Vi åkte hemifrån den 15/9 klockan 06.15 för att vara i Malmö senast 08.30 för incheckning på Finnlines färja till Travemünde. Färjan anlände 19.40, en dryg dag men inte värre än vi tänkt oss. Vi åkte tillsammans med sonen och hans familj och barnen lekte i lekrummet och badade i basängen. Väl framme i Tyskland så körde vi till ställplatsen i Lübeck. Dagens sträcka blev 15,2 mil. Övernattningen på ställplatsen i Lübeck kostade 7 euro.
Nästa dag 16/9 blev det inhandling på CITTI-Markt i Lübeck innan avfärd. Vi åkte motorväg ner till en ställplats i Neuekirche som låg vid en restaurang, vi åt middag på restaurangen och därmed bodde gratis med el. Dagens sträcka blev 26,4 mil.
Tredje dagen 17/9 var målet Mosel och ställplatsen i Wehlen men orken tröt vid Ediger och en ställplats på en parkering fick bli övernattningsplats. Det fanns ingen service men helt OK. Endast 4,5 euro. Vi råkade ut för ett litet missöde på väg över höjden precis innan Mosel, sonen med familj fick punktering på husvagnen. Dagens sträcka blev 36 mil.
Nästa dag 18/9 åkte vi längs mosel fram till Wehlen och fick en plats nästan längst ner mot Moselfloden. Platsen vi fick var avsedd för en lång husbil, så vi fick plats med båda bilarna och husvagnen. Denna ställplats har vi besökt tidigare och trivs mycket bra här och deras viner är mycket goda. Det är lätt att cykla in till Bernkastel, endast ett par kilometer. Färjorna till Traben-Trarbach har en hållplats i byn så man kan lätt åka en tur på Mosel. Dagen sträcka blev 7 mil. Vi ligger på ställplatsen i tre nätter och gör utflykter utmed floden upp till Trier. Fikar i Bernkastel, äter lunch m.m.
Den 21/9 går färden vidare mot Verdun, vi stannar i Trier för att fylla på gasolen. Vi stannar sedan till i Wasserbillig och tankar diesel för 1 euro/liter. Färden går sedan på småvägar till en ställplats/camping strax innan Verdun, Chatillon-sous-les-Côtes som vi hittade i Bord Atlas. Det blev en jobbig dag, och med facit i hand så hade vi åkt betalväg då vägarna som GPS:n valde var mycket längre, backigare och svårkörd. Ställplatsen kan rekommenderas, kostnaden låg på 9 euro, men där år trevligt och välordnat. Dagens sträcka blev 16 mil.
Den 22/9 efter en bra natt på lantgården går färden vidare till Epernay där vi försöker finna en vingård att stå på, allt efter France Passion, vi hittade en efter mycket sökande och flera mil extra. Det visar sig att vi kommer mitt i skördetid och där är fullt, vi är dock tveksamma om vi överhuvudtaget hade kommit in med husbilen. Det hela slutar med att vi kör ner till campingen i Epernay. Vi bokar tre nätter tillsammans med barnen och lägger till ytterligare en natt för att vara kvar och ta det lugnt en natt när de återvänder mot hemmet. Vi har några mycket trevliga dagar i Epernay med besök bl.a. på champagnehuset Esterline där sonen och sonhustrun förlovade sig för elva år sedan. Vi var då på resa tillsammans, dock utan husbil eller husvagn. På den tiden bodde vi på hotell eller B&B. Dagens sträcka blev 18,6 mil.
Nu är det söndag den 26/9 och barnen på väg hem, och efter en lugn morgon åker vi mot Loiredalen. Vi kör söderut mot en ställplats vid namn Beugnon strax söder Troyes den skall ligga vid någon form av matservering, vi blev lite besvikna och det kändes kusligt, huset var lite förfallet och omgivningen med trädgården såg delvis övergiven. Vi blev dock vänligt mottagna av en trevlig kvinna, vi tackade dock nej till att äta där på kvällen, då stället såg slitet och nedgånget ut. Natten var lugn men med ihållande regn. Vi var de enda som hittat dit. Kostnaden för övernattning med ström blev 5+2 euro. Vi köpte dock en burk konserverad gåslever som var damens speciallitet, den kostade 15 euro, så natten blev inte så billig som vi tänkt, men vi har något gott att se fram mot när vi kommer hem. Dagens sträcka blev 15,2 mil.
Nästa dag 27/9 var målet inställt på Loiredalen, men komna några mil ser vi en skylt men Chablisviner och provsmakning, vi hittar en plats för husbilen mittemot vid en liten kyrka. Provningen sköts av en äldre dam som låter oss prova sonen produktion. Det hela slutar med inköp av 6 flaskor för 6,30 euro. Damen talar sig varm om Chablis och dalen där vinet odlas, så vi kör, efter hennes vägvisning, tillbaka ett par kilometer och sedan ner i dalen.
I Chablis stannar vi vid en vingård och provar två viner vilket slutar med inköp av tre flaskor för lagring några år. Sedan åker vi vidare för att finna en övernattning efter guiden ”France Passion”, och efter lite felkörningar så hittar vi fram. Väl på plats, säger mannen på restaurangen att vi måste äta för att kunna få vatten och ström. Efter en koll på menyn (helt sjuka priser) så beslutar vi att åka vidare. Efter att tittat i Bord Atlas hittar vi en ställplats ca 2 mil från där vi befann oss, som såg bra ut. Det var lite osäker vad som ingick, men väl på plats fanns så väl el, vatten, gråvattentömning som toa. Platsen heter Vailly-sur-Sauldre och kan väl rekommenderas. Dagens strecka blev 15,5 mil.
Den 28/9, efter att fixat bilen körde vi mot Sancerre där vi tankade 72 liter, á 10,08 euro. Vi tog en promenad i gamla staden, men en regnskur gjorde att vi rätt snabbt återvände till husbilen. Vi hade tidigt lagt in ställplatsen i Beaugency, men sökte efter ställplatser längs vägen. Vi hittade tyvärr ingen vinodlare där vi kunde prova vin från trakten av Sancerre. Vi åt en lätt lunch och senare en fika innan vi nådde ställplatsen i Beaugency. Väl framme så stämde koordinaterna inte riktigt, men när vi kör över bron ser vi ställplatsen till höger. Där stod redan 14 - 15 bilar men vi fick en plats under träden och började laga lite mat, ägg o sill med snaps och öl satt fint. Dagens sträcka blev 17,7 mil. På vägen till Beaugency fann vi en liten by Boulleret som skyltade med ställplats och vi körde upp för att titta, den låg i byn och hade tömning och vatten via en automat. GPS anvisningarna N 47, 25, 21,6 och E 2, 52, 20,4.
Nästa dag den 29/9 åkte vi direkt till ett Mc Donald för att komma åt nätet och kolla bank och e-mail. När vi åkte ut från McDonald, ser vi att man även säljer Diesel där för drygt 10:an, så vi fyller upp tanken med 16 liter. Sedan vidare mot ställplatsen Chaumont sur Loire, på vägen tittade vi på Blois där vi tog en promenad i det fina vädret. Vi var inte speciellt imponerade av staden men det var ett skönt avbrott med promenaden. Väl framme vid ställplatsen visar det sig att den ligger vid floden och mitt över den lilla vägen ligger en Boulebana där det pågår en tävling. Vi frågar om man får spela och de säger att efter huvudtävlingen finns det plats. Vi lagade och åt en god middag för att sedan spela två omgångar boule mot varandra, båda vann varsin omgång. Dagens sträcka blev 6 mil.
Den 30/9 kör vi först vi först över Loirefloden upp till en vinkällare som hette Cave Paradiso i Onzain där vi provade och köpte en mousserande och två vanliga vita viner. Sedan återvänder vi över floden och körde till staden Loches som var omskriven för sin gamla stad och slottet. Vi körde runt på otroligt smala gator och försökte att parkera husbilen, men lyckades inte centralt nog utan fick nöja oss med det vi såg från bilen. Sedan gick färden vidare mot ställplatsen Villaines-les-Rochers, vi började bli rätt trötta, när vi kom fram visar GPS-anvisningarna helt fel. Vi fick vända och leta efter en skyltar vi sett mitt i byn. Väl där visar det sig att ställplatsen upphört och det enda som fanns var tömning av gråvatten, toa och påfyllning av vatten. Vi passar på att tömma och fylla för att klara ytterligare ett par dagar. Vi satte oss att leta efter nästa tänkbara ställplats och det blev Turquant sydöst om Angers. Det blev en dryg resa på över fem mil med två trötta resenärer. Ställplatsen visar sig bra, med allt utom ström, det fanns även en offentlig toalett, som vi missade och kan inte uttala oss om. Dagens sträcka blev 16 mil.
På morgonen den 1/10 åker vi upp i byn ovanför ställplatsen och provar vin på en vingård och även där inhandlar vi några goda vita viner. Färden går sedan vidare mot ställplatsen i Liré och på vägen dit kör vi genom vindistriktet Anjuo och hittar en vinagent som inte var av denna världen ”Les Caves de La Loire” utanför Brissac. N 47* 21’ 07,1” E 0* 27’ 14,3”. Kan verkligen rekommendera ett besök där, de hade och lät oss prova viner och mousserande viner från stora delar av Loiredalen, givetvis med resultat av ett antal inhandlade flaskor. Därefter fortsätter resan mot ställplatsen Liré. När vi kommer dit visar GPS-anvisningarna åt skogen. Vi står där trötta och lite vilsna, är det en man som flyttar sin bil vid sin fastighet mitt emot, och jag går över för att fråga. Mannen säger till mig att gå under tak för att det just då börjar regna, vi hamnar i deras garage och med hjälp av hustrun lokaliseras platsen. Mannen säger följ mig så skall jag visa. Efter ca 500 meter är vi på plats och där finns allt t.o.m. gratis el. Kvällen blir lugn med middag i husbilen då det stormar och regnar. Våra vänner som kör motsatta väg genom Tyskland, Holland och Belgien är nu i Bretagne och vi ser fram mot ett möte där vi kan utbyta erfarenheter av ställplatser m.m. Dagens körsträck 12,2 mil.
Den 2/10 kör vi utmed Loirefloden mot staden Nantes där vi skall besöka McDonald’s för att komma ut på nätet och kolla e-mail m.m. Det blev till och med så att vi köpte varsin hamburgare till lunch. Jag var inne på ett köpcenter och hittade ett apotek för hustrun var i behov av näsdroppar. Vi åkte vidare mot ställplatsen Saint-Viaud där vi planerat att övernatta. När vi kom dit tyckte vi att den var tråkig och låg vid en skola, så vi var lite rädda för bus av ungdomar på kvällen och natten. Vi hade tidigare kollat närliggande ställplats Paimboeuf så vi beslutar att åka dit. När vi kommer dit är där redan flera husbilar (franska) och efter lite tvekan backade vi in mellan två mindre parkträd, men det visade sig inte vara några problem, vi kom nästan helt förbi och hade dem inte över taket. Vi åt en lättare kvällsmat bestående av soppa och tog en promenad mellan skurarna. Dagens körstrecka 9,8 mil.
Den 3/10 hade vi bara en kort planerad resa för att möta våra vänner som kom med husbil från Bretagne, det var något vi sett fram mot de närmast dagarna. Vi hade bestämt möte på ställplatsen La Turballe men när vi kom dit bestämde vi att ringa Anders o Louise för att träffas på ställplatsen Pirac-sur-Mer i stället, och så blev det. Vi kom fram nästan samtidigt, vi tyckte där är för tråkigt och kör ett par kilometer till Lerat och ställplatsen där. Det regnande otroligt men vad göra, vi beslutar att stanna och äta en gemensam middag. Vi tar en promenad i regnet men var snart tillbaka i husbilarna. Det blev en mycket trevlig kväll och vi sa att i morgon gör vi en gemensam utflykt och sedan en fika innan vi skiljs igen. Dagen körstrecka 5,8 mil.
Den 4/10 efter fixat bilarna så skall vi leta efter en klippa som syn på bilden av ställplatsen Pinac-sur-Mer:s reklam och färden gick efter kusten. Det är inte många platser man kommer ner till havet, vi var ute på några av dem, men kunde inte se klippan. Till slut hamnade vi i samhället Pirac-sur-Mer och hustrun gick in på ett hotell och frågade var man kunde se denna enorma klippa. När hon kommer tillbaka berättar hon att den inte är så stor som det ser ut på bilden, och de hade hänvisade oss till turistbyrån för att få mer hjälp och kanske en karta och vägbeskrivning. Vi fick åka, nästan ända till ställplatsen, där vi startat ifrån, och vid infarten till ett par parkeringar, som var spärrade för fordon över två meter, kunde vi stanna och gå ner till stranden. Vi kunde sedan gå för att se klippan, den var inte två meter hög och såg inte speciellt märkvärdig ut. Efter ett gott skratt återvände vi till bilarna och körde till en parkering vid ställplatsen i Lerat. Vi fikar innan de åkte vidare in i Loiredalen. Vi har utbytt erfarenheter om utflyktsmål och ställplatser.
