusstrålkastare är tillkopplad.

Denna föreskrift handlar om ändringar gällande bärighetsklasser VVFS (2003:12)

Rätt hänvisning gällande belysning och bil är:
VVFS (2003:22) 21 kap. Belysning mm

Du hade säkert bara råkat trycka fel

MVH
/J