Själva kör till staden Vannes och handlade och hustrun var och köpte hostmedicin, för hostan har blivit värre. Vi kör sedan mot ställplatsen Quiberon som ligger fantastiskt, nästan längst söderut på en smal halvö, som skjuter ut i havet. Vi var tidiga och lyckades få en av två gratis eluttag, för att spara gasol om natten skulle bli sval. När vi kommer fram så försvinner molnen och solen tittar fram, vilket den vägrat de senaste dagarna. Hustrun mår inte bra men en kort promenad ut till havet blir det för att se vågornas möte med klipporna, det var kraftigt och vackert. Dagens körstrecka 12,1 mil. Lite långt men bra vägar.
Den 5/10 var spänningen stor om anvisningarna hur man kommer ut från ställplatsen stämmer, för innan vi var klara hade alla andra lämnar ställplatsen. Det var så att det var en kraftig stålstolpe, som man skulle ha att sjunka ner, innan man kom ut. Allt fungerade och vi kom ut. Efter att fixat bilen så kör vi runt halvön och ser flera platser där land möter havet på ett dramatiskt sätt. Vi kör sedan till Carnac för att se på de omtalade stenfälten, som är från 5500 till 3500 år f.Kr. Det var imponerande fält som låg längs vägen i fyra kilometer. Efter att tittat och vandrat bland stenarna åker vi till Auray för att se om vi kunde hitta billig diesel, men så var inte fallet utan vi åkte mot ställplatsen i Port Louis. Vi stod fyra bilar uppkopplade på ström, men efter ett tag kom ytterligare en fransman och hängde på en av de andra, och plötsligt var alla utan ström. Dagens körsträcka 6,3 mil.
Vi bestämde rätt snart att här stannar vi två nätter trotts att strömmen kom och gick. Orsaken att detta med strömmen var viktigt var att vi ville spara gasol. När vi vaknade är det ebb och jag ser en massa människor ute i bukten, jag ser att de plockar något, så på med stövlarna och ut och undersök. Det visar sig att de plockar snäckor som finns 2 – 4 cm under marken, vissa av dem som plockar är folk från husbilarna, vissa är ortsbefolkningen och en del plockar yrkesmässigt i stora säckar. När jag kommer åter till husbilen vill även hustrun se på det hela och vi går tillsammans för att detaljstuderar plockandet.
Vi ser en dam iklädd shorts, blus och plastskor som gick omkring och plockade, det visade sig vara vår granne på ställplatsen. Efter att vi återkommit till husbilen kom och gav oss lite av fångsten. Vi börjar efterforska hur man skall tillreda dessa snäckor, då kommer en annan husbilsgranne och erbjöd oss färdigkokta. Hon berättade även hur man gjorde en god anrättning med crème freche, vitt vin och lök. Hustrun satte omedelbart igång och anrättade en utsökt lunch på dessa snäckor.
Efter denna utsökta lunch och välbehövlig vila tog vi en härlig promenad runt den kustbefästning som låg på staden sydsida. Efter maten satt och njöt i solen innan vi tog en kvällspromenad. Vi gick ner till samhällets hamn där det skulle ligga en stor ställplats. Hamnen hittade vi och platsen för tömning men inte en enda husbil.
Morgonen var kylig och molnig och bukten var åter full av snäckplockare. Vi gjorde bilen redo för avfärd och vid 11-tiden lämnade vi ställplatsen, vi körde först runt inne i Port Louis till de delar vi inte orkat gå. Längst ute vid stadens kant mot havet låg ett mycket gammalt Castel omringad av murar och vallgravar.
Vi lämnar Port Louis den 7/10 och ställer färden vidare västerut. Vi besökte flera av ställplatserna i Bord Atlas under resan men de var i flera fall bedrövliga. Till slut så ställde vi kosan mot ställplatserna i Plogoff. När vi kom dit visar det sig även där att uppgifterna var felaktiga. Vi var även på en gård som skulle ha en form av ställplats/camping men det var otroligt tarvligt och mycket dyrt. Vi återvände till Plogoff där vi sett skyltar med ställplats Stade, men dessa visar oss bara runt och tillbaka på samma plats. Till slut så ser vi att det finns uttag för el vid torget mitt i byn och bestämmer oss för att se om det fanns el i dessa. Det visar sig vara så, så vi ställer upp bilen på klossar och kopplar in oss. Efter att vi satt oss att äta kom en fransman och ställde sig bredvid och även han kopplade upp sig. Nu väntar vi på morgondagen för att utforska den udden längst sydväst ut. Dagens körsträcka blev 16,8 mil.
På morgonen den 8/10 väcks vi av att det händer något utanför, när jag tittar ut så ser jag att platsen är avsedd till marknad och runtomkring oss höll de på att sätta upp sina stånd. Även fransmannen var ute och vi var överens om att här gällde det att flytta sig snabbt. Vi gör en snabb avfärd och bestämmer att åka ut till Pte du Raz och njuta av såväl utsikt som frukost. Därifrån åker vi utmed kusten och njuter av otroliga vyer. Vi åker ut till en utsiktsplats som heter Pont de Chévre, vi åt en lätt lunch och skulle sedan ta en promenad. Vi hinner bara gå några steg på den steniga och ojämna stigen förrän hustrun tappar balansen tar ett par steg och faller sedan huvudstupa i backen. Jag rusar fram och förstår att detta inte gått bra, först ser jag ansiktet som är blodigt och hon blöder ur munnen. Sedan ser jag vänsterhanden där lillfingret är deformerat. Hon sätter sig upp och trycker rätt lillfingret.
Jag hjälper henne upp och vi går sakta tillbaka till husbilen, tvättar ren såren med vatten och spritlösning. Sedan lägger jag en elastisk binda runt handen. Senare konstaterar vi att det gått en flisa ur ena framtanden och det ser ut som om den är sprucken. Jag vill att vi skall åka till ett sjukhus men hustrun vill inte, hon vill att vi skall vänta. Vi åker till ställplatsen Camaret sur Mer och jag grillade två kycklingfiléer till middag. Hustrun har rejält ont men vill inte höra talas om att åka till sjukhuset. Dagens körstrecka blev 11 mil.
Lördagen den 9/10, hustrun har ont men vill inte till läkare, vi tar en promenad i omgivningen och tittar bl.a. på en stensättning alldeles bredvid ställplatsen. Vi åker sedan in till Brest och stannar utanför McDonalds för att komma åt datanätet för att göra en skadeanmälan till Länsförsäkringar. Lite missförstånd gör att vi inte åker till sjukhuset i detta läge, utan vi åker för att hitta en ställplats. Vi åker till Ploumoguer men tyckte inte att platsen tilltalade oss. Vi åker vidare och tittar på några stängda campingar men hamnar till slut längst västerut på Bretagne, på en plats som heter Pte de St-Mathieus. Detta var ett lyckat drag, trots hustruns värk i handen, var upplevelsen lite ut över det vanliga. Där låg ett krigsminne samt ruinerna efter ett kloster och mitt i detta en nedlagd fyr.
Där var fanns även ett modernt lotshus som styrde infarten mot Brests hamn. Utsikten var hisnande med dessa höga klippor och Atlantens vågor som slog mot dem. På parkeringen stod fem, sex husbilar och vi talade med den som stod närmast och frågade om de tänkte övernatta och så var fallet. Vi bestämde att vi också skulle ligga kvar på p-platsen. Dagens körsträcka blev 13,6 mil.
På natten till den 10/10 mår hustrun riktigt dåligt så redan då bestämde jag att i morgon skall vi till sjukhus. När vi vaknar vill hon inte ha något att äta så jag tar en kopp te och ett franskt wienerbröd. När detta är klart så ställer jag in vår GPS mot ett sjukhus i Brest, men vi kommer samtidigt överens om att hålla ögon öppna efter skyltar. När vi kommer in i Brest ser vi skyltar till Cavale Blanche sjukhus och strax därpå skyltar till akuten.
Vi blev fort inskrivna och efter en stund kom en sjuksköterska och tog de första uppgifterna och tog oss till röntgen. Det visar sig att vänster lillfinger är brutet och sedan börjar en lång väntan på beslut om man skall kunna dra fingret rätt eller om man skall operera. Vid halv sextiden går jag ut till husbilen för att få lite att äta och att vila mig lite. Efter 40 minuter var jag åter och då hade det hänt, de hade dragit fingret rätt, gipsat och skickat henne till röntgen för att se om de lyckats.
Det tar ytterligare nästan en halvtimme innan jag med hustrun i lånad rullstol kommer ner till husbilen. Vi kör till en camping i närheten men den är stängd. Vi fortsätter västerut och efter en stund hittar vi en ställplats i byn Locmaria Plouzani, det är en trevlig ställplats. Vi åt morgonomeletten som middag då Annmari inte mådde så bra och var tveksam om hon skulle få i sig något. Natten var lugn och båda sov vi gott. Dagen körsträcka blev 4,7 mil.
Den 11/10 på morgonen efter frukost kommer en fransk husbil in och tömmer gråvatten och toan. Vi samspråkar lite om vart vi skall åka och efter ett par minuter så kommer han med namnen Lanildut – Porspoder – Argentan – Portsall en turistväg som vi inte skall missa. Vi tömmer och fyller vatten då det var gratis och ställer in GPS:n mot Lanildut, och det var riktigt, hela vägen var mycket fin. Det blåser dock otroligt och de ställplatser vi planerat ligger vid havet och det ryckte i bilen när vi stannar för att prova. Vi beslutar att hitta en plats lite inåt landet och hamnar i ställplatsen Taulé i byn Penzé. Där var bara vi på parkeringsplatsen men natten var lugn efter en hel dag av upplevelser. Dagens körsträcka blev 12,2 mil.
Natten var lugn och idag den 12/10 åker vi utmed norrkusten för att njuta av den ”rosa graniten” som klipporna består av, växlande med vikar och långa stränder med vit sand mot det blågröna havet. Det var otroliga vyer, den ena vackrare än den andra. Vi hamnade till slut på ställplatsen Paimpol. På eftermiddagen tar vi en promenad in till hamnen som ligger alldeles bredvid. När vi kommit en liten bit möter vi ett par som vi träffade i Port Louis och som gav oss snäckor att koka. Dagens körsträcka blev 12,3 mil.
13/10. Det blev en lugn morgon och natten hade vi varit tvungna att ha på värme med gasol men fortfarande så kör vi på första tanken gasol. När jag lång om länge kommer ut för att slänga lite sopor har våra vänner från igår redan åkt, men de hade skrivit ett meddelande på engelska om att det utbrutit strejk inom bensinbranschen och att vi skulle fylla vår tank så fort som möjligt, då de inte vet vart utveckling tar vägen. Vi hade tankat fullt strax innan vi kom till platsen och med den korta turen idag så blev det inte tankat, men visst är vi lite oroliga. Vi följde kusten upp till nästa stora udde och hamnade på Ställplatsen i Erquy. Vi handlade lite under vägen. Dagens körsträcka blev 7,8 mil.
14/10. Morgonen var lugn och det enda vi gjorde var, förutom husliga göromål, var att tömma gråvatten. Vi behövde vatten men det var tillfälligt avstängt. Vi hade som första mål att ta oss till utsiktsplatsen vid Cap Fréhel för att njuta av utsikten från den 70 meter höga klippformationen med sin fyr. Efter en promenad på den blåsiga klippan var det skönt att komma i lä i husbilen. Därefter gick färden mot St. Malo för att titta på den gamla sjöstaden, vi hade talat om att även besöka Dinard som vi läst skulle vara en fin ort men så blev inte fallet.
Väl i St. Malo var det nästan omöjligt att parkera husbilen något så när nära gamla staden. Vi anföll först från södra sidan och försökte att parkera där, men skyltarna talade tydligt om att husbilar inte var välkomna. Vi gjorde en kringgående rörelse och kom in från norr och hade även där svårt att hitta platser för fordon över 2 meter höjd, och hade nästan gett upp när vi ser ett par husbilar vid en lagerbyggnad och där fick även vi en plats.
Vi tog en härlig promenad in till gamla stadskärnan och tittade oss omkring samt titta ut över havet och den ännu äldre befästningen. Efter ett besök på ett bageri återvänder vi för färd mot nattläger. Vi hade tidigare tittat på ställplatsen i Cancale och så blev det också, Annmari hade strax innan sagt, jag undrar när vi möter de första svenskarna på resan förutom Louise och Anders. När vi ställt upp bilen och går ut så döm om vår förvåning, snett mot oss står en nästan identisk Rapido och det är ett par från Oxelösund. Det var trevligt att prata lite svenska och utbyta lite reserfarenheter. Sedan lagades det mat, värmde pannbiff med grönsaker, sås och lingon, gott gott. Dagens körstrecka blev 9,3 mil.
15/10. Efter att sagt hej till våra svenska grannar och bl.a. talat om drivmedelsstrejken som pågick. De hade anat att det var något på gång, för igår hade de inte fått diesel på en tapp utan hänvisats till en annan. De sa att de planerade runda udden till Cherbourg och då var det tveksamt om de kom ur Frankrike på den tank de nu hade. De skulle köra ut via Belgien. Vi har för mål att även vi skall kunna runda denna halvö och sedan gå mot Luxemburg. Det kan bli svårt utan att tanka minst en gång under resan dit, så vi får se hur vi gör.
Vi kör sedan en underbar kustväg mot Mont-St-Michel, vi hade bara tänkt stanna på parkeringen och ta ett par bilder för minnes skull, då vi tidigare varit där och klättrat på de ojämna vägarna. Framförallt nu när Annmari har en hand i gips så vore det dumt att ge sig ut på ett sådant äventyr. Det visade sig dock att bara passera parkeringen kostade 100kr så vi stannade vid spärrarna tog ett par bilder. Vi gör sedan en rundpall och kör för att ta en fika och njuta av utsikten på lite avstånd.
Vi kör mot ställplatsen i Granville och fann den, men efter en promenad i omgivningarna beslöt vi att köra till någon annan ställplats. Vi var oroliga för att där skulle bli störigt under natten med bl.a. trafik. Vi fortsatte kusten norrut och efter några mil, vid något som heter Pirou där vi hittar vi en camping, Le Clos Marine, som tyvärr är stäng, men vi ställer oss utanför grindarna på gästparkeringen. Vi tar sedan en underbar kvällspromenad på en asfalterad gångväg utmed havet, nedanför byn, och tittar över mot England ja i alla fall Jersey som endast ligger ett par mil ut från kusten. Dagens körstrecka blev 14,6 mil.
16/10. Vi startar färden mot Cherbourg och åker utmed kusten och ser både Jersey och Guernsey. När vi kommer till Cherbourg kommer vi ut i hamnen där vi tar en fika och njuter av massor av segelbåtar som ligger i småbåtshamnen. Efter fikat kör vi för att se om vi kan hitta någon ställplats att övernatta på. Under letandet hittar vi ett varuhus som har diesel att sälja varför vi ställer oss att köa. Innan vi lämnade staden hamnade vi åter nere i hamnen och tog en mycket kort promenad i blåsten och tittade bland annat på en ubåt som låg i en torrdocka. Efter att tankat 16 liter fortsätter vi vårt sökande efter övernattning.
När vi inte hittar något så åker vi mot en ställplats, i Bord Atlas, som heter Gotteville-le-Phore, det visar sig vara en plats som inte passade vår smak, en typ av lantgård som var mycket rörig. Under vårt letande i omgivningen kommer vi ut på en udde med en fantastisk fyr. Vi fortsatte vårt sökande och det slutade med en lång dag och vi kom ända ner mot Caen innan vi hittade en ställplats. Ställplatsen var överfull dock överfull. Bilarna stod med 50 – 60 cm mellanrum och även om en Skotte ville hjälpa oss in mellan två bilar vid tömningsplatsen så beslöt vi att så vågar vi inte stå över natten. Vi hamnade i stället på en camping, granne till ställplatsen som kostade 16,80 euro. Det var ett bra val, för på kvällen blev det oväder med regn. När vi stannat och höll på att koppla upp oss kom mannen från Oxelösund och sa, jasså det blev camping för er idag, jag förklarade att på ställplatsen stod de så tätt att vi inte ville stå där på grund av brandrisken, varför vi tog beslutet att ta in på camping. Efter ca 10 minuter kom även de in och stod hos oss. Det blev en trött kväll med många körda mil, sill och ägg satt gott. Campingen heter Camping Municipal i Arramanches-les-Bains. Dagens körstrecka 24,5 mil.
17/10. Vi hade en trevlig pratstund med Nils-Erik och Aina innan vi lämnade campingen i Arramanches-les-Bains, färden gick sedan utmed kusten. Vi stannade vi en strandpromenad och tog en härlig promenad i solskenet och sedan lite hårt bröd med goda ostar och päron innan färden gick vidare. Alla bensintappar var stängda och det var oroväckande, vi körde upp till Ouistreham utan att hitta någon som ville eller kunde sälja diesel. I Ouistreham letade vi efter någon stans att stanna för natten och hittar en ställplats inne på campingen ”Camping Municipal Les Pommiers” för 9 euro med el vilket vi tyckte var acceptabelt. Vi tog en mycket lugn eftermiddag i solen och Annmari klippte mig så jag ser presentabel ut. Vi tog en kort promenad inne på campingen, i övrigt så avvaktar vi läkarbesöket i morgon. Det är uppenbart problem med diesel men vi skall göra några försök i morgon förmiddag på väg till Caen, det är lite tveksamt om det vi har i tanken tar oss till Belgien. Dagens körstrecka blev 4,3 mil.
18/10. Vi börjar undersöka om tipsen om diesel stämde, men tyvärr så var inte fallet, under hela vägen in till Caen och sjukhuset ser vi bara stängda bensintappar oaktat de var vanliga eller kopplade till något av varuhusen. När vi hittat rätt avdelning på sjukhuset så ville de att vi skulle återkomma i morgon, men när vi sa att vi på resande fot så ordnade de snabbt en röntgenundersökning och sedan ett möte med läkare. Allt var bra och lättade ger vi oss ut från byggnaden och tillbaka till husbilen. Färden går sedan mot Belgien via Rouen. Vägen genom Rouen är krånglig och tar rätt lång tid, men snart är vi ute och in på en betalningsfri motorväg.
Efter några mil är vi behov av fika eller lättlunch och efter ett tag så kommer skyltar om en rastplats. När rastplatsen väl dyker upp så är den avstängd på grund av vägarbete. Där står att det finns en ny plats kombinerad med bensinstation 22 km längre fram så vi åker mot den. När den dyker upp så är det en Totalmack och Annmari kommenterar, att det var typisk, det var ju de som först stängde så det ger oss inget hopp om diesel. Vi svänger upp för att fika och döm om vår förvåning, den är öppen och omedelbart till vänster om oss en kontokortstapp med endast en bil i kö och han tankar diesel. Vi rullar fram och fyller tanken och en otrolig lättnad lägger sig i bilen. Fram med kartorna för att se om vi kan ändra flyktplanerna till att styra mot Luxemburg och Mosel. Vi finner en ställplats endast 3 mil från där vi är och otroligt men sant, där hade Anders o Louise varit och skrivit i vår bok ”bra vid en camping”, den heter Forges-les Eaux . Vi kör dit och ställer oss för natten. Dagens körstrecka blev 21,3 mil.
19/10. Efter frukost och tömning av gråvatten så kör vi mot Reims och en ställplats strax söder om. Det blev en dryg dag på vägar kors och tvärs och genomfarter där skyltningarna ibland försvann och kilometeravstånden varierade på nästan 10 km fram och åter. Äter lunch på en McDonalds. Väl framme i på ställplatsen Chamry så står där två husbilar och den vi parkerar vid är från Sverige och de är med i husbilsklubben. Paret som heter May och Henry och de kommer strax promenerande efter att varit och provat champagne i ett närliggande champagnehus. De blev lika glada som vi att möte någon hemifrån och de berättar att de skall gå på en ny provning och frågar om vi skall gå, vilket vi givetvis gjorde. När vi kom åter efter provningen är vi mycket trötta och det visar sig att även de är trötta och efter maten så slappar vi bara och lägger oss tidigt. Dagens körstrecka blev 23,2 mil.
20/10. När vi ätit frukost och jag kommer ut för att kontrollera var man kan slänga sopor, så kommer Henry ut och vill att vi skall komma in till dem för en pratstund och lite erfarenhetsutbyte. Det är en mycket fin Hymer de köpt och döm om vår förvåning när de säger vem de köpt den av, en man från Ängelholm som säljer den via nätet och han skulle ha handlat med smycken eller guld. Vi frågar vad han heter och det visar sig att denna man sålt två bilar och vi båda par har köpt varsin. Vår första husbil köpte vi av samme man genom Hymercenter i Ängelholm. Efter en mycket trevlig stund med fika så åker vi vidare mot ställplatsen Châtillon-sous-les-côtes där vi stod vår första natt i Frankrike tillsammans med Johan och Helena och barnen, en mycket bra plats att stå på. Dagens körstrecka blev 14,8 mil.
21/10. En riktigt kall natt under 0:an, det var frost på marken och grannarna fick skrapa rutan innan de kunde köra. Mitt i natten fick jag gå upp och komplettera med gas för innetemperaturen var på väg under 17 grader. Efter en stund justerande fick jag temperaturen att ligga runt 20 grader och kunde återgå till John Blunds värld. Efter en lugn start bestämmer vi att köra motorvägen (betald) för att spara bränsle. Solen skiner och det är runt 5 plusgrader och vi rullar mot Luxemburg och Wasserbillig för att tanka. Väl där så varierar priset mellan 0,98 till 1 euro. Eftersom det var mycket trafik och struligt så blev det en totalmack och diesel för 1 euro. Vi tankade ca 60 liter.
Sedan kör vi mot ställplatsen i Trier. Väl där fikar vi och sedan tar vi en långpromenad ner längs Mosel och över en bro åter och över bron strax intill ställplatsen. Vi var nog ute i nästan en timme och det var njutbart i solen även om det var lite kyligt. Tillbaka i husbilen så försöker vi att ladda kortet med 10 euro och skall sen ladda upp ström för natten men lyckas inte, ett par grannar med tysk börd tror att vi måste låta mätaren från förre gästen gå ner i noll innan vårt kort blir giltigt. Så blev det, på med hela 10:an för det stod att man kunde återföra resterande till kortet. Dagen körsträcka 15,5 mil.
22/10. Natten var i övrigt lugn och pengarna för el räckte till någonstans runt 09.00. Vi bestämmer att vi skall börja med att åka och fylla våra gasolflaskor då påfyllningsstället låg nästan granne med ställplatsen. Det var bara 2 kilo gasol kvar i sista flaskan så behovet var stort. Vi betalade ca 250 kronor för att fylla båda flaskorna. Sedan så skulle vi åka till ett köpcenter men det visade sig inte så enkelt för det enda vi hittade med hjälp av GPS:n hade inga parkeringar där husbilen fick plats. Vi var inte i nöd med något så vi kör mot en ställplats i Moseldalen. Vi passerar ett flertal ställplatser innan vi slut hamnade vi i Trittenheim en utmärkt ställplats med el för 2 euro som höll för båda elpatronerna. Vi tog en härlig promenad i byn och inhandlade lite godis till fikat och återvände till husbilen för att fika. Strax kom de för att ta betalt och det kostade 7,5 euro med el per natt och eftersom vi tyckte här var trevligt beslutade vi att stanna två nätter om inte fler. Vi vilade och njöt av utsikten, tog ett glas vin och tittade på våra grannar som hade någon form av samling med mängder av champagne. På kvällen går vi upp i byn för att äta middag, vi började middagen med ett glas mousserande vitt vin, sen en mycket god snitsel och en otrolig äppelkaka med glass och grädde till efterrätt. Efteråt gick vi proppmätta åter till bilen för att smälta maten och sedan lägga oss för att läsa. Dagens körstrecka 4,8 mil.
23/10. Nästan en hel dag som helt gick i bilvårdens tecken, vi städade hela bilen invändigt och bytte i sängarna. Vi tog även en underbar promenad i byn. På kvällen grillade vi lax som vi hade med oss i frysen. Det var välbehövligt med ett dygn utan körning och lite lagom inflöde av nya intryck.
24/10. Även denna dag tog vi det lugnt och promenerade utmed Moseldalens utmärkta cykel och gångvägar. Beslöt att stanna ytterligare en natt.
25/10. Efter frukost beslöt vi att lämna Trittenheim, mest för att vi behövde handla nödvändigvaror och butikerna här i Trittenheim hade ett begränsat urval. Vi skulle köra sakta utmed Mosels stränder och njuta av vyerna som passerar. Målet skulle vara ställplatsen i Wehlen men Annmari ville in till Bernkastel för att handla eller i alla fall titta på lite kläder. Det hela slutade med äppelkaka med tee och varm choklad sittande i solen på en uteservering. Efter nästan tre timmar i Bernkastel åkte vi till Lidel för att bunkra och sedan till ställplatsen. Väl där så tog vi en promenad för att se om det fanns någon restaurang som var öppen nu i lågsäsong och på en måndag, det visade sig att så var fallet, alla hade öppet på kvällen och vid 18-tiden ställde vi kosan mot restaurangen ovanför ställplatsen. Det var trevligt att återvända hit där vi var på vår första husbilsresa med hela Falkenbergsgänget. Maten var utsökt god och vis av förra gången, hur mätta vi blev, så hoppade vi över efterrätten och gick i kylan åter mot husbilen. Man hade lovat minusgrader under natten så vi trimmade in gas+el så att vi skulle ha ca 19 grader hela natten. Dagens körstrecka blev 3,1 mil.
26/10. De höll vad de lovade och det var frost utanför bilen när vi vaknade, även bilen höll vad den lovade och vi hade ca 19 grader under natten. Vi har betalt för två nätter så det blev en lugn morgon. Vi ägnade dagen till att promenera genom hela byn för att utforska delar vi inte varit i under tidigare vistelser där. Återvägen mot ställplatsen blev längs Mosels strand i ett underbart solsken och alldeles lämpligt stod en bänk mitt i solgasset så där satt vi och mös en stund. Väl tillbaka blev det fika och avslappning och studerande de druvplockande människorna på andra sidan floden. Det var lagom ansträngande. Det hade blivit varmare och utan att vi satte på tv:en så höll säkringen för båda elpatronerna varför vi klarade natten på bara el, vilket var skönt.
27/10. Förberedelse för avfärd, tömma gråvatten samt fylla på vatten. Målet för dagen var att bara köra till Ernst och ställplatsen där, vi har varit där två gånger innan och försökt men där har varit fullt, så ett försök till skulle vi göra. Vi åker sakta växelvis på södra och norra sidan av floden. Vi stannar i Trauben-Traubach för att röra lite på oss, vi har varit där många gånger och ett återseende är alltid härligt. Vi strosade på de smala gatorna och lyckades att hoppa över ett besök hos vinhandlaren Storch, för vi kom överens om att vi handlat så det räcker. Vi kunde dock inte passera bageriet utan att köpa lite gott till fikat. Efter detta lilla stopp gick färden vidare till byn Alf där vi stannar på ställplatsen och fikar med nosen på husbilen nästan i Mosels vatten. Sedan så kör vi mot Ernst och väl där så blir vi inte nöjda med platsen då det lutar åt alla håll, så vi bestämmer att köra vidare utmed floden och titta efter något annat. Vi tyckte att en plats med el var nödvändigt och därmed gick vi bet på denna uppgift.
Vi ombestämde oss och lämnade Mosel för att köra till Polch där Neisman-Bichop har sin fabrik och även en ställplats. Vägen från Mosel var en riktig rysare nästan rakt upp, 17 %, under en bra sträcka, men bilen fixade detta med en glans. Vi kommer efter några mil till Polch och av någon anledning så var ställplatsen mer än full, gratis med el för 2 euro. Vi går dock in i visningshallen och njuter att de fina bilarna och nog skulle en ny Flair sitta fint men vad vår bil står sig väl om man jämför. Vi gjorde även besök hos två andra husbilsförsäljare i staden och inhandlade lite rengöringsmedel till gråvattentanken samt påsar till toan. Inga ställplatser i sikte så ett överslag, hur långt var det till Ahrdalen och ställplatsen där, överkomligt, så vidare ytterligare några mil. Väl framme så visar det sig att vi laddat GPS:n med fel plats, en camping för 17,5 euro, en plats kvar och lite möra och hungriga, så vi slår till. Under kvällen tittar vi lite på vad vi gjort under dagen men även lite vad göra i morgon. Lite TV och in på internet som campingen hade för 3 euro i timmen. Dagens körstrecka blev 17,1 mil.
28/10. Vi har en bra natt och värmen fungerar på elen. Beslutet blir att försöka hitta ställplatsen vi missade igår och det var inte svårt, GPS:n tog oss ca 500 meter, där var nästan fullt redan vid tolvtiden på dagen. Vi beslutade att stanna, 6 euro och el efter förbrukning. Vi tar en underbar promenad i gamla staden innanför murarna, som verkligen var mysig. Tog lite bilder på fina byggnader och det handlades lite till husbilen och hemmet. Efter ett par timmar tar vi in på ett fik och äter varsin god bakelse. Efter fikat fortsätter promenaden i byn ytterligare ett tag innan vi återvänder till husbilen. Vi provar lite hur länge 1 euro räcker och det visar sig ca 1 ½ timme. På kvällen går jag ut och lägger i 8 euro för att det skall räcka hela natten. Efter en trevlig kväll med spel så går vi till kojs, jag vaknar vid tretiden för att jag tycker det är kallt, kollar 17 grader inne och bara 3,4 grader ute. Helt klart att fortsätter jag bara med el så får vi kallt och jag måste ut och stoppa på fler euro. Beslutet blev, ner på en patron och på med gas och värmen kom åter och jag somnade gott. Innan vi ger oss av har jag dock fått ladda i ytterligare en euro. Så jämfört med campingen så hade det varit billigare att stått kvar och sluppit upp på natten.
29/10. Vi har redan dagen innan köpt en detaljkarta över Ahrområdet och ritat in en dagsrutt. Vi följer Ahr upp till Dümpelfeld och fortsätter mot Adenau, där tar vi av mot Barweiler och det gick bra till en början. Efter en bit så missar vi nog en skylt och rakt fram var det 3,5 ton som gällde och vad gör man, blundar och säger att vi väger nog max 3,5 ton. Det blev en spännande körstrecka på några kilometer, men mötande bilar var vänliga och körde ut rejält i kanten så att vi kunde mötas. Allt gick bra och vi fortsatte mot Münch där vi åter möter på Ahr. Väl tillbaka i Dümpelfeld kör vi samma väg tillbaka mot Bad Neuenahr-Arhweilen, men hinner innan dess stanna vid ett bageri och köpa fika som vi intog i bilen. Vi stannar i en liten by som heter Dernau och provar två av Ahrdalens röda viner. Ett av dem ett halbtrocken var riktigt bra men inte så bra att det blev något inköp. När vi kom fram till utgångsläget visade det sig att alla platser, såväl camping som ställplats var överfulla. Vi beslutade att kör mot Rheindalen och en ställplats som fanns med i Bord Atlas, Remagen, 12 euro per dygn samt 1 euro per sex timmar för elen. Ställplatsen ligger bakom en camping ända nere vid Rhein så att flodbåtarna känns riktigt nära då de passerar. När vi stallat upp hade vi lite rådslag om morgondagen och det blir nog mot Leverkkusen och eventuellt besök på någon husbilsfirma. Dagens körstrecka blev 11 mil.
30/10. Idag gick vi upp något tidigare än normalt då vi hade som mål att besöka en husbilsförsäljare i Leverkusen, Camping-Caravaning Meier, på vägen upp stannade vi i Bonn för att fylla tanken då vi såg en tapp som hade något lägre pris än övriga. Vi tankade 43 liter. När vi kom till husbilsförsäljaren visar det sig att han säljer Hymer och Knaus. Vi får nycklarna till alla bilarna och får själva gå runt och titta, tyvärr så hade de endast korta bilar så det fanns inget som vi föll för. Vi hade letat upp en ställplats vid ett bad i orten Werl och när vi kom dit var båda platserna lediga så vi kopplade upp oss. Efter lite vila och lunch så går vi till badet för att göra rätt för oss, 8,50 euro ink. el. Vi tar sedan en promenad fram till ortcentrum, men det var inte mycket att se. Vi stötte på en underbar liten affär där de hade bageri, grönsaksdisk samt chark, mycket snyggt och allt såg gott ut. Vi fick en tillskuren frukt att smaka innan vi gick. Kvällen gick i lugnets tecken och för att titta lite på vart det skall bära i morgon. Dagens körstrecka 17,5 mil.
31/10. Det blev som bestämt, vi tog riktning Bodenwerde en ställplats som vi besökte på vår första resa med Falkenbergsgänget. Resan dit började på motorväg i ca 4,5 mil innan vi gav oss ut på de tyska bondesvägarna, det var en otroligt vacker resa med höstens alla färger på träden, och det var uppenbart att hösten hinner ifatt oss och lövfällningen ökar desto längre norrut vi kommer. Ställplatsen var precis som vi minns den, men regnet hade gjort den lite väl blöt, men efter en stund så stod vi på plats. Vi gick sedan upp i byn där solen sken och ett besök på en uteplats med god mat var inte dumt. Efter maten tar vi en härlig promenad ner läng floden/kanalen som vi i skrivandets stund inte kan namnet på. Floden heter Weser. Åter till husbilen för en lugn stund. Dagens körstrecka blev 17,5 mil.
1/11. Ställplatsen hade stängt för året, så skulle inte vara fallet men WC och duschar var låsta, vatten och tömning fungerade inte och soptunnorna var borta. Tysken som stod bredvid oss var mycket irriterad. Vi hade dock planen klar och efter frukost så tar vi oss på små mysiga vägar i lugn och ro mot Goslar. När vi kom dit så hade vi en parkering där vi stod för tre år sedan men kunde inte hitta den direkt utan körde runt lite på mycket nära gator. Efter lite sökande så hittar vi parkeringsplatsen och en annan husbil, som var på avgående, vinkade och gjorde klart att vi kunde backa upp på hans plats. Det var ont om plats för husbilen men det gick. Vi promenerar runt i byn och Annmari handlar en sovkudde med örngott modell 80 x 80 cm, som hon talat om i årtal men det har inte blivit av att vi köpt förrän nu. Efter ett par timmar så hamnar vi på ett café och äter varsin god bakelse. Sedan åter till husbilen för avfärd till en ställplats i Braunschweig. Gratis att stå och 1 euro/8 timmar el, dock max 1500Watt. Det blev sedan en lugn kväll och mys i husbilen. Dagens körstrecka blev 13,4 mil.
2/11. Färden fortsätter mot Lüneburg där vi varit innan och vet att det är nära centrum finns en bra ställplats. Vi körde på mindre vägar och bara såg oss omkring. Väl framme så visar det sig att de har samma elsystem som natten innan, men eftersom att det fortfarande var rätt varmt om nätterna så klarade vi oss väl med dessa 1500 Watt. Vi gick direkt in mot centrum för att utforska om vi kunde hitta något café som erbjöd internetuppkoppling, redan efter en kort promenad så hittade vi ett café och vi satte oss och fikade och kollade våra e-mail. Efter ytterligare ett par timmar promenad så gick vi till en restaurang och åt en god middag. Kvällen han bli nästan åtta innan vi var hemma. Kvällen blev lugn och vi bestämde att stanna åter en natt och fortsätta utforska staden. Dagens körstrecka blev 16,9 mil.
3/11. Efter frukost så går vi in i staden och hustrun vill gå runt lite i affärer och bland annat titta om hon kunde hitta en jacka eller kappa, jag gick till samma café som igår för att se om jag kunde hitta några husbilsfirmor som vi kunde stanna till vid under vidare färd norrut. När hustrun kom så var även hon lite sugen på något att äta så det blev lite backning för mig och vi planerade lite vidare för dagen. hustrun sa att hon hittat en kappa som hon var intresserad av och vi gick för att titta på hennes fynd, det var en trevlig kappa och efter att provat den så blev det ett inköp. Efter detta så gick vi till ett matvaruhus för att bunkra lite mat. På vägen hem började det regna och innan vi var åter på ställplatsen så var vi rejält blöta. Sen var det planeringen för morgondagen och vi var eniga om att nu var det vår favoritställplats i Lensahn som var målet.
4/11. På vägen upp så stannade vi till vid en husbilsfirma i Geesthacht men vi blev besvikna då de endast hade några äldre bilar till salu och definitiv inget för oss. Vi såg en Aldibutik alldeles nära och stannade för att köpa lite mer som vi behövde då gårdagens handling begränsades av att jag inte kunde bära så mycket, med uppgift att stöda Annmari samt hålla paraply. Väl framme i Lensahn så är vi de enda gästerna och förblir så under natten. Dagens körstrecka blev 14,4 mil.
5/11. Under natten kommer en kraftig storm över oss och det tjuter som om ett expresståg passerade över husbilen. Även på morgonen blåser det kraftigt och regnet är ihållande och skall så förbli över helgen. Vi tar ett beslut att köra hem via pråmen i Puttgarden. Vi kör norrut och vinden rycker i husbilen men inte mer än att färden går tryckt upp till pråmen. Handlingen tar ett par timmar och redan 12.30 så kör vi på färjan mot Rödby. Enkel biljett med färjan till Helsingborg kostade ca: 150 euro. Det handlas lite i shoppen och i övrigt så sitter vi still då det gungade en hel del. Resan gick bra och vi var hemma i Halmstad vid 18.30. Efter att tagit ut lite ingredienser till frukostmaten så låste vi husbilen, vi beställde varsin kebabsallad och lade oss tidigt efter en lång dag. Dagens körstrecka blev 33,1 mil.
Sammantaget så har det varit en mycket trevlig resa förutom hustruns olycka, vi har lärt oss jättemycket om att vara husbilsresenärer. Det är mycket med det tekniska och allt skall klaffa för att vi skall må bra. Bilen har skött sig väl och genomsnittet på förbrukningen blev exakt 1 liter/mil, nytt rekord för oss då vårens resa till England så var genomsnittet 1,04liter/mil.
Vi har lärt oss att el på en ställplats i Frankrike inte är det samma som el i Tyskland, vi har även lärt oss att även i Tyskland så börjar man begränsa förbrukningen av el till 1500 watt. Det går mycket bra att fylla gasol i Trier. Diesel är billigast i Luxemburg och skall man tanka i Frankrike så skall man tanka på stora köpcentrum och deras egna tappar.
För vår egen del så skall uppehåll i åkandet vara planerade och hållas i största möjliga mån, då vi ibland åkte och upplevde så mycket att vi blev för trötta. Ett par tre övernattningar då och då är nödvändigt för att man skall komma ifatt sig.
Nästa dag 16/9 blev det inhandling på CITTI-Markt i Lübeck innan avfärd. Vi åkte motorväg ner till en ställplats i Neuekirche som låg vid en restaurang, vi åt middag på restaurangen och därmed bodde gratis med el. Dagens sträcka blev 26,4 mil.
Tredje dagen 17/9 var målet Mosel och ställplatsen i Wehlen men orken tröt vid Ediger och en ställplats på en parkering fick bli övernattningsplats. Det fanns ingen service men helt OK. Endast 4,5 euro. Vi råkade ut för ett litet missöde på väg över höjden precis innan Mosel, sonen med familj fick punktering på husvagnen. Dagens sträcka blev 36 mil.
Nästa dag 18/9 åkte vi längs mosel fram till Wehlen och fick en plats nästan längst ner mot Moselfloden. Platsen vi fick var avsedd för en lång husbil, så vi fick plats med båda bilarna och husvagnen. Denna ställplats har vi besökt tidigare och trivs mycket bra här och deras viner är mycket goda. Det är lätt att cykla in till Bernkastel, endast ett par kilometer. Färjorna till Traben-Trarbach har en hållplats i byn så man kan lätt åka en tur på Mosel. Dagen sträcka blev 7 mil. Vi ligger på ställplatsen i tre nätter och gör utflykter utmed floden upp till Trier. Fikar i Bernkastel, äter lunch m.m.
Den 21/9 går färden vidare mot Verdun, vi stannar i Trier för att fylla på gasolen. Vi stannar sedan till i Wasserbillig och tankar diesel för 1 euro/liter. Färden går sedan på småvägar till en ställplats/camping strax innan Verdun, Chatillon-sous-les-Côtes som vi hittade i Bord Atlas. Det blev en jobbig dag, och med facit i hand så hade vi åkt betalväg då vägarna som GPS:n valde var mycket längre, backigare och svårkörd. Ställplatsen kan rekommenderas, kostnaden låg på 9 euro, men där år trevligt och välordnat. Dagens sträcka blev 16 mil.
Den 22/9 efter en bra natt på lantgården går färden vidare till Epernay där vi försöker finna en vingård att stå på, allt efter France Passion, vi hittade en efter mycket sökande och flera mil extra. Det visar sig att vi kommer mitt i skördetid och där är fullt, vi är dock tveksamma om vi överhuvudtaget hade kommit in med husbilen. Det hela slutar med att vi kör ner till campingen i Epernay. Vi bokar tre nätter tillsammans med barnen och lägger till ytterligare en natt för att vara kvar och ta det lugnt en natt när de återvänder mot hemmet. Vi har några mycket trevliga dagar i Epernay med besök bl.a. på champagnehuset Esterline där sonen och sonhustrun förlovade sig för elva år sedan. Vi var då på resa tillsammans, dock utan husbil eller husvagn. På den tiden bodde vi på hotell eller B&B. Dagens sträcka blev 18,6 mil.
Nu är det söndag den 26/9 och barnen på väg hem, och efter en lugn morgon åker vi mot Loiredalen. Vi kör söderut mot en ställplats vid namn Beugnon strax söder Troyes den skall ligga vid någon form av matservering, vi blev lite besvikna och det kändes kusligt, huset var lite förfallet och omgivningen med trädgården såg delvis övergiven. Vi blev dock vänligt mottagna av en trevlig kvinna, vi tackade dock nej till att äta där på kvällen, då stället såg slitet och nedgånget ut. Natten var lugn men med ihållande regn. Vi var de enda som hittat dit. Kostnaden för övernattning med ström blev 5+2 euro. Vi köpte dock en burk konserverad gåslever som var damens speciallitet, den kostade 15 euro, så natten blev inte så billig som vi tänkt, men vi har något gott att se fram mot när vi kommer hem. Dagens sträcka blev 15,2 mil.
Nästa dag 27/9 var målet inställt på Loiredalen, men komna några mil ser vi en skylt men Chablisviner och provsmakning, vi hittar en plats för husbilen mittemot vid en liten kyrka. Provningen sköts av en äldre dam som låter oss prova sonen produktion. Det hela slutar med inköp av 6 flaskor för 6,30 euro. Damen talar sig varm om Chablis och dalen där vinet odlas, så vi kör, efter hennes vägvisning, tillbaka ett par kilometer och sedan ner i dalen.
I Chablis stannar vi vid en vingård och provar två viner vilket slutar med inköp av tre flaskor för lagring några år. Sedan åker vi vidare för att finna en övernattning efter guiden ”France Passion”, och efter lite felkörningar så hittar vi fram. Väl på plats, säger mannen på restaurangen att vi måste äta för att kunna få vatten och ström. Efter en koll på menyn (helt sjuka priser) så beslutar vi att åka vidare. Efter att tittat i Bord Atlas hittar vi en ställplats ca 2 mil från där vi befann oss, som såg bra ut. Det var lite osäker vad som ingick, men väl på plats fanns så väl el, vatten, gråvattentömning som toa. Platsen heter Vailly-sur-Sauldre och kan väl rekommenderas. Dagens strecka blev 15,5 mil.
Den 28/9, efter att fixat bilen körde vi mot Sancerre där vi tankade 72 liter, á 10,08 euro. Vi tog en promenad i gamla staden, men en regnskur gjorde att vi rätt snabbt återvände till husbilen. Vi hade tidigt lagt in ställplatsen i Beaugency, men sökte efter ställplatser längs vägen. Vi hittade tyvärr ingen vinodlare där vi kunde prova vin från trakten av Sancerre. Vi åt en lätt lunch och senare en fika innan vi nådde ställplatsen i Beaugency. Väl framme så stämde koordinaterna inte riktigt, men när vi kör över bron ser vi ställplatsen till höger. Där stod redan 14 - 15 bilar men vi fick en plats under träden och började laga lite mat, ägg o sill med snaps och öl satt fint. Dagens sträcka blev 17,7 mil. På vägen till Beaugency fann vi en liten by Boulleret som skyltade med ställplats och vi körde upp för att titta, den låg i byn och hade tömning och vatten via en automat. GPS anvisningarna N 47, 25, 21,6 och E 2, 52, 20,4.
Nästa dag den 29/9 åkte vi direkt till ett Mc Donald för att komma åt nätet och kolla bank och e-mail. När vi åkte ut från McDonald, ser vi att man även säljer Diesel där för drygt 10:an, så vi fyller upp tanken med 16 liter. Sedan vidare mot ställplatsen Chaumont sur Loire, på vägen tittade vi på Blois där vi tog en promenad i det fina vädret. Vi var inte speciellt imponerade av staden men det var ett skönt avbrott med promenaden. Väl framme vid ställplatsen visar det sig att den ligger vid floden och mitt över den lilla vägen ligger en Boulebana där det pågår en tävling. Vi frågar om man får spela och de säger att efter huvudtävlingen finns det plats. Vi lagade och åt en god middag för att sedan spela två omgångar boule mot varandra, båda vann varsin omgång. Dagens sträcka blev 6 mil.
Den 30/9 kör vi först vi först över Loirefloden upp till en vinkällare som hette Cave Paradiso i Onzain där vi provade och köpte en mousserande och två vanliga vita viner. Sedan återvänder vi över floden och körde till staden Loches som var omskriven för sin gamla stad och slottet. Vi körde runt på otroligt smala gator och försökte att parkera husbilen, men lyckades inte centralt nog utan fick nöja oss med det vi såg från bilen. Sedan gick färden vidare mot ställplatsen Villaines-les-Rochers, vi började bli rätt trötta, när vi kom fram visar GPS-anvisningarna helt fel. Vi fick vända och leta efter en skyltar vi sett mitt i byn. Väl där visar det sig att ställplatsen upphört och det enda som fanns var tömning av gråvatten, toa och påfyllning av vatten. Vi passar på att tömma och fylla för att klara ytterligare ett par dagar. Vi satte oss att leta efter nästa tänkbara ställplats och det blev Turquant sydöst om Angers. Det blev en dryg resa på över fem mil med två trötta resenärer. Ställplatsen visar sig bra, med allt utom ström, det fanns även en offentlig toalett, som vi missade och kan inte uttala oss om. Dagens sträcka blev 16 mil.
På morgonen den 1/10 åker vi upp i byn ovanför ställplatsen och provar vin på en vingård och även där inhandlar vi några goda vita viner. Färden går sedan vidare mot ställplatsen i Liré och på vägen dit kör vi genom vindistriktet Anjuo och hittar en vinagent som inte var av denna världen ”Les Caves de La Loire” utanför Brissac. N 47* 21’ 07,1” E 0* 27’ 14,3”. Kan verkligen rekommendera ett besök där, de hade och lät oss prova viner och mousserande viner från stora delar av Loiredalen, givetvis med resultat av ett antal inhandlade flaskor. Därefter fortsätter resan mot ställplatsen Liré. När vi kommer dit visar GPS-anvisningarna åt skogen. Vi står där trötta och lite vilsna, är det en man som flyttar sin bil vid sin fastighet mitt emot, och jag går över för att fråga. Mannen säger till mig att gå under tak för att det just då börjar regna, vi hamnar i deras garage och med hjälp av hustrun lokaliseras platsen. Mannen säger följ mig så skall jag visa. Efter ca 500 meter är vi på plats och där finns allt t.o.m. gratis el. Kvällen blir lugn med middag i husbilen då det stormar och regnar. Våra vänner som kör motsatta väg genom Tyskland, Holland och Belgien är nu i Bretagne och vi ser fram mot ett möte där vi kan utbyta erfarenheter av ställplatser m.m. Dagens körsträck 12,2 mil.
Den 2/10 kör vi utmed Loirefloden mot staden Nantes där vi skall besöka McDonald’s för att komma ut på nätet och kolla e-mail m.m. Det blev till och med så att vi köpte varsin hamburgare till lunch. Jag var inne på ett köpcenter och hittade ett apotek för hustrun var i behov av näsdroppar. Vi åkte vidare mot ställplatsen Saint-Viaud där vi planerat att övernatta. När vi kom dit tyckte vi att den var tråkig och låg vid en skola, så vi var lite rädda för bus av ungdomar på kvällen och natten. Vi hade tidigare kollat närliggande ställplats Paimboeuf så vi beslutar att åka dit. När vi kommer dit är där redan flera husbilar (franska) och efter lite tvekan backade vi in mellan två mindre parkträd, men det visade sig inte vara några problem, vi kom nästan helt förbi och hade dem inte över taket. Vi åt en lättare kvällsmat bestående av soppa och tog en promenad mellan skurarna. Dagens körstrecka 9,8 mil.
Den 3/10 hade vi bara en kort planerad resa för att möta våra vänner som kom med husbil från Bretagne, det var något vi sett fram mot de närmast dagarna. Vi hade bestämt möte på ställplatsen La Turballe men när vi kom dit bestämde vi att ringa Anders o Louise för att träffas på ställplatsen Pirac-sur-Mer i stället, och så blev det. Vi kom fram nästan samtidigt, vi tyckte där är för tråkigt och kör ett par kilometer till Lerat och ställplatsen där. Det regnande otroligt men vad göra, vi beslutar att stanna och äta en gemensam middag. Vi tar en promenad i regnet men var snart tillbaka i husbilarna. Det blev en mycket trevlig kväll och vi sa att i morgon gör vi en gemensam utflykt och sedan en fika innan vi skiljs igen. Dagen körstrecka 5,8 mil.
Den 4/10 efter fixat bilarna så skall vi leta efter en klippa som syn på bilden av ställplatsen Pinac-sur-Mer:s reklam och färden gick efter kusten. Det är inte många platser man kommer ner till havet, vi var ute på några av dem, men kunde inte se klippan. Till slut hamnade vi i samhället Pirac-sur-Mer och hustrun gick in på ett hotell och frågade var man kunde se denna enorma klippa. När hon kommer tillbaka berättar hon att den inte är så stor som det ser ut på bilden, och de hade hänvisade oss till turistbyrån för att få mer hjälp och kanske en karta och vägbeskrivning. Vi fick åka, nästan ända till ställplatsen, där vi startat ifrån, och vid infarten till ett par parkeringar, som var spärrade för fordon över två meter, kunde vi stanna och gå ner till stranden. Vi kunde sedan gå för att se klippan, den var inte två meter hög och såg inte speciellt märkvärdig ut. Efter ett gott skratt återvände vi till bilarna och körde till en parkering vid ställplatsen i Lerat. Vi fikar innan de åkte vidare in i Loiredalen. Vi har utbytt erfarenheter om utflyktsmål och ställplatser.
Själva kör till staden Vannes och handlade och hustrun var och köpte hostmedicin, för hostan har blivit värre. Vi kör sedan mot ställplatsen Quiberon som ligger fantastiskt, nästan längst söderut på en smal halvö, som skjuter ut i havet. Vi var tidiga och lyckades få en av två gratis eluttag, för att spara gasol om natten skulle bli sval. När vi kommer fram så försvinner molnen och solen tittar fram, vilket den vägrat de senaste dagarna. Hustrun mår inte bra men en kort promenad ut till havet blir det för att se vågornas möte med klipporna, det var kraftigt och vackert. Dagens körstrecka 12,1 mil. Lite långt men bra vägar.
Den 5/10 var spänningen stor om anvisningarna hur man kommer ut från ställplatsen stämmer, för innan vi var klara hade alla andra lämnar ställplatsen. Det var så att det var en kraftig stålstolpe, som man skulle ha att sjunka ner, innan man kom ut. Allt fungerade och vi kom ut. Efter att fixat bilen så kör vi runt halvön och ser flera platser där land möter havet på ett dramatiskt sätt. Vi kör sedan till Carnac för att se på de omtalade stenfälten, som är från 5500 till 3500 år f.Kr. Det var imponerande fält som låg längs vägen i fyra kilometer. Efter att tittat och vandrat bland stenarna åker vi till Auray för att se om vi kunde hitta billig diesel, men så var inte fallet utan vi åkte mot ställplatsen i Port Louis. Vi stod fyra bilar uppkopplade på ström, men efter ett tag kom ytterligare en fransman och hängde på en av de andra, och plötsligt var alla utan ström. Dagens körsträcka 6,3 mil.
Vi bestämde rätt snart att här stannar vi två nätter trotts att strömmen kom och gick. Orsaken att detta med strömmen var viktigt var att vi ville spara gasol. När vi vaknade är det ebb och jag ser en massa människor ute i bukten, jag ser att de plockar något, så på med stövlarna och ut och undersök. Det visar sig att de plockar snäckor som finns 2 – 4 cm under marken, vissa av dem som plockar är folk från husbilarna, vissa är ortsbefolkningen och en del plockar yrkesmässigt i stora säckar. När jag kommer åter till husbilen vill även hustrun se på det hela och vi går tillsammans för att detaljstuderar plockandet.
Vi ser en dam iklädd shorts, blus och plastskor som gick omkring och plockade, det visade sig vara vår granne på ställplatsen. Efter att vi återkommit till husbilen kom och gav oss lite av fångsten. Vi börjar efterforska hur man skall tillreda dessa snäckor, då kommer en annan husbilsgranne och erbjöd oss färdigkokta. Hon berättade även hur man gjorde en god anrättning med crème freche, vitt vin och lök. Hustrun satte omedelbart igång och anrättade en utsökt lunch på dessa snäckor.
Efter denna utsökta lunch och välbehövlig vila tog vi en härlig promenad runt den kustbefästning som låg på staden sydsida. Efter maten satt och njöt i solen innan vi tog en kvällspromenad. Vi gick ner till samhällets hamn där det skulle ligga en stor ställplats. Hamnen hittade vi och platsen för tömning men inte en enda husbil.
Morgonen var kylig och molnig och bukten var åter full av snäckplockare. Vi gjorde bilen redo för avfärd och vid 11-tiden lämnade vi ställplatsen, vi körde först runt inne i Port Louis till de delar vi inte orkat gå. Längst ute vid stadens kant mot havet låg ett mycket gammalt Castel omringad av murar och vallgravar.
Vi lämnar Port Louis den 7/10 och ställer färden vidare västerut. Vi besökte flera av ställplatserna i Bord Atlas under resan men de var i flera fall bedrövliga. Till slut så ställde vi kosan mot ställplatserna i Plogoff. När vi kom dit visar det sig även där att uppgifterna var felaktiga. Vi var även på en gård som skulle ha en form av ställplats/camping men det var otroligt tarvligt och mycket dyrt. Vi återvände till Plogoff där vi sett skyltar med ställplats Stade, men dessa visar oss bara runt och tillbaka på samma plats. Till slut så ser vi att det finns uttag för el vid torget mitt i byn och bestämmer oss för att se om det fanns el i dessa. Det visar sig vara så, så vi ställer upp bilen på klossar och kopplar in oss. Efter att vi satt oss att äta kom en fransman och ställde sig bredvid och även han kopplade upp sig. Nu väntar vi på morgondagen för att utforska den udden längst sydväst ut. Dagens körsträcka blev 16,8 mil.
På morgonen den 8/10 väcks vi av att det händer något utanför, när jag tittar ut så ser jag att platsen är avsedd till marknad och runtomkring oss höll de på att sätta upp sina stånd. Även fransmannen var ute och vi var överens om att här gällde det att flytta sig snabbt. Vi gör en snabb avfärd och bestämmer att åka ut till Pte du Raz och njuta av såväl utsikt som frukost. Därifrån åker vi utmed kusten och njuter av otroliga vyer. Vi åker ut till en utsiktsplats som heter Pont de Chévre, vi åt en lätt lunch och skulle sedan ta en promenad. Vi hinner bara gå några steg på den steniga och ojämna stigen förrän hustrun tappar balansen tar ett par steg och faller sedan huvudstupa i backen. Jag rusar fram och förstår att detta inte gått bra, först ser jag ansiktet som är blodigt och hon blöder ur munnen. Sedan ser jag vänsterhanden där lillfingret är deformerat. Hon sätter sig upp och trycker rätt lillfingret.
Jag hjälper henne upp och vi går sakta tillbaka till husbilen, tvättar ren såren med vatten och spritlösning. Sedan lägger jag en elastisk binda runt handen. Senare konstaterar vi att det gått en flisa ur ena framtanden och det ser ut som om den är sprucken. Jag vill att vi skall åka till ett sjukhus men hustrun vill inte, hon vill att vi skall vänta. Vi åker till ställplatsen Camaret sur Mer och jag grillade två kycklingfiléer till middag. Hustrun har rejält ont men vill inte höra talas om att åka till sjukhuset. Dagens körstrecka blev 11 mil.
Lördagen den 9/10, hustrun har ont men vill inte till läkare, vi tar en promenad i omgivningen och tittar bl.a. på en stensättning alldeles bredvid ställplatsen. Vi åker sedan in till Brest och stannar utanför McDonalds för att komma åt datanätet för att göra en skadeanmälan till Länsförsäkringar. Lite missförstånd gör att vi inte åker till sjukhuset i detta läge, utan vi åker för att hitta en ställplats. Vi åker till Ploumoguer men tyckte inte att platsen tilltalade oss. Vi åker vidare och tittar på några stängda campingar men hamnar till slut längst västerut på Bretagne, på en plats som heter Pte de St-Mathieus. Detta var ett lyckat drag, trots hustruns värk i handen, var upplevelsen lite ut över det vanliga. Där låg ett krigsminne samt ruinerna efter ett kloster och mitt i detta en nedlagd fyr.
Där var fanns även ett modernt lotshus som styrde infarten mot Brests hamn. Utsikten var hisnande med dessa höga klippor och Atlantens vågor som slog mot dem. På parkeringen stod fem, sex husbilar och vi talade med den som stod närmast och frågade om de tänkte övernatta och så var fallet. Vi bestämde att vi också skulle ligga kvar på p-platsen. Dagens körsträcka blev 13,6 mil.
På natten till den 10/10 mår hustrun riktigt dåligt så redan då bestämde jag att i morgon skall vi till sjukhus. När vi vaknar vill hon inte ha något att äta så jag tar en kopp te och ett franskt wienerbröd. När detta är klart så ställer jag in vår GPS mot ett sjukhus i Brest, men vi kommer samtidigt överens om att hålla ögon öppna efter skyltar. När vi kommer in i Brest ser vi skyltar till Cavale Blanche sjukhus och strax därpå skyltar till akuten.
Vi blev fort inskrivna och efter en stund kom en sjuksköterska och tog de första uppgifterna och tog oss till röntgen. Det visar sig att vänster lillfinger är brutet och sedan börjar en lång väntan på beslut om man skall kunna dra fingret rätt eller om man skall operera. Vid halv sextiden går jag ut till husbilen för att få lite att äta och att vila mig lite. Efter 40 minuter var jag åter och då hade det hänt, de hade dragit fingret rätt, gipsat och skickat henne till röntgen för att se om de lyckats.
Det tar ytterligare nästan en halvtimme innan jag med hustrun i lånad rullstol kommer ner till husbilen. Vi kör till en camping i närheten men den är stängd. Vi fortsätter västerut och efter en stund hittar vi en ställplats i byn Locmaria Plouzani, det är en trevlig ställplats. Vi åt morgonomeletten som middag då Annmari inte mådde så bra och var tveksam om hon skulle få i sig något. Natten var lugn och båda sov vi gott. Dagen körsträcka blev 4,7 mil.
Den 11/10 på morgonen efter frukost kommer en fransk husbil in och tömmer gråvatten och toan. Vi samspråkar lite om vart vi skall åka och efter ett par minuter så kommer han med namnen Lanildut – Porspoder – Argentan – Portsall en turistväg som vi inte skall missa. Vi tömmer och fyller vatten då det var gratis och ställer in GPS:n mot Lanildut, och det var riktigt, hela vägen var mycket fin. Det blåser dock otroligt och de ställplatser vi planerat ligger vid havet och det ryckte i bilen när vi stannar för att prova. Vi beslutar att hitta en plats lite inåt landet och hamnar i ställplatsen Taulé i byn Penzé. Där var bara vi på parkeringsplatsen men natten var lugn efter en hel dag av upplevelser. Dagens körsträcka blev 12,2 mil.
Natten var lugn och idag den 12/10 åker vi utmed norrkusten för att njuta av den ”rosa graniten” som klipporna består av, växlande med vikar och långa stränder med vit sand mot det blågröna havet. Det var otroliga vyer, den ena vackrare än den andra. Vi hamnade till slut på ställplatsen Paimpol. På eftermiddagen tar vi en promenad in till hamnen som ligger alldeles bredvid. När vi kommit en liten bit möter vi ett par som vi träffade i Port Louis och som gav oss snäckor att koka. Dagens körsträcka blev 12,3 mil.
13/10. Det blev en lugn morgon och natten hade vi varit tvungna att ha på värme med gasol men fortfarande så kör vi på första tanken gasol. När jag lång om länge kommer ut för att slänga lite sopor har våra vänner från igår redan åkt, men de hade skrivit ett meddelande på engelska om att det utbrutit strejk inom bensinbranschen och att vi skulle fylla vår tank så fort som möjligt, då de inte vet vart utveckling tar vägen. Vi hade tankat fullt strax innan vi kom till platsen och med den korta turen idag så blev det inte tankat, men visst är vi lite oroliga. Vi följde kusten upp till nästa stora udde och hamnade på Ställplatsen i Erquy. Vi handlade lite under vägen. Dagens körsträcka blev 7,8 mil.
14/10. Morgonen var lugn och det enda vi gjorde var, förutom husliga göromål, var att tömma gråvatten. Vi behövde vatten men det var tillfälligt avstängt. Vi hade som första mål att ta oss till utsiktsplatsen vid Cap Fréhel för att njuta av utsikten från den 70 meter höga klippformationen med sin fyr. Efter en promenad på den blåsiga klippan var det skönt att komma i lä i husbilen. Därefter gick färden mot St. Malo för att titta på den gamla sjöstaden, vi hade talat om att även besöka Dinard som vi läst skulle vara en fin ort men så blev inte fallet.
Väl i St. Malo var det nästan omöjligt att parkera husbilen något så när nära gamla staden. Vi anföll först från södra sidan och försökte att parkera där, men skyltarna talade tydligt om att husbilar inte var välkomna. Vi gjorde en kringgående rörelse och kom in från norr och hade även där svårt att hitta platser för fordon över 2 meter höjd, och hade nästan gett upp när vi ser ett par husbilar vid en lagerbyggnad och där fick även vi en plats.
Vi tog en härlig promenad in till gamla stadskärnan och tittade oss omkring samt titta ut över havet och den ännu äldre befästningen. Efter ett besök på ett bageri återvänder vi för färd mot nattläger. Vi hade tidigare tittat på ställplatsen i Cancale och så blev det också, Annmari hade strax innan sagt, jag undrar när vi möter de första svenskarna på resan förutom Louise och Anders. När vi ställt upp bilen och går ut så döm om vår förvåning, snett mot oss står en nästan identisk Rapido och det är ett par från Oxelösund. Det var trevligt att prata lite svenska och utbyta lite reserfarenheter. Sedan lagades det mat, värmde pannbiff med grönsaker, sås och lingon, gott gott. Dagens körstrecka blev 9,3 mil.
15/10. Efter att sagt hej till våra svenska grannar och bl.a. talat om drivmedelsstrejken som pågick. De hade anat att det var något på gång, för igår hade de inte fått diesel på en tapp utan hänvisats till en annan. De sa att de planerade runda udden till Cherbourg och då var det tveksamt om de kom ur Frankrike på den tank de nu hade. De skulle köra ut via Belgien. Vi har för mål att även vi skall kunna runda denna halvö och sedan gå mot Luxemburg. Det kan bli svårt utan att tanka minst en gång under resan dit, så vi får se hur vi gör.
Vi kör sedan en underbar kustväg mot Mont-St-Michel, vi hade bara tänkt stanna på parkeringen och ta ett par bilder för minnes skull, då vi tidigare varit där och klättrat på de ojämna vägarna. Framförallt nu när Annmari har en hand i gips så vore det dumt att ge sig ut på ett sådant äventyr. Det visade sig dock att bara passera parkeringen kostade 100kr så vi stannade vid spärrarna tog ett par bilder. Vi gör sedan en rundpall och kör för att ta en fika och njuta av utsikten på lite avstånd.
Vi kör mot ställplatsen i Granville och fann den, men efter en promenad i omgivningarna beslöt vi att köra till någon annan ställplats. Vi var oroliga för att där skulle bli störigt under natten med bl.a. trafik. Vi fortsatte kusten norrut och efter några mil, vid något som heter Pirou där vi hittar vi en camping, Le Clos Marine, som tyvärr är stäng, men vi ställer oss utanför grindarna på gästparkeringen. Vi tar sedan en underbar kvällspromenad på en asfalterad gångväg utmed havet, nedanför byn, och tittar över mot England ja i alla fall Jersey som endast ligger ett par mil ut från kusten. Dagens körstrecka blev 14,6 mil.
16/10. Vi startar färden mot Cherbourg och åker utmed kusten och ser både Jersey och Guernsey. När vi kommer till Cherbourg kommer vi ut i hamnen där vi tar en fika och njuter av massor av segelbåtar som ligger i småbåtshamnen. Efter fikat kör vi för att se om vi kan hitta någon ställplats att övernatta på. Under letandet hittar vi ett varuhus som har diesel att sälja varför vi ställer oss att köa. Innan vi lämnade staden hamnade vi åter nere i hamnen och tog en mycket kort promenad i blåsten och tittade bland annat på en ubåt som låg i en torrdocka. Efter att tankat 16 liter fortsätter vi vårt sökande efter övernattning.
När vi inte hittar något så åker vi mot en ställplats, i Bord Atlas, som heter Gotteville-le-Phore, det visar sig vara en plats som inte passade vår smak, en typ av lantgård som var mycket rörig. Under vårt letande i omgivningen kommer vi ut på en udde med en fantastisk fyr. Vi fortsatte vårt sökande och det slutade med en lång dag och vi kom ända ner mot Caen innan vi hittade en ställplats. Ställplatsen var överfull dock överfull. Bilarna stod med 50 – 60 cm mellanrum och även om en Skotte ville hjälpa oss in mellan två bilar vid tömningsplatsen så beslöt vi att så vågar vi inte stå över natten. Vi hamnade i stället på en camping, granne till ställplatsen som kostade 16,80 euro. Det var ett bra val, för på kvällen blev det oväder med regn. När vi stannat och höll på att koppla upp oss kom mannen från Oxelösund och sa, jasså det blev camping för er idag, jag förklarade att på ställplatsen stod de så tätt att vi inte ville stå där på grund av brandrisken, varför vi tog beslutet att ta in på camping. Efter ca 10 minuter kom även de in och stod hos oss. Det blev en trött kväll med många körda mil, sill och ägg satt gott. Campingen heter Camping Municipal i Arramanches-les-Bains. Dagens körstrecka 24,5 mil.
17/10. Vi hade en trevlig pratstund med Nils-Erik och Aina innan vi lämnade campingen i Arramanches-les-Bains, färden gick sedan utmed kusten. Vi stannade vi en strandpromenad och tog en härlig promenad i solskenet och sedan lite hårt bröd med goda ostar och päron innan färden gick vidare. Alla bensintappar var stängda och det var oroväckande, vi körde upp till Ouistreham utan att hitta någon som ville eller kunde sälja diesel. I Ouistreham letade vi efter någon stans att stanna för natten och hittar en ställplats inne på campingen ”Camping Municipal Les Pommiers” för 9 euro med el vilket vi tyckte var acceptabelt. Vi tog en mycket lugn eftermiddag i solen och Annmari klippte mig så jag ser presentabel ut. Vi tog en kort promenad inne på campingen, i övrigt så avvaktar vi läkarbesöket i morgon. Det är uppenbart problem med diesel men vi skall göra några försök i morgon förmiddag på väg till Caen, det är lite tveksamt om det vi har i tanken tar oss till Belgien. Dagens körstrecka blev 4,3 mil.
18/10. Vi börjar undersöka om tipsen om diesel stämde, men tyvärr så var inte fallet, under hela vägen in till Caen och sjukhuset ser vi bara stängda bensintappar oaktat de var vanliga eller kopplade till något av varuhusen. När vi hittat rätt avdelning på sjukhuset så ville de att vi skulle återkomma i morgon, men när vi sa att vi på resande fot så ordnade de snabbt en röntgenundersökning och sedan ett möte med läkare. Allt var bra och lättade ger vi oss ut från byggnaden och tillbaka till husbilen. Färden går sedan mot Belgien via Rouen. Vägen genom Rouen är krånglig och tar rätt lång tid, men snart är vi ute och in på en betalningsfri motorväg.
Efter några mil är vi behov av fika eller lättlunch och efter ett tag så kommer skyltar om en rastplats. När rastplatsen väl dyker upp så är den avstängd på grund av vägarbete. Där står att det finns en ny plats kombinerad med bensinstation 22 km längre fram så vi åker mot den. När den dyker upp så är det en Totalmack och Annmari kommenterar, att det var typisk, det var ju de som först stängde så det ger oss inget hopp om diesel. Vi svänger upp för att fika och döm om vår förvåning, den är öppen och omedelbart till vänster om oss en kontokortstapp med endast en bil i kö och han tankar diesel. Vi rullar fram och fyller tanken och en otrolig lättnad lägger sig i bilen. Fram med kartorna för att se om vi kan ändra flyktplanerna till att styra mot Luxemburg och Mosel. Vi finner en ställplats endast 3 mil från där vi är och otroligt men sant, där hade Anders o Louise varit och skrivit i vår bok ”bra vid en camping”, den heter Forges-les Eaux . Vi kör dit och ställer oss för natten. Dagens körstrecka blev 21,3 mil.
19/10. Efter frukost och tömning av gråvatten så kör vi mot Reims och en ställplats strax söder om. Det blev en dryg dag på vägar kors och tvärs och genomfarter där skyltningarna ibland försvann och kilometeravstånden varierade på nästan 10 km fram och åter. Äter lunch på en McDonalds. Väl framme i på ställplatsen Chamry så står där två husbilar och den vi parkerar vid är från Sverige och de är med i husbilsklubben. Paret som heter May och Henry och de kommer strax promenerande efter att varit och provat champagne i ett närliggande champagnehus. De blev lika glada som vi att möte någon hemifrån och de berättar att de skall gå på en ny provning och frågar om vi skall gå, vilket vi givetvis gjorde. När vi kom åter efter provningen är vi mycket trötta och det visar sig att även de är trötta och efter maten så slappar vi bara och lägger oss tidigt. Dagens körstrecka blev 23,2 mil.
20/10. När vi ätit frukost och jag kommer ut för att kontrollera var man kan slänga sopor, så kommer Henry ut och vill att vi skall komma in till dem för en pratstund och lite erfarenhetsutbyte. Det är en mycket fin Hymer de köpt och döm om vår förvåning när de säger vem de köpt den av, en man från Ängelholm som säljer den via nätet och han skulle ha handlat med smycken eller guld. Vi frågar vad han heter och det visar sig att denna man sålt två bilar och vi båda par har köpt varsin. Vår första husbil köpte vi av samme man genom Hymercenter i Ängelholm. Efter en mycket trevlig stund med fika så åker vi vidare mot ställplatsen Châtillon-sous-les-côtes där vi stod vår första natt i Frankrike tillsammans med Johan och Helena och barnen, en mycket bra plats att stå på. Dagens körstrecka blev 14,8 mil.
21/10. En riktigt kall natt under 0:an, det var frost på marken och grannarna fick skrapa rutan innan de kunde köra. Mitt i natten fick jag gå upp och komplettera med gas för innetemperaturen var på väg under 17 grader. Efter en stund justerande fick jag temperaturen att ligga runt 20 grader och kunde återgå till John Blunds värld. Efter en lugn start bestämmer vi att köra motorvägen (betald) för att spara bränsle. Solen skiner och det är runt 5 plusgrader och vi rullar mot Luxemburg och Wasserbillig för att tanka. Väl där så varierar priset mellan 0,98 till 1 euro. Eftersom det var mycket trafik och struligt så blev det en totalmack och diesel för 1 euro. Vi tankade ca 60 liter.
Sedan kör vi mot ställplatsen i Trier. Väl där fikar vi och sedan tar vi en långpromenad ner längs Mosel och över en bro åter och över bron strax intill ställplatsen. Vi var nog ute i nästan en timme och det var njutbart i solen även om det var lite kyligt. Tillbaka i husbilen så försöker vi att ladda kortet med 10 euro och skall sen ladda upp ström för natten men lyckas inte, ett par grannar med tysk börd tror att vi måste låta mätaren från förre gästen gå ner i noll innan vårt kort blir giltigt. Så blev det, på med hela 10:an för det stod att man kunde återföra resterande till kortet. Dagen körsträcka 15,5 mil.
22/10. Natten var i övrigt lugn och pengarna för el räckte till någonstans runt 09.00. Vi bestämmer att vi skall börja med att åka och fylla våra gasolflaskor då påfyllningsstället låg nästan granne med ställplatsen. Det var bara 2 kilo gasol kvar i sista flaskan så behovet var stort. Vi betalade ca 250 kronor för att fylla båda flaskorna. Sedan så skulle vi åka till ett köpcenter men det visade sig inte så enkelt för det enda vi hittade med hjälp av GPS:n hade inga parkeringar där husbilen fick plats. Vi var inte i nöd med något så vi kör mot en ställplats i Moseldalen. Vi passerar ett flertal ställplatser innan vi slut hamnade vi i Trittenheim en utmärkt ställplats med el för 2 euro som höll för båda elpatronerna. Vi tog en härlig promenad i byn och inhandlade lite godis till fikat och återvände till husbilen för att fika. Strax kom de för att ta betalt och det kostade 7,5 euro med el per natt och eftersom vi tyckte här var trevligt beslutade vi att stanna två nätter om inte fler. Vi vilade och njöt av utsikten, tog ett glas vin och tittade på våra grannar som hade någon form av samling med mängder av champagne. På kvällen går vi upp i byn för att äta middag, vi började middagen med ett glas mousserande vitt vin, sen en mycket god snitsel och en otrolig äppelkaka med glass och grädde till efterrätt. Efteråt gick vi proppmätta åter till bilen för att smälta maten och sedan lägga oss för att läsa. Dagens körstrecka 4,8 mil.
23/10. Nästan en hel dag som helt gick i bilvårdens tecken, vi städade hela bilen invändigt och bytte i sängarna. Vi tog även en underbar promenad i byn. På kvällen grillade vi lax som vi hade med oss i frysen. Det var välbehövligt med ett dygn utan körning och lite lagom inflöde av nya intryck.
24/10. Även denna dag tog vi det lugnt och promenerade utmed Moseldalens utmärkta cykel och gångvägar. Beslöt att stanna ytterligare en natt.
25/10. Efter frukost beslöt vi att lämna Trittenheim, mest för att vi behövde handla nödvändigvaror och butikerna här i Trittenheim hade ett begränsat urval. Vi skulle köra sakta utmed Mosels stränder och njuta av vyerna som passerar. Målet skulle vara ställplatsen i Wehlen men Annmari ville in till Bernkastel för att handla eller i alla fall titta på lite kläder. Det hela slutade med äppelkaka med tee och varm choklad sittande i solen på en uteservering. Efter nästan tre timmar i Bernkastel åkte vi till Lidel för att bunkra och sedan till ställplatsen. Väl där så tog vi en promenad för att se om det fanns någon restaurang som var öppen nu i lågsäsong och på en måndag, det visade sig att så var fallet, alla hade öppet på kvällen och vid 18-tiden ställde vi kosan mot restaurangen ovanför ställplatsen. Det var trevligt att återvända hit där vi var på vår första husbilsresa med hela Falkenbergsgänget. Maten var utsökt god och vis av förra gången, hur mätta vi blev, så hoppade vi över efterrätten och gick i kylan åter mot husbilen. Man hade lovat minusgrader under natten så vi trimmade in gas+el så att vi skulle ha ca 19 grader hela natten. Dagens körstrecka blev 3,1 mil.
26/10. De höll vad de lovade och det var frost utanför bilen när vi vaknade, även bilen höll vad den lovade och vi hade ca 19 grader under natten. Vi har betalt för två nätter så det blev en lugn morgon. Vi ägnade dagen till att promenera genom hela byn för att utforska delar vi inte varit i under tidigare vistelser där. Återvägen mot ställplatsen blev längs Mosels strand i ett underbart solsken och alldeles lämpligt stod en bänk mitt i solgasset så där satt vi och mös en stund. Väl tillbaka blev det fika och avslappning och studerande de druvplockande människorna på andra sidan floden. Det var lagom ansträngande. Det hade blivit varmare och utan att vi satte på tv:en så höll säkringen för båda elpatronerna varför vi klarade natten på bara el, vilket var skönt.
27/10. Förberedelse för avfärd, tömma gråvatten samt fylla på vatten. Målet för dagen var att bara köra till Ernst och ställplatsen där, vi har varit där två gånger innan och försökt men där har varit fullt, så ett försök till skulle vi göra. Vi åker sakta växelvis på södra och norra sidan av floden. Vi stannar i Trauben-Traubach för att röra lite på oss, vi har varit där många gånger och ett återseende är alltid härligt. Vi strosade på de smala gatorna och lyckades att hoppa över ett besök hos vinhandlaren Storch, för vi kom överens om att vi handlat så det räcker. Vi kunde dock inte passera bageriet utan att köpa lite gott till fikat. Efter detta lilla stopp gick färden vidare till byn Alf där vi stannar på ställplatsen och fikar med nosen på husbilen nästan i Mosels vatten. Sedan så kör vi mot Ernst och väl där så blir vi inte nöjda med platsen då det lutar åt alla håll, så vi bestämmer att köra vidare utmed floden och titta efter något annat. Vi tyckte att en plats med el var nödvändigt och därmed gick vi bet på denna uppgift.
Vi ombestämde oss och lämnade Mosel för att köra till Polch där Neisman-Bichop har sin fabrik och även en ställplats. Vägen från Mosel var en riktig rysare nästan rakt upp, 17 %, under en bra sträcka, men bilen fixade detta med en glans. Vi kommer efter några mil till Polch och av någon anledning så var ställplatsen mer än full, gratis med el för 2 euro. Vi går dock in i visningshallen och njuter att de fina bilarna och nog skulle en ny Flair sitta fint men vad vår bil står sig väl om man jämför. Vi gjorde även besök hos två andra husbilsförsäljare i staden och inhandlade lite rengöringsmedel till gråvattentanken samt påsar till toan. Inga ställplatser i sikte så ett överslag, hur långt var det till Ahrdalen och ställplatsen där, överkomligt, så vidare ytterligare några mil. Väl framme så visar det sig att vi laddat GPS:n med fel plats, en camping för 17,5 euro, en plats kvar och lite möra och hungriga, så vi slår till. Under kvällen tittar vi lite på vad vi gjort under dagen men även lite vad göra i morgon. Lite TV och in på internet som campingen hade för 3 euro i timmen. Dagens körstrecka blev 17,1 mil.
28/10. Vi har en bra natt och värmen fungerar på elen. Beslutet blir att försöka hitta ställplatsen vi missade igår och det var inte svårt, GPS:n tog oss ca 500 meter, där var nästan fullt redan vid tolvtiden på dagen. Vi beslutade att stanna, 6 euro och el efter förbrukning. Vi tar en underbar promenad i gamla staden innanför murarna, som verkligen var mysig. Tog lite bilder på fina byggnader och det handlades lite till husbilen och hemmet. Efter ett par timmar tar vi in på ett fik och äter varsin god bakelse. Efter fikat fortsätter promenaden i byn ytterligare ett tag innan vi återvänder till husbilen. Vi provar lite hur länge 1 euro räcker och det visar sig ca 1 ½ timme. På kvällen går jag ut och lägger i 8 euro för att det skall räcka hela natten. Efter en trevlig kväll med spel så går vi till kojs, jag vaknar vid tretiden för att jag tycker det är kallt, kollar 17 grader inne och bara 3,4 grader ute. Helt klart att fortsätter jag bara med el så får vi kallt och jag måste ut och stoppa på fler euro. Beslutet blev, ner på en patron och på med gas och värmen kom åter och jag somnade gott. Innan vi ger oss av har jag dock fått ladda i ytterligare en euro. Så jämfört med campingen så hade det varit billigare att stått kvar och sluppit upp på natten.
29/10. Vi har redan dagen innan köpt en detaljkarta över Ahrområdet och ritat in en dagsrutt. Vi följer Ahr upp till Dümpelfeld och fortsätter mot Adenau, där tar vi av mot Barweiler och det gick bra till en början. Efter en bit så missar vi nog en skylt och rakt fram var det 3,5 ton som gällde och vad gör man, blundar och säger att vi väger nog max 3,5 ton. Det blev en spännande körstrecka på några kilometer, men mötande bilar var vänliga och körde ut rejält i kanten så att vi kunde mötas. Allt gick bra och vi fortsatte mot Münch där vi åter möter på Ahr. Väl tillbaka i Dümpelfeld kör vi samma väg tillbaka mot Bad Neuenahr-Arhweilen, men hinner innan dess stanna vid ett bageri och köpa fika som vi intog i bilen. Vi stannar i en liten by som heter Dernau och provar två av Ahrdalens röda viner. Ett av dem ett halbtrocken var riktigt bra men inte så bra att det blev något inköp. När vi kom fram till utgångsläget visade det sig att alla platser, såväl camping som ställplats var överfulla. Vi beslutade att kör mot Rheindalen och en ställplats som fanns med i Bord Atlas, Remagen, 12 euro per dygn samt 1 euro per sex timmar för elen. Ställplatsen ligger bakom en camping ända nere vid Rhein så att flodbåtarna känns riktigt nära då de passerar. När vi stallat upp hade vi lite rådslag om morgondagen och det blir nog mot Leverkkusen och eventuellt besök på någon husbilsfirma. Dagens körstrecka blev 11 mil.
30/10. Idag gick vi upp något tidigare än normalt då vi hade som mål att besöka en husbilsförsäljare i Leverkusen, Camping-Caravaning Meier, på vägen upp stannade vi i Bonn för att fylla tanken då vi såg en tapp som hade något lägre pris än övriga. Vi tankade 43 liter. När vi kom till husbilsförsäljaren visar det sig att han säljer Hymer och Knaus. Vi får nycklarna till alla bilarna och får själva gå runt och titta, tyvärr så hade de endast korta bilar så det fanns inget som vi föll för. Vi hade letat upp en ställplats vid ett bad i orten Werl och när vi kom dit var båda platserna lediga så vi kopplade upp oss. Efter lite vila och lunch så går vi till badet för att göra rätt för oss, 8,50 euro ink. el. Vi tar sedan en promenad fram till ortcentrum, men det var inte mycket att se. Vi stötte på en underbar liten affär där de hade bageri, grönsaksdisk samt chark, mycket snyggt och allt såg gott ut. Vi fick en tillskuren frukt att smaka innan vi gick. Kvällen gick i lugnets tecken och för att titta lite på vart det skall bära i morgon. Dagens körstrecka 17,5 mil.
31/10. Det blev som bestämt, vi tog riktning Bodenwerde en ställplats som vi besökte på vår första resa med Falkenbergsgänget. Resan dit började på motorväg i ca 4,5 mil innan vi gav oss ut på de tyska bondesvägarna, det var en otroligt vacker resa med höstens alla färger på träden, och det var uppenbart att hösten hinner ifatt oss och lövfällningen ökar desto längre norrut vi kommer. Ställplatsen var precis som vi minns den, men regnet hade gjort den lite väl blöt, men efter en stund så stod vi på plats. Vi gick sedan upp i byn där solen sken och ett besök på en uteplats med god mat var inte dumt. Efter maten tar vi en härlig promenad ner läng floden/kanalen som vi i skrivandets stund inte kan namnet på. Floden heter Weser. Åter till husbilen för en lugn stund. Dagens körstrecka blev 17,5 mil.
1/11. Ställplatsen hade stängt för året, så skulle inte vara fallet men WC och duschar var låsta, vatten och tömning fungerade inte och soptunnorna var borta. Tysken som stod bredvid oss var mycket irriterad. Vi hade dock planen klar och efter frukost så tar vi oss på små mysiga vägar i lugn och ro mot Goslar. När vi kom dit så hade vi en parkering där vi stod för tre år sedan men kunde inte hitta den direkt utan körde runt lite på mycket nära gator. Efter lite sökande så hittar vi parkeringsplatsen och en annan husbil, som var på avgående, vinkade och gjorde klart att vi kunde backa upp på hans plats. Det var ont om plats för husbilen men det gick. Vi promenerar runt i byn och Annmari handlar en sovkudde med örngott modell 80 x 80 cm, som hon talat om i årtal men det har inte blivit av att vi köpt förrän nu. Efter ett par timmar så hamnar vi på ett café och äter varsin god bakelse. Sedan åter till husbilen för avfärd till en ställplats i Braunschweig. Gratis att stå och 1 euro/8 timmar el, dock max 1500Watt. Det blev sedan en lugn kväll och mys i husbilen. Dagens körstrecka blev 13,4 mil.
2/11. Färden fortsätter mot Lüneburg där vi varit innan och vet att det är nära centrum finns en bra ställplats. Vi körde på mindre vägar och bara såg oss omkring. Väl framme så visar det sig att de har samma elsystem som natten innan, men eftersom att det fortfarande var rätt varmt om nätterna så klarade vi oss väl med dessa 1500 Watt. Vi gick direkt in mot centrum för att utforska om vi kunde hitta något café som erbjöd internetuppkoppling, redan efter en kort promenad så hittade vi ett café och vi satte oss och fikade och kollade våra e-mail. Efter ytterligare ett par timmar promenad så gick vi till en restaurang och åt en god middag. Kvällen han bli nästan åtta innan vi var hemma. Kvällen blev lugn och vi bestämde att stanna åter en natt och fortsätta utforska staden. Dagens körstrecka blev 16,9 mil.
3/11. Efter frukost så går vi in i staden och hustrun vill gå runt lite i affärer och bland annat titta om hon kunde hitta en jacka eller kappa, jag gick till samma café som igår för att se om jag kunde hitta några husbilsfirmor som vi kunde stanna till vid under vidare färd norrut. När hustrun kom så var även hon lite sugen på något att äta så det blev lite backning för mig och vi planerade lite vidare för dagen. hustrun sa att hon hittat en kappa som hon var intresserad av och vi gick för att titta på hennes fynd, det var en trevlig kappa och efter att provat den så blev det ett inköp. Efter detta så gick vi till ett matvaruhus för att bunkra lite mat. På vägen hem började det regna och innan vi var åter på ställplatsen så var vi rejält blöta. Sen var det planeringen för morgondagen och vi var eniga om att nu var det vår favoritställplats i Lensahn som var målet.
4/11. På vägen upp så stannade vi till vid en husbilsfirma i Geesthacht men vi blev besvikna då de endast hade några äldre bilar till salu och definitiv inget för oss. Vi såg en Aldibutik alldeles nära och stannade för att köpa lite mer som vi behövde då gårdagens handling begränsades av att jag inte kunde bära så mycket, med uppgift att stöda Annmari samt hålla paraply. Väl framme i Lensahn så är vi de enda gästerna och förblir så under natten. Dagens körstrecka blev 14,4 mil.
5/11. Under natten kommer en kraftig storm över oss och det tjuter som om ett expresståg passerade över husbilen. Även på morgonen blåser det kraftigt och regnet är ihållande och skall så förbli över helgen. Vi tar ett beslut att köra hem via pråmen i Puttgarden. Vi kör norrut och vinden rycker i husbilen men inte mer än att färden går tryckt upp till pråmen. Handlingen tar ett par timmar och redan 12.30 så kör vi på färjan mot Rödby. Enkel biljett med färjan till Helsingborg kostade ca: 150 euro. Det handlas lite i shoppen och i övrigt så sitter vi still då det gungade en hel del. Resan gick bra och vi var hemma i Halmstad vid 18.30. Efter att tagit ut lite ingredienser till frukostmaten så låste vi husbilen, vi beställde varsin kebabsallad och lade oss tidigt efter en lång dag. Dagens körstrecka blev 33,1 mil.
Sammantaget så har det varit en mycket trevlig resa förutom hustruns olycka, vi har lärt oss jättemycket om att vara husbilsresenärer. Det är mycket med det tekniska och allt skall klaffa för att vi skall må bra. Bilen har skött sig väl och genomsnittet på förbrukningen blev exakt 1 liter/mil, nytt rekord för oss då vårens resa till England så var genomsnittet 1,04liter/mil.
Vi har lärt oss att el på en ställplats i Frankrike inte är det samma som el i Tyskland, vi har även lärt oss att även i Tyskland så börjar man begränsa förbrukningen av el till 1500 watt. Det går mycket bra att fylla gasol i Trier. Diesel är billigast i Luxemburg och skall man tanka i Frankrike så skall man tanka på stora köpcentrum och deras egna tappar.
För vår egen del så skall uppehåll i åkandet vara planerade och hållas i största möjliga mån, då vi ibland åkte och upplevde så mycket att vi blev för trötta. Ett par tre övernattningar då och då är nödvändigt för att man skall komma ifatt sig